Skolstart

Augusti månad kan fortfarande påminna mig lite om barndomens och tonårstidens skolstarter. De är över 20 år sedan jag tog studenten, men jag kan fortfarande minnas känslan av när skolan drog igång i augusti.
Det var alltid någon form av skräckblandad förtjusning över att gå tillbaka till skolan igen efter sommarlovet. Nu är det i dagarna skolstart igen för tusentals barn runtom i Sverige. Och många av dem kommer gå till första skoldagen med en stor klump i magen. Att mobbningen i skolorna ska upphöra är nog orealistiskt att tro, men arbetet mot mobbningen får aldrig mattas av.
Jag vill i alla fall tro att de flesta skolor har bra program mot mobbning. Men det är ändå ett ständigt ett återkommande problem.
På min tid, innan internet och  sociala medier kunde hemmet och tiden utanför skoltid vara en fristad. Men idag räcker det med en smartphone eller dator så kan mobbningen även flytta in i hemmet. De som utsätts får liksom ingen fristad någonstans längre.
Sen förekommer givetvis mobbning även i vuxenvärlden, vi vuxna är inte ett dugg bättre själva. Vilket nästan är ännu värre. Vi vuxna borde verkligen veta bättre! Men när det kommer till barn, är det barn som far illa vilket gör att man blir extra illa berörd. Det som gör mig extra förbannad är att det finns vuxna som mer eller mindre försvarar mobbning. Vissa påstår att ”offret får alltid skylla sig själv, orsaken till mobbningen ligger alltid hos offret”. Något som känns som ett försvarstal av en mobbare eller före detta mobbare.
Under min mycket korta karriär som lärare på 90-talet, blev en kille i en av de klasser jag hade utsatt för en mycket illasinnad mobbning. När jag tog upp det med klassföreståndaren blev svaret i princip ”Jamen han (offret) är ju väldigt speciell”. Som om det skulle rättfärdiga att trakassera honom, tänkte jag i mitt stilla sinne. Grejen var att han inte vara det minsta stökig eller ens gjorde en fluga förnär. Han var lite av en ensamvarg och ”plugghäst” men absolut inte elak eller störande mot klasskompisarna. Men ändå verkade inte klassföreståndaren tycka att det fanns någon anledning att ta itu med mobbningen. I just det här fallet fick jag visserligen min vilja igenom och vi tog itu med det hela, men det är inte alla elever har lärare som står upp för dem.
Så en uppmaning i skolstartstider torde ändå vara att alla ska stå upp mot mobbning, att vi måste hjälpas att visa att det inte är okej. Vi alla måste ha modet och staken att gå emellan och säga ifrån när man ser något som är fel.
 

 
Bilden lånad från Brottsrummet
 

Heta politiska frågor (1/2)

Nu har det politiska tåget börjat rulla. Och det är bara lite drygt ett år tills det kommer fram till slutstationen – valet i september nästa år…

Kommunstyrelsen hade sammanträde igår. Kallelsen bestod av 805 sidor, men mötet blev ändå kort, ca 2 timmar. Det var bara i ett ärende som Vänsterpartiet hade en avvikande åsikt. Det handlade om att ”Program för Detaljplaner för Sanden söder om Dalbobron” ska godkännas av fullmäktige och att ”byggnadsnämnden får i uppdrag att bedriva fortsatt planarbete och upprätta detaljplaner för området”.

Vänsterpartiets ledamöter i kommunstyrelsen, och jag håller med dem, anser att processen för Sanden går för fort. Det finns andra detaljplaner som bör prioriteras, t ex Holmängen, Skaven/Öxnered och Onsjö. Ska planeringen av Sanden komma igång nu och dessutom prioriteras kommer detta oundvikligen att påverka arbetet med de andra områdena. Och det är boende i dessa områden som är viktigast. Bostäderna på Sanden kommer helt enkelt att bli så dyra, att ”vanligt folk” inte kommer att ha råd att bo där.

Det finns dessutom en mängd olösta frågor på Sanden. Ägarförhållandena är bara en. Många som bedriver verksamhet där vill helt enkelt inte flytta. Kommunstyrelsens majoritet anser emellertid att dessa frågor får lösas efterhand…

Länsstyrelsen skriver om Vänersborgs planer på Sanden:

”Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”

Som sagt, det återstår mycket att lösa. ”En bit på väg” med översvämningsskyddet… Och den synkronisering som Länsstyrelsen talar om vill kommunstyrelsen lösa efterhand…

Kommunstyrelsen vill alltså bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer – en attityd och inställning som tyvärr är alltför vanlig i Vänersborg, och som historisk har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar. Sanden är nog inget undantag. Det lär bli dyrt där också…

Du kan läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde på Vänsterpartiets hemsida, ”Det tar tid att komma igång”.

För ovanlighetens skull hölls kommunstyrelsens sammanträde på eftermiddagen. Orsaken var att det första spadtaget på Wargön Innovation togs med närvaro av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) på förmiddagen.

Det var den 22 februari i år som kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade att (se ”KF röstar ja till Wargön Innovation”):

”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”

Beslutet föregicks av en votering som slutade 32-19. Bland de 19 ledamöter som röstade nej fanns bland annat moderaterna. Själv var jag tveksam in i det sista (se ”Wargön Innovations vara eller inte vara”), men röstade slutligen tillsammans med de andra i Vänsterpartiet ja.

Gunnar Lidell (M) överklagade beslutet till Förvaltningsrätten. Lidell ville få beslutet prövat. Och naturligtvis upphävt, eftersom han misstänker att beslutet är olagligt.

Jag tror inte att överklagandet går igenom. Den dåvarande kommunjuristen hade tagit upp de juridiska aspekterna av beslutet i underlaget inför beslutet. Visst, beslutet var en slags balans på den juridiska knivseggen, men kommunjuristen bedömde att projektet var lagligt. Och kommunjuristen brukade veta vad hon pratade om…

Nu har man börjat gräva ute i Vargön. Det har vi kunnat läsa om i media. Fast det är klart, när Mikael Damberg sa till TTELA (se ”Modig satsning av Vänersborg”) att det var en:

”modig satsning som Vänersborgs kommun gör”

… så blir man lätt lite nervös…

Men jag tror, hoppas och vill att det blir bra. Blir satsningen lyckad kan det leda till fler arbetstillfällen i Vargön. Precis som Marie Dahlin (S) säger. (Se ”Kommunalrådet: Det kommer ge arbetstillfällen”.) Något som verkligen är viktigt för både kommunen och Vargön.

Det var två av de politiska frågor som det kommer att diskuteras kring fram till det politiska tåget kommer till nästa station.

Vänsterpartiet kräver 44 rättvisemiljarder till det svikna Sverige

Delar av landet, såsom förorter bruksorter och glesbygdsområden, sveks av den tidigare Alliansregeringen. Därför kommer V i höstbudgeten föreslå 44 rättvisemiljarder som ska jämna ut skillnaderna.

Vänsterpartiets vill över en tioårsperiod satsa totalt 44 rättvisemiljarder på det svikna Sverige. Pengarna ska gå till att bland annat bekämpa arbetslöshet, rusta bostäder och säkerställa offentlig service i områden som på många sätt har lämnats efter när andra har dragit ifrån.

– Vi vill satsa på de förorter, bruksorter, glesbygdsområden och andra delar av Sverige som har svikits av den tidigare Alliansregeringen. I sommar har vi haft RUT-avdrag i Sverige i 10 år. Det har kostat skattebetalarna runt 21 miljarder kronor och främst gynnat de som redan har det gott ställt. Nu är det dags att satsa på en annan del av den svenska befolkningen. De som har fått stå tillbaka, de som bor i de svikna delarna av Sverige, säger Jonas Sjöstedt.

Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Användningen av medlen kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service och mot sociala problem är i centrum.

– Vi vill ge människor möjligheter och framtidstro. Oavsett var man bor i Sverige ska man känna att samhället satsar på en. Alla har rätt till jobb, utbildning, rik fritid, säger Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill i förhandlingar med regeringen om höstbudgeten driva kravet och fördela anslagen enligt följande: 1 miljard för 2018, 3 miljarder för 2019 och 5 miljarder för år 2020 och därefter 5 miljarder per år. Sammanlagt 44 miljarder kronor över tio år.

Läs mer om förslaget här (pdf)

Vänsterpartiet kräver 44 rättvisemiljarder till det svikna Sverige

Delar av landet, såsom förorter bruksorter och glesbygdsområden, sveks av den tidigare Alliansregeringen. Därför kommer V i höstbudgeten föreslå 44 rättvisemiljarder som ska jämna ut skillnaderna.

Vänsterpartiets vill över en tioårsperiod satsa totalt 44 rättvisemiljarder på det svikna Sverige. Pengarna ska gå till att bland annat bekämpa arbetslöshet, rusta bostäder och säkerställa offentlig service i områden som på många sätt har lämnats efter när andra har dragit ifrån.

– Vi vill satsa på de förorter, bruksorter, glesbygdsområden och andra delar av Sverige som har svikits av den tidigare Alliansregeringen. I sommar har vi haft RUT-avdrag i Sverige i 10 år. Det har kostat skattebetalarna runt 21 miljarder kronor och främst gynnat de som redan har det gott ställt. Nu är det dags att satsa på en annan del av den svenska befolkningen. De som har fått stå tillbaka, de som bor i de svikna delarna av Sverige, säger Jonas Sjöstedt.

Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Användningen av medlen kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service och mot sociala problem är i centrum.

– Vi vill ge människor möjligheter och framtidstro. Oavsett var man bor i Sverige ska man känna att samhället satsar på en. Alla har rätt till jobb, utbildning, rik fritid, säger Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill i förhandlingar med regeringen om höstbudgeten driva kravet och fördela anslagen enligt följande: 1 miljard för 2018, 3 miljarder för 2019 och 5 miljarder för år 2020 och därefter 5 miljarder per år. Sammanlagt 44 miljarder kronor över tio år.

Läs mer om förslaget här (pdf)

Pressträff med Jonas Sjöstedt

Välkommen på pressträff med Jonas Sjöstedt som presenterar ny politik från Vänsterpartiet.

Tid: 17 augusti, 11:00
Plats: Riksdagen, sal Mittpoolen, entré Riksgatan 2

Observera att pressträffen äger rum i Mittpoolen, entré från Riksgatan 2.

Ta med presslegitimation

För mer information:
Örjan Rodhe, pressekreterare till Jonas Sjöstedt, 073-781 09 57
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64 (ej sms)

 

Elvis Presley











Den 16 augusti 1977 var första dagen i årskurs sju på Bjurbäcksskolan för mig och mina klasskamrater.
När jag kom hem på eftermiddagen nåddes jag av beskedet att Elvis Aaron Presley var död – vid endast 42 års ålder.
Jag gick ut i trädgården och satte mig på stentrappan och grät.
Det är 40 år sedan och visst finns det många fantastiska artister, men det finns bara en kung.
Min barndom präglades i stor utsträckning av en djup fascination för Elvis och det var högtid när det visades Elvis-filmer på TV – för att inte tala om den legendariska, direktsända Hawaii-konserten 1973.
Då var jag inte fullt medveten om alla nyanser i den enastående historien om den fattige pojken från Tupelo, Mississippi, men det var ändå något som gick igenom bruset; något som sade att det här var något långt utöver det vanliga.
På jobbet har jag den legendariska rosa Cadillacen – i modellutförande, förstås – stående i fönstret. Det går inte en dag utan beröringspunkter med Elvis; hans musik och hans alltför korta liv.
Lyckligtvis hör vi idag betydligt mindre av nedsättande omdömen om ”Elvismackor” och den övervikt som blev en följd av tung medicinering med cortizon.
Borta är de gräsliga anklagelserna om att Elvis skulle ha varit rasist. En fullkomligt horribel anklagelse som vittnade om betydande okunskap eftersom det var i den svarta musiken och bland den afroamerikanska befolkningen i Memphis, Tennessee som den unge enstöringen fann sin tillhörighet.
Han var en stor filantrop, en stor människa, och jag sörjer honom allt jämt.

Peter Lejon, Långelycke

Semesterlunk

Är det någon gång jag borde ha tid att skriva inlägg, så är det väl nu när jag har semester. Men det har blivit ovanligt få inlägg under min gångna, första semestervecka. Fast det beror ju också på hur man prioriterar sin tid, även när man är ledig. Och jag har väl inte direkt prioriterat att sitta framför datorn särskilt mycket.
Men under den här veckan har jag kommit in i denna fantastiska semesterlunk som nog de flesta av oss så väl känner till. Att slippa passa tider, att lägga sig när man vill och stiga upp när man är utvilad. Just nu känns det faktiskt som att jag skulle vilja stoppa alla klockor och fortsätta min sensommarsemester i all evighet.
Den enda tid jag behövt passa under den gångna dryga veckan var under gårdagen, då jag hade ett återbesök hos magnetröntgen på Karolinska i Huddinge. Till min stora glädje var det dock först frampå eftermiddagen, så jag behövde inte bekymra mig om att stiga upp tidigt på morgonen.
Det är ju alltid lite av ett orosmoln med dessa återbesök för att röntga nacken. Nu var jag på mitt ordinarie återbesök ett par veckor sedan och sen ringde man tillbaka och ville att jag skulle komma förbi för några kompletterande bilder. Jag har ännu inte fått någon förklaring till gårdagens besök. Det kan antingen vara så att några bilder blivit för oskarpa och man helt enkelt vill ta några bilder till för att vara på den säkra sidan. Men det kan ju också vara så att man skymtar något i nacken som inte ska vara där och vill ta en närmare titt innan man ger mig något slutgiltigt besked. Så det är klart att tankarna börjar fara.
Kanske låter det kallt och okänsligt på något vis, men jag har bestämt mig för att inte oroa mig i onödan och låta det förstöra min semester. På något vis har jag levt med den här oron sedan 2014 när jag fick diagnosen, så hur sjukt det än låter har jag så smått börjat lära mig att hantera den. Jag vet att jag har tillgång till en sjukvård i världsklass för en billig penning om jag behöver, så det är inte mycket mer jag kan göra än att följa läkarnas råd i min situation. Så istället för att oroa mig kommer jag njuta av tillvaron istället, eländet får jag ta när det dyker upp på riktigt. Om det dyker upp.
När jag nu skjutit undan orosmolnen för den här gången ska jag fortsätta min semester i nästan två veckor till. Det blir några dagar till i storstan för att ta hand om tvätt och lite andra vardagssysslor, Sen bär det av ut i skärgården igen i någon vecka innan vardagen drar igång igen.
 

 
Bilden lånad från Maddes bokblogg
 

Kommunens principer och Halle- & Hunneberg

Överst i kommunens nyhetsarkiv på hemsidan finns en nyhet från den 27 juli. Det handlar om hur kommunen, tillsammans med Trollhättans stad och Grästorps kommun, ska utveckla Halle- och Hunneberg (se ”Så kan bergen utvecklas”):

”Halle- och Hunneberg är en fantastisk plats. Nu undersöker destinationsutvecklare Charlotta Bang hur det går att göra bergen ännu bättre.”

Hunneberg från söder, röd stuga, Västergötland, Sweden
Imacon Scanner 1600 dpi, TIFF 108,3 MbEn projektledare har tillsatts och en så kallad destinationsutvecklare har anställts för att utveckla besöksnäringen på bergen. Enligt TTELA, som hade en artikel i ämnet den 31 juli (se ”Charlotta ska ge bergen nytt liv”), ska vandringslederna:

”ses över när det gäller placering, omfattning och vem som ska sköta dem. Tanken är att ta fram en karta med inspirerande bilder och förslag på intressanta platser att besöka.”

Bakgrunden till projektet är ett beslut i kommunstyrelsen den 24 augusti 2016:

”Kommunstyrelsen godkänner avsiktsförklaring ‘Halle- & Hunneberg, en hållbar
reseanledning av internationell standard’”

I avsiktsförklaringen står det att:

”Nu vill de tre kommunerna kring bergen, markägaren Sveaskog och Länsstyrelsen med den här avsiktsförklaringen ta nästa steg för att konkretisera och förverkliga möjligheterna till att ‘bergen’ ska bli en hållbar reseanledning av internationell standard.”

Dessutom ska också marknadsföringen utvecklas och framför sig ser man att det ställs:

”höga krav på kvalitativt boende, bra mat och att besöket ger ett lärande. En annan förutsättning är att det går att boka online var för sig och i färdiga paket.”

Det ska bland annat satsas på:

”Inventering och åtgärder av befintligt ledsystem samt hänvisning och informationstavlor, vindskydd, rastplatser, etc. Utveckla ett skyltkoncept för helheten.”

Skyltarna ska tillverkas på fler språk än svenska. Det är ju många turister, framför allt från Tyskland, som besöker bergen. Det ska också utarbetas nya vandringsleder, eventuellt med möjligheter till övernattning.

Det pratas också om, även om det inte står i avsiktsförklaringen, cykelleder, ställplatser för husbilar, stugor som ska iordningsställas, specialhus (”bäverhyddor”) som ska byggas, älghägn som ska skapas, hubbar och appar.

Planerna är stora och vidlyftiga.

Projektet kostar naturligtvis skattepengar. Kommunstyrelsen tyckte att Vänersborg skulle stå för en tredjedel av kostnaderna, dvs 433.400 kr. Det tyckte dock inte Trollhättan och Grästorp. Kommunstyrelsen i Vänersborg fattade därför ett nytt beslut den 12 oktober 2016 – Vänersborgs kommun åtog sig att stå för 540.000 kr. Så här löd beslutet:

”att budget för arbete med ‘Halle- och Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard’, om totalt 1,2 Mkr, ska belasta Vänersborgs kommun med 540.000 kr fördelat på 90.000 kr år 2016 och 450.000 kr år 2017.”

Om alla planer förverkligas lär kostnaderna stiga ganska drastiskt.

I ett protokoll från ett möte med styrgruppen för ”Projekt Halle- och Hunneberg” står det också att en vaktmästare skulle anställas i sommar för att arbeta med lederna. Om det har gjorts och hur denna tjänst i så fall har finansierats vet jag inte, men jag misstänker att det är en kostnad som ytterst hamnar hos skattebetalarna…

Halle- och Hunneberg besöks av många turister varje år och det är på många sätt ett bra initiativ av kommunerna. Ju fler turister, desto mer placeras Vänersborg på kartan. Även om jag efterlyser en diskussion om det lämpliga i att kommunala skattemedel används för att, i slutändan, privata företag ska skörda vinsterna…

Men framför allt…

Halle- och Hunneberg är ju inte kommunal mark…

Och vi vet ju från diskussionen kring bland annat badplatserna att Vänersborgs kommun har som princip, även om principen inte är särskilt gammal och ingen vet vem som har beslutat om den, att bara sköta och bry sig om kommunal mark. Det var ju t ex kommunfullmäktiges starkaste, och enda, argument för att lämna badplatsen i Väne-Ryr åt sitt öde.

På bergen äger kommunen i stort sett ingenting. På Halleberg äger Vänersborgs kommun rasbranten mot Vargön och på Hunneberg Randhemsvallen. Dessutom äger det kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg en mindre fastighet på Hunneberg, där Kungajaktmuseet Älgens Berg ligger. All annan mark uppe på bergen ägs av staten genom Sveaskog och Naturvårdsverket.

Vad det ska bli av projektet i framtiden är inte helt klart än. Arbetet fortskrider så att säga. Tisdagen den 29 augusti träffas styrgruppen för ”Projekt Halle- och Hunneberg” igen. Vi får se om Vänersborgs representanter tar upp de principiella frågorna om indirekta kommunala subventioner till privata företag och – markägandet…

Hanna Gedin blir biträdande partisekreterare i Vänsterpartiet

Vänsterpartiet stärker partiledningen inför arbetet med det kommande valet genom att göra Hanna Gedin till biträdande partisekreterare vid Aron Etzlers sida. Hanna Gedin har varit politisk sekreterare i Malmö, vikarierande kommunalråd, är ledamot i Malmös kommunfullmäktige och Vänsterpartiets partistyrelse.
–  Det känns väldigt roligt att få vara med och leda partiet. Jag hoppas kunna bidra med erfarenheter från Malmövänstern som gjorde en mycket framgångsrik valrörelse 2014, säger Hanna Gedin.

Hanna Gedin har varit politiskt aktiv i Vänsterpartiet sedan slutet av 90-talet och är jurist. Hon är 39 år, bosatt i Malmö och för närvarande tjänstledig från arbete på Hyresgästföreningen. Hon har bred erfarenhet från lokalpolitik och arbete i EU-parlamentet.
–  Jag vet att det sjuder av lust att förändra i både Malmö och resten av Sverige. Det är så många som vill se ett rättvisare, jämlikare Sverige med bra bostäder och trygga jobb och det är Vänsterpartiet som står för den politiken.
–  Nu får jag vara med och planera och driva igång valrörelsen från start. Det är en utmaning jag mer än gärna tar mig an, säger Hanna Gedin.

För mer information:

Hanna Gedin:
073-700 91 78

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

Solvarm begär nytt beslut

I fredags skrev jag om att riksradion hade uppmärksammat Solvarms kamp med, och mot, Vänersborgs kommun – se ”Solvarms fall i SR”.

Idag kan det konstateras att kampen uppe i Sikhall går in i ett nytt skede kommande vecka.

Solvarm skriver nämligen i ett mail till kommunen och kommunens tre kommunalråd, dvs Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C):

”Begäran om att vår fastighet Sikhall 1:20 undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”

Familjen Solvarm begär alltså att kommunen ska fatta ett nytt beslut som innebär att familjens fastighet inte behöver anslutas till kommunens VA-system.

Solvarm hävdar att naturhusets VA-lösning är bättre än kommunens. Till stöd för sin uppfattning anför Solvarm den analys som Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius vid Lunds Universitet har utfört och den granskning som kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning har gjort av nämnda analys. (Se ”Solvarms fall i SR”.)

Sedan visar Solvarm i mailet att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät. Solvarm anför paragraferna 9 och 24 i lagen om allmänna vattentjänster,

Solvarm anser också att det finns ett starkt stöd för naturhusets system i Sveriges miljölagstiftning – bland annat uttryckt i Miljöbalkens 1 kap § 1:

”Miljöbalken skall tillämpas så att … återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen med några personliga kommentarer.

Anders Solvarm beskriver hur han håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring dessa hustyper i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut, hur han får inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus, hur han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och hur han har varit med om att bilda ett företag för att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven.

Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen:

”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”

Är inte hela den här historien en möjlighet för Vänersborgs kommun att vända en ganska trist utveckling till raka motsatsen? Tänk om kommunen istället slår fast att Anders Solvarm har rätt – just ett sådant här projekt avses när regelverket beskriver möjligheten till undantag. Då skulle det fortfarande vara helt möjligt att Vänersborg nämns som orten där man välkomnar innovation och initiativ.

Måtte det bli så!