Vänsterpartiet och kulturskolan

Under förra veckans allmänpolitiska debatt i riksdagen talade Vasiliki Tsouplaki om Vänsterpartiets tankar att utveckla kulturskolorna i hela landet.

Vasiliki Tsouplaki är vice ordförande i riksdagens kulturutskott. Hon är född i Uppsala, varit kommunalråd i Västerås och är ledamot i riksdagen sedan november 2017.

Här hennes anförande:

”Anf. 391 VASILIKI TSOUPLAKI (V):
Fru talman! Barn ska ha möjlighet att själva utöva och ta del av kultur. Det är en grundbult i Vänsterpartiets kulturpolitik, likaväl som det är tydligt i FN:s barnkonvention och i riksdagens nationella mål för kulturen. Vi ser att det är en viktig del i en människas utveckling att få använda alla sinnen och förmågor, och det är min övertygelse att barn som får vara kreativa och som hittar flera sätt att uttrycka sina tankar och känslor är bättre rustade för livet.
En undersökning gjord av Kulturanalys visar att barns och ungdomars kulturvanor skiljer sig åt beroende på föräldrarnas bakgrund. Framför allt är det deras utbildningsnivå som spelar in. Det är också tydligt att det egna kulturutövandet sjunker med stigande ålder och att flickor är mer aktiva kulturutövare i alla  åldrar. Det ger sedan avtryck i vilka som kan komma in på de högre konstnärliga utbildningarna och vilka vi kommer att möta på scener, på film och på våra museer och gallerier framöver.
Jag är oroad över att vi även fortsättningsvis kommer
att ha en situation där kultursektorn är väldigt homogen
om vi inte radikalt ändrar på förutsättningarna.
Om vi är övertygade om att alla barn behöver och har
rätt att ta del av kultur finns det flera viktiga arenor att
stärka. Det är framför allt grundskolan, gymnasiet, studieförbunden och kulturskolan. I många kommuner
skulle även fritidsgårdarna behöva stärkas för att kunna vara en viktig plats för kulturutövande. Jag kommer framför allt att fokusera på kulturskolan här i dag.
Fru talman! I förra veckan rapporterade Sveriges Radio om en studie från Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Även den visade att barn med välutbildade och kulturutövande föräldrar är överrepresenterade i just kulturskolan. Det här var kanske ingen ny information för oss som har följt debatten länge, men när det gällde instrumentkurserna var det intressant att se att två tredjedelar av de barn som fortsätter efter årskurs sex har föräldrar som själva musicerar.
Det här visar att det behövs mycket stöd och uppmuntran från hemmet för att man ska fortsätta med sitt instrument. Det här visar också någonting så svårfångat som kulturellt kapital, menar forskarna. Det är viktigt att pedagoger ska fundera över hur man kan göra för att alla barn ska känna sig välkomna. Det måste förstås vara ett långsiktigt mål att alla barn ska känna sig trygga och ha en självklar plats på våra kulturella arenor.
Från Vänsterpartiet menar vi att det behövs flera olika bitar för att den kommunala kulturskolan ska kunna vara en plats för fler barn och för att fler barn med olika bakgrund ska känna sig välkomna. Vi behöver ta bort de trösklar som försämrar tillgängligheten. Tillsammans med regeringen har vi de senaste åren skjutit till 100 miljoner för ökad tillgänglighet. En viktig ingång för oss från Vänsterpartiet har just varit den ekonomiska tillgängligheten – alla barn, oavsett tjockleken på föräldrarnas plånbok, måste ges möjlighet att delta. 

Nu vill vi från Vänsterpartiet gå vidare och lägga ytterligare 200 miljoner för att hjälpa kommunerna att helt avskaffa avgifterna. För att kompensera intäktsbortfallet skulle kommunerna behöva skjuta till lika mycket själva. För att alla familjer ska känna till kulturskolan, förstå hur den fungerar och få reda på de positiva effekterna behöver också uppsökande insatser sättas in. Det finns många positiva exempel från kommuner som redan har satt igång med det här arbetet. Ett närmare samarbete mellan kulturskola och skola nämner också många som en framgång. Det handlar även om breddat utbud och så vidare.
Vi menar att Vänsterpartiets satsningar på att höja det generella statsbidraget är en viktig del för att möjliggöra för kommunerna att jobba med kön. Ska vi öka  tillgängligheten måste vi också ge plats i kommunerna. Kösituationen är allvarlig på flera håll. Jag är stolt över de beslut som Vänsterpartiet var med och fattade under förra mandatperioden för att stärka kulturskolan. För att få till den här utbyggnaden och ge möjlighet till att det blir en inspirerande och utvecklande plats för så många barn som möjligt behöver vi i riksdagen fortsätta att stötta kommunerna framöver.

Lukten från Dahlbergs Slakteri

Det luktar i Brålanda. Och det luktar illa. Stundtals mycket illa.

På fina varma och milda sommar- eller höstdagar kan brålandabor inte vara ute i sina trädgårdar på grund av lukten. Att bjuda vänner och bekanta på en grill eller en middag är ett vågspel. Och att hänga tvätt utomhus är inte att tänka på. Ibland luktar det så starkt att det tränger in i husen. Det är till och med så att människor blir sjuka av lukten, särskilt om man har astma eller problem med luftrören.

Lukten har plågat brålandabor i många år nu, året runt. Det är ett stort problem och många har hört av sig till miljö- och hälsoskyddsnämnden under åren. Andra har flyttat ifrån Brålanda och ännu fler planerar att göra det. Det finns emellertid ett problem – att få sålt fastigheterna. Vem vill bosätta sig i ett område med denna lukt?

Lukten kommer från Dahlbergs Slakteri.

Dahlbergs Slakteri ligger utefter Rostockvägen i utkanten av Brålanda samhälle. Slakteriet har över 100 år på nacken. De stora luktproblemen, eller luktstörningarna som det mer formellt kallas, började när en hygieniseringsanläggning togs i bruk år 2013. Hygienisering innebär att avfallsprodukter från slakteriet mals ner och värmebehandlas. Värmebehandlingen är en säkerhetsåtgärd för att undvika risk för smittspridning. ”Produkten” från hygieniseringen kan sedan användas som råvara till biogasproduktion. Hygieniseringen innebär således en intäkt för slakteriet. Alternativet är att slaktavfallet får köras till någon anläggning för bearbetning och ev deponi. Det skulle istället kosta pengar för Dahlbergs.

2014 sålde familjen Dahlberg slakteriet till Bo Rydlinger och Håkan Alqvist. Rydlinger blev styrelseordförande och Alqvist VD. Någon gång under 2016 tycks emellertid Alqvist ha trätt tillbaka. Huruvida han fortfarande har någon roll i slakteriet vet jag inte. Ägarbytet betydde att en epok gick i graven. Företaget hade varit familjeägt sedan det startade 1888. De nya ägarna hade inte någon anknytning till trakten.

Det blev problem med hygieniseringen så fort den kom igång. Lukten spred sig i omgivningen. Miljö och Hälsokyddsnämnden förbjöd hygieniseringen tidigt, redan i juni 2014. Luktstörningarna blev helt enkelt för stora. Det luktade för illa.

Dahlbergs har försökt att få bort lukten med olika metoder. Företaget har genom åren installerat en ozonanläggning, en högre skorsten har byggts, behållare har tätats, rengöringen har förbättrats osv. Därför har också testkörningar av hygieniseringsanläggningen tillåtits, dock alltid efter samråd med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Men inga åtgärder har hjälpt, lukten har fortsatt.

I slutet på förra året fick Dahlbergs tillstånd att återigen hygienisera slaktavfallet på prov. Anledningen var att en anläggning för jonisering av luktbemängd luft från avfallsrum och lagringstankar skulle installeras och testas. Det var Miljöprövningsdelegationen som gav tillståndet. Den 30 april 2018 skulle testperioden avslutas, men Dahlbergs ansökte (20 april) om tillstånd för fortsatt hygienisering.

Den 30 april avslog Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dahlbergs ansökan. Slakteriet fick sluta med hygieniseringen av slaktavfallet.

Anledningen var att Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen hade gjort observationer av luktintensiteten i bostadsområden runt slakteriet efter installationerna. Dessutom hade en ”luktpanel”, bestående av grannar till slakteriet, fört protokoll och klagomål inkommit till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skrev:

”Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har gjort 17 observationer sedan 6 december. Medel – stark lukt har känts vid 15 observationer. Efter 23 mars har medel –stark lukt kännts vid 8 av 10 observationer. 32 klagomål har inkommit från boende i området sedan 6 december då hygieniseringen påbörjades fram till 25 april. Sedan 23 mars då hela joniseringsanläggningen tagits i bruk har 9 klagomål inkommit. De klagande har inte upplevt någon förbättring av luktsituationen. Enligt luktpanelens protokoll har medelstark till stark lukt känts 16, 18, 15 och 18 dagar under varje månad från december till mars. Lukt har även känts 3 av fyra helger under månaderna. I sista protokollet för mars daterat 10 april anges att en förbättring har märkts efter installationen av joniseringsanläggningen för lagringstankarna. Flera av de klagande har nu och tidigare år angett att lukten från hygieniseringen upplevs som mer motbjudande än om slaktavfallet inte hygieniseras.”

Och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde bedömningen att:

”ingen tydlig och varaktig förbättring av luktsituationen har uppnåtts efter installationen av joniseringsanläggningen.”

Testkörningen av hygieniseringanläggningen stoppades alltså.

Dahlbergs Slakteri överklagade beslutet och yrkade också att beslutet inhibiterades. Det skulle alltså upphävas till dess att överklagandet behandlades. Tyckte Dahlbergs. Slakteriet menade att stark lukt ofta kommer från kommunens pumpstation och kommunens ledningsnät. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kunde emellertid inte konstatera att detta stämde.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslut kvarstod och begäran om inhibitering avslogs av Länsstyrelsens rättsenhet.

Den 2 juli beslutade Miljö- och hälsoskyddsnämnden (på delegation) om ett föreläggande för Dahlbergs om att komma in med uppgifter gällande hygienisering av slaktavfall på slakteriet efter den 30 april 2018. Miljö- och hälsoskyddsnämnden behövde uppgifterna för att kunna kontrollera efterföljandet av fattat beslut…

Dahlbergs lämnade inte in några uppgifter. Den 13 juli polisanmäldes därför Dahlbergs:

”Miljökontoret översänder i enlighet med 26 kap 2 § miljöbalken en anmälan om misstänkt miljöbrott.”

Anledningen var:

”Slakteriet misstänks hygienisera slaktavfall utan medgivande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Slakteriet bryter därmed mot gällande tillstånd för verksamheten.”

Det var inte bara det att grannarna hade känt lukt. Det visade sig också att Dahlbergs hade transporterat hygieniserat slaktavfall till en biogasanläggning under sommaren.

Ärendet är fortfarande inte avgjort.

Det är inte bara lukten som är ett problem i Brålanda. Det är även för höga zink- och kopparhalter i avloppsvattnet från Dahlbergs. Det är också något som Dahlbergs måste åtgärda. Det är dessutom problem med buller från slakteriet.

Den 13 juli i år förelade miljö- och hälsoskyddsnämnden Dahlbergs slakteri att utreda bullerpåverkan från slakteriets verksamhet.

Nämnden skriver:

”De utförda mätningarna och klagomålen visar på att det finns skäl att anta att nuvarande bullernivåer innebär en olägenhet för omgivningen.”

Det följdes upp den 26 september av ett föreläggande om att åtgärda bullret. Dahlberg skulle vidta vissa åtgärder och dessa ska vara utförda senast 31 oktober 2018.

Lukt- och bullerproblemen gör det svårt att bo i närheten av Dahlbergs Slakteri. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden kräver att problemen ska försvinna och jag förmodar att Dahlbergs också arbetar för det. Dahlberg vill av ekonomiska skäl sköta om hygieniseringen själv, men frågan är om det går. Endera får Dahlbergs göra större investeringar eller också får företaget lägga ner processen. Det är ju också så att det finns önskemål om att utöka bebyggelsen i Brålanda. Det ska dessutom bli ett tågstopp. Och då kan det ju inte fortsätta lukta från slakteriet…

Samtidigt betyder slakteriet en hel del för bygden. Det har legat där sedan urminnes tider – och Dahlbergs ger arbetstillfällen.

Det som är mest anmärkningsvärt är emellertid att det ska behöva gå så långt som till polisanmälan. Men följer inte Dahlbergs Slakteri förelägganden och beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden, och Länsstyrelsen, så har kommunen inget annat val. Grannarna menar också att Dahlbergs har fuskat ganska ofta under åren, dvs hygieniserat utan tillstånd. Det är ju svårt att dölja lukten.

För när Dahlbergs Slakteri hygieniserar, då luktar det i Brålanda. Och stundtals mycket illa.

Klimatpolitik – Elin Segerlinds anförande i riksdagen

Den gångna veckan var det i dagarna tre Allmänpolitisk debatt i riksdagen. Det kändes som om några ledamöter höll en aning tillbaka. Inte riktigt lika fräna och påstridiga som de brukar vara. Kan det vara så att inte alla är helt säkra på hur deras partier kommer att positionera sig under mandatperioden?

Med så många nya ledamöter på plats var det också ett större antal ”jungfrutal” som hölls, så även från Vänsterpartiets representanter. Vi återger här vår ”egen” och Fyrbodals Elin Segerlinds anförande och länkar avslutningsvis till ett kort replikskifte. Elin är Vänsterpartiets ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet. Hon var i talarstolen under avsnittet ”Klimat, miljö och energipolitik”.

Anf. 125 ELIN SEGERLIND (V):
Fru talman! Det är nu en dryg vecka sedan vi kunde
ta del av klimatrapporten från FN:s klimatpanel IPCC.
Rubrikerna som följde var tillräckliga för att ge i alla
fall mig både ont i magen och ont i hjärtat. Tio år, det
är vad vi har på oss att vända utvecklingen. Det är en
ynkligt kort stund. Att inte all världens verksamhet i
det ögonblicket stannade upp förvånar mig kanske
egentligen inte, men det gör mig beklämd. Det kollektiva
strutsbeteende som vi har utvecklat när det kommer
till klimathotet måste få ett slut.
FN:s klimatrapport är tydlig: Det är människans utsläpp
av växthusgaser som gör att det blir varmare, att
isarna smälter och att havsnivåerna stiger. Jordens
temperatur har redan ökat med närmare 1 grad sedan
1880-talet. Grönlands och Antarktis isar minskar, och
takten i minskningen ökar. Även antalet människor
som flyr undan klimatförändringar, som stigande
havsnivåer eller utbredd torka, ökar. Naturkatastroferna
ökar i omfattning och skapar större förödelse i
dag som en följd av förändringar i klimatet.
Vänsterpartiet strävar efter klimaträttvisa. I dag
fördelar kapitalismen jordens resurser extremt ojämlikt.
Enligt FN:s klimatkonvention är det de rika länderna
som nu har ett historiskt ansvar att minska sina
utsläpp. De rika står alltså för en större del av utsläppen
än de som lever i fattigdom. Mer pengar leder till
högre konsumtion, vilket leder till högre utsläpp. Det
är en rak och logisk linje.
De rikaste 10 procenten står för hälften av världens
utsläpp av växthusgaser. Växthusgasutsläppen följer
alltså hushållens inkomster tydligt, och det behövs politiska
beslut för att rika länder ska minska sin miljö och
klimatpåverkan och för att fattiga länder ska få en möjlighet att utvecklas.

Det är också intressant att se skillnaden i påverkan
mellan män och kvinnor. Flera studier har gjorts som
visar att män har större klimatbelastning än kvinnor,
framför allt när det kommer till transporter. Kvinnor
åker till exempel kollektivt i större utsträckning än
män.
Människan är orsaken. Därför måste vi också vara
lösningen.
Vänsterpartiet menar att klimatkrisen inte uppstått
genom att enskilda människor gjort dåliga val. Den
kommer sig av grundläggande samhällsstrukturer –
strukturer som vi bara kan ändra tillsammans. Vänsterpartiet vill se investeringar för att ställa om Sverige och skapa gröna jobb. Vi behöver kraftiga investeringar i
förnybar energi, elnät, järnväg, cykel- och kollektivtrafik,
energirenoveringar och klimatsmarta bostäder. Vi
vill prioritera en stark och långsiktig expansion av välfärdsverksamheter, utbildning och kultur. Offentlig
upphandling är också centralt för att klara klimatomställningen, där såväl miljö och klimat som sociala
hänsynstaganden måste väga tyngre än jakten på låga
kostnader.
Eftersom vi ser att den ekonomiska ojämlikheten
återspeglas i klimatorättvisa vill vi se skattehöjningar
på de högsta inkomsterna och förmögenheterna samt
på sådant som förstör miljön. Det behövs för att kunna
öka de offentliga investeringarna och en utvecklad välfärd.
För att driva på investeringar i omställningen vill
Vänsterpartiet bland annat införa en statlig grön investeringsbank.
IPCC förklarar att vi måste investera stort för att
över huvud taget ha en chans. 70–85 procent av all el
måste vara förnybar till 2050, och all kol måste bort.
Det innebär investeringar med motsvarande närmare
22 000 miljarder kronor till 2035. Det är hisnande
summor. Då har vi ändå bara börjat prata om energi.
De svåra år vi så gärna sparar för tror jag är här redan
nu. Det är nu vi ska satsa.
(Applåder)

Därefter följde ett replikskifte med Johan Hultberg, M.

Är allt under kontroll? ​

Valdagen var 9 september.
I 41 dagar har valresultatet varit känt.
Vänsterpartiet fick frågan från Socialdemokraterna: fortsätter ni som opposition eller vill ni annat? Vi svarade: Vi har nu samma avsikt som 2010 och 2014. Vi vill vara del av kommunledningen. Vi blev opposition två gånger, än har vi inte haft någon kontakt utöver att vi svarade på en fråga. Den ställdes för 31 dagar sedan.
Första gången fullmäktige sammanträder är nu på onsdag. Kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, har anmält förhinder.
På onsdag ska väljas fullmäktiges ordförande och två vice ordföranden. Valet skjuts till sammanträdet i november. Det finns inga förslag som är förankrade.
En vecka senare, onsdag 31 oktober, har kommunstyrelsen ett extra sammanträde. Budgetförslaget för 2019 ska röstas fram. Fullmäktige avgör sedan i november eller i december.
Ett budgetförslag skall uttrycka kommunens – eller rättare sagt: kommunledningens avsikt hur intäkter och kostnader ska fördelas kommande år.
Det finns ett förslag som blir offentligt 25 oktober, dagen efter fullmäktige. MBL-information och MBL-förhandling har ägt rum. Förslaget kommer från Marie Dahlin. Det lär inte vara avstämt med något annat parti, möjligtvis inte ens med det egna parti.
”Det kan komma ett helt annat förslag”, sade Marie Dahlin om sitt budgetförslag vid budgetberedningens sista möte den 5 oktober.
Sammanfattningsvis: Frågan är fel ställd.
Den rätta frågan är: Är något under kontroll?

Bra politisk lördag i Högdalen

Försvar för hyresrätten och allmännyttan är den givna frågan när vi i Vänsterpartiet Vantör är tillbaka i Högdalen efter valrörelsen, då vi fick så mycket hejarop vid valstugan, torgmötena och vallokalerna.

Nu blir det stenhård opposition mot högerstyren vare sig de uppenbarar sig i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller riksdagen. Tre av våra medlemmar är nu med i kommunfullmäktige, Robert Mjörnberg som ordinarie och Hassan Jama och Cicci Herrström som ersättare. Vi kommer att presentera dem närmare här på hemsidan när det är klart i vilka nämnder och styrelser som de kommer att representera Vänsterpartiet. Vi har även en medlem som är ledamot i landstingsfullmäktige, Jonas Carlsson, vilket vi är väldigt glada för.

Samtidigt som vänstern driver opposition i parlamenten jobbar vi politiskt i våra stadsdelar, och där är alla våra medlemmar och sympatisörer välkomna. Idag var det väldigt roligt att vara tillbaka i Högdalen med flygbladsutdelning, möta människor som delar oron för ombildningar och utförsäljning av allmännyttan, som känner sig svikna av miljöpartiet och som i stort och smått har mycket att säga om vad som behövs i politiken.

 

Ses i Högdalen kl 12 – vi tar striden för hyresrätten!

Med det nya blågröna styret i stadshuset har alliansen och miljöpartiet redan öppnat för att i våra stadsdelar i ytterstaden ombilda hyresrätter i allmännyttan till bostadsrätter, i ett läge där Stockholm tvärtom behöver många fler hyresrätter.  Vänsterpartiet Vantör har i vårt lokala program också kravet på fler allmännyttiga hyresrätter i hela Vantör.  Fast knappt bläcket hunnit torka från den styrande majoritetens överenskommelse har de oroväckande utspelen från borgarna om ombildningar, utförsäljningar och privatiseringar duggat tätt.

Tycker du som vi, gå med oss i Vänsterpartiet!

Var med och påverka för fler hyresrätter och inga fler ombildningar!

Kom och prata med oss idag i Högdalen mellan kl 12 och 13 då vi delar flygblad i Högdalens centrum. 

Höstupptakt!

Efter att ha andats ut efter valrörelsen och arbetet därefter är det nu dags att blicka framåt. Såväl nya som gamla medlemmar bjuds in till Höstupptakt på Forsa Folkhögskola den 10/11.

Det bjuds på fika från 09:30 och kl 10:00 inleds programmet med att Alf Norberg pratar om vikten av folkbildning med anledningen av valet av lokal. Efter honom har vi nöjet att hälsa Vänsterparitets ekonomisk politiska talesperson Ulla Andersson välkommen för att berätta om sitt uppdrag.

Kl 12 bjuds det på lunch och efter det kommer Daniel Pettersson prata om demokratisk socialism och vad det innebär.

Inbjudan kommer skickas ut till alla medlemmar.

Tycker ni detta låter spännande, bli då medlem i Vänsterpartiet Hudiksvall och anmäler er senast 4/11.

 

Det nya KF sammanträder

På onsdag nästa vecka sammanträder det nya kommunfullmäktige för första gången. Och med det börjar 4 långa och intensiva politiska år för de nya ledamöterna. Som förresten inte är så nya. På Vänsterpartiets hemsida (se ”Nya fullmäktiges första möte”) kan man läsa att det egentligen bara är 12 personer som är nya, eller rookies som man säger i idrottskretsar. Alla de andra ledamöterna har suttit i fullmäktige tidigare. Det tillkommer dock några rookies som ersättare.

Placeringen i kommunfullmäktige blir annorlunda på onsdag. Ledamöterna från varje parti ska sitta ihop, partivis. Tidigare har den som har suttit längst i fullmäktige, räknat i antal år, månader och dagar, suttit på plats 1 och sedan i fallande ordning ända till plats 51.

Under den förra mandatperioden satt Vänsterpartiets Lutz Rininsland på stol nummer 1. Och eftersom han återigen är invald så borde han enligt traditionen sitta på samma plats i 4 år till. Men så blir det inte på onsdag. Vänsterpartiet har i och för sig lottats först i den nya placeringsordningen, dvs Vänsterpartiets ledamöter ska besätta de allra första stolarna. Men den som ska sitta på plats 1 är ingen mindre än undertecknad bloggare. I varje fall på det första sammanträdet. Det kan nog ändras redan till det andra, fast inte säkert – troligtvis ändras det först på decembersammanträdet. Det blir i varje fall för undertecknad till att känna sig hedrad så länge det varar.

Även Lutz Rininsland känner sig säkert hedrad. Det är nämligen så att han är kommunfullmäktiges ”ålderspresident”, precis som i oktober 2014, – en tämligen imponerande titel. Ålderspresident är den ledamot som har suttit längst i fullmäktige. Och det har ju Rininsland gjort. Han ska därför tjänstgöra som fullmäktiges ordförande och leda sammanträdet. Det finns ju ingen annan ordförande eftersom ingen ännu vet vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg. Vill det sig så får Rininsland vara ordförande ett sammanträde till…

Det är faktiskt Rininsland som har fattat beslutet om den partivisa placeringsordningen. Ett ganska radikalt och kraftfullt beslut från en ”tillfällig” ordförande. Men Rininsland vill att fullmäktige testar detta. Han har nämligen själv varit med och skrivit en motion som föreslår att denna ordning ska bli permanent. Vi får väl se hur det blir i fortsättningen när fullmäktige utser en ”riktig” ordförande. Min känsla är att Rininsland så småningom får återta stol nummer 1…

Mandatperiodens första fullmäktige blir med all säkerhet både trevligt och friktionsfritt. Och kort. Det finns inga kontroversiella ärenden. Ja, det finns knappt några ärenden överhuvudtaget.

Revisorernas utlåtande över den senaste delårsrapporten ska behandlas. Det går snabbt. Jag tror inte ens att Ola Wesley (SD) eller Kurt Karlsson (SD) får för sig att gå upp i talarstolen och säga något om typ invandring eller flyktingar. Fast om de gjorde det så skulle de antagligen bli avbrutna eftersom det inte är delårsrapporten som ska behandlas, utan revisorernas utlåtande om den. Men man vet aldrig med sverigedemokraterna…

Revisorerna skriver:

”Vi bedömer att kommunens delårsrapport är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed samt att den i allt väsentligt uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper med undantag av extra avsättningar för pensionsåtaganden.”

Det där sista låter oroväckande, men det är inte första gången det står så. Kommunen har en liten annan syn än revisorerna. Så kommunen ”struntar” i kritiken:

”avsättningen [är] i överensstämmelse med fullmäktiges pensionspolicy från 2011.”

Fullmäktige ska också ta upp ”Årsredovisningar för de kommunala bolagen år 2017”. Notera 2017. Det är snart 2019… Det blir säkerligen ingen diskussion om dessa redovisningar. Kommunfullmäktige ska i slutändan också bara notera informationen – och lägga den till handlingarna.

Fast naturligtvis är behandlingen av de kommunala bolagen inte särskilt tillfredsställande. Därför har Magnus Kesselmark (V) skrivit en motion med rubriken ”Presentation av de kommunala bolagen i fullmäktige”. Kesselmark vill att fullmäktiges ledamöter ska få mer kunskap om de kommunala bolagen.

Kesselmark yrkar i sin motion:

”Att de kommunala bolagen, representerade av en eller flera från bolagens direktion jämte bolagstyrelsernas presidier, eller enskilda därur, ges möjlighet att inför ett samlat kommunfullmäktige, presentera bolagen samt att de folkvalda ges möjligheter att ställa frågor för att minska okunskapen om bolagen och att detta evenemang ges tid nog så bolagens verksamhet belyses tillfredsställande.”

Fullmäktiges ska inte fatta något beslut om motionens innehåll. Den ska utredas först.

Och det var i stort sett det som de nya ledamöterna ska diskutera på onsdag. Det blir med andra ord en lugn start. Det mest uppstressande lär nog bli att hitta sina platser i Folkets hus Festsal…

Glöm inte att kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten – på onsdag den 24 oktober kl 18.00 i Folkets Hus.

Grattis Ylva Dahlström: Cykelväg Vassunda Uppsala bland de prioriterade

Ylva Dahlström

Vänsterpartiet prickar av vårt första vallöfte fem veckor efter valdagen. Vi tackar och gratulerar Ylva Dahlström för sitt mångåriga engagemang som nu lett till att gång- och cykelväg längs väg 255 är beslutad. Ansvaret för fortsättningen ligger nu hos Trafikverket.

Pressmeddelande från Region Uppsala

Den regionala utvecklingsnämnden har bestämt vilka gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet som ska prioriteras som så kallade 40/60-vägar (där Region Uppsala står för 40 procent av finansieringen). Väg 255 mellan Uppsala och Vassunda (Västersjövägen), väg 569 från korsningen 568/569 till Sjövik (Alstabadet) i Örsundsbro och slutligen väg 686, Happstavägen – Marmavägen i Alunda är de utvalda objekten.

Bakgrunden är att den regionala utvecklingsnämnden i december 2017 antog verksamhetsplanen för länstransportplan 2018, med utblick mot 2021. Enligt denna plan ska tre stycken så kallade 40/60 gång- och cykelvägar utredas varje år. Länets kommuner har sedan haft möjlighet att ansöka om att använda sig av finansieringsformen 40/60 för gång- och cykelvägar längs statlig väg, som fyller en lokal funktion. 40/60-finansiering innebär att länsplanen finansierar 40 procent av vägen, mot att den aktuella kommunen finansierar 60 procent.

– Det är mycket bra att Region Uppsala tillsammans med berörda kommuner kan samfinansiera gång- och cykelvägar. De beviljade projekten är sträckor som kommer leda till stor nytta i form av ökad trafiksäkerhet för trafikanter som idag är oskyddade. Sträckorna är också viktiga utifrån arbets- och skolpendling samt rekreation, säger Jenny Lundström (MP), ordförande för den regionala utvecklingsnämnden.

Kostnaden för Västersjövägen är beräknad enligt schablon till 48 miljoner kronor, sträckan är 12 kilometer lång. Väg 569 till Alstabadet är en sträcka om 2,3 kilometer, som enligt schablon kostnadsberäknas till drygt 7,6 miljoner kronor. Medan slutligen väg 686 kostnadsberäknas till cirka 1 miljon kronor enligt schablon, för en sträcka om cirka 250 meter.

Totalt inkom fem stycken ansökningar, från tre olika kommuner (Enköping, Östhammar och Knivsta). Det är från dessa ansökningar som den regionala utvecklingsnämnden nu valt ut de aktuella objekten.