Rapport från kommunfullmäktige 2018-10-15

Under det detta det första kommunfullmäktigesammanträdet för mandatperioden 2018-2022 skulle olika val förrättas.

Först var det dags att välja ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande till kommunfullmäktiges presidium. Till ordförande valdes Gustaf Wingårdh (M), till förste vice ordförande valdes Gertrud Green (C) och till andre vice ordförande valdes Wivi-Ann Broberg (S).

Därefter utsågs kommunfullmäktiges valberedning. Denna valberedning består av alla partier invalda till kommunfullmäktige. Vänsterpartiet fick en ordinarie plats.

Nästa punkt var att välja kommunstyrelse för mandatperioden 2018-2022. Vänsterpartiet kommer inte vara representerade i kommunstyrelsen denna mandatperiod eftersom vi inte tar någon plats på vårt enda mandat. Förra mandatperioden (2014-2018) hade vi en ersättarplats i kommunstyrelsen tack vare den valtekniska samverkan vi då hade med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Under valberedningens möte för att välja kommunstyrelse blev det votering med sluten omröstning om posten till kommunstyrelsens andre vice ordförande. Socialdemokraterna lanserade Lennart Nilsson (S). Liberalerna och Miljöpartiet lanserade Johan Ingvarson (MP) som kandidat till oppositionsrådsposten. Sex röster tillföll Lennart Nilsson (S) och tre röster tillföll Johan Ingvarson (MP).

När sedan frågan om posten till kommunstyrelsens andre vice ordförande kom upp i kommunfullmäktige så föreslog återigen Liberalerna och Miljöpartiet Johan Ingvarson (MP). I denna slutna omröstning blev resultatet 30 röster till Lennart Nilsson och 11 röster till Johan Ingvarson (MP). Vänsterpartiet röstade på Lennart Nilsson (S), och han blev alltså vald till kommunstyrelsens andre vice ordförande.

Vi fastställde även kommunfullmäktiges sammanträdesdagar för återstoden av år 2018. Ledamöter till de olika nämnderna kommer att väljas senare i höst. På kommunstyrelsens första möte, som var direkt efter kommunfullmäktige, utsågs vilka politiker som ska sitta i de olika utskotten.

Emma Wennerholm, gruppledare Vänsterpartiet Höganäs

Delårsrapport och barnperspektiv

Det var ett tag sen jag bloggade och anledningen till det är dels att det var en intensiv valrörelse som tog upp det mesta av tiden och ett tragiskt dödsfall i familjen där min mor hastigt och oväntat avled under sommaren.

Men nu är man tillbaks i hetluften igen och igår samlades det nya kommunfullmäktige i Katrineholm till möte. Bland annat hade vi en delårsrapport som diskuterades och detta är vad jag tog upp i mitt inlägg.

Man kan läsa i delårsrapporten att Katrineholms kommun i grunden har goda ekonomiska förutsättningar. Att ha goda ekonomiska förutsättningar betyder att det borde finnas potential och resurser att bedriva en bra välfärd i kommunen. Men frågan som uppstår blir då hur vi förvaltar de ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.  I det läget är det allvarligt att socialnämnden har en avvikelse på 12 miljoner för att inte tala om Vård och Omsorgsnämndens avvikelse på 24 miljoner. Det betyder att nånstans har vi inte prioriterat rätt och använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.

Jag saknar också barnperspektivet i delårsrapporten. Det saknas mål och skrivningar i delårsrapporten för hur vi bekämpar barnfattigdomen i kommunen och hur vi kan mildra effekterna av barnfattigdom. Enligt senaste rapporten från Rädda barnen lever nästan vart femte barn i Katrineholm i ekonomisk utsatthet. Katrineholm har fortsatt att sjunka på den listan och ligger nu på plats 286 av 290 kommuner.  Det är väldigt allvarligt, och det visar återigen att vi inte har använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt, för barnens bästa.

Sjuktalen är fortsatt höga i kommunen och det betyder att vi måste intensifiera arbetsmiljöarbetet i kommunens verksamheter. Och ett sätt att göra det på är att använda de goda ekonomiska förutsättningarna som kommunen har för arbetsmiljöåtgärder, för personalförstärkningar och för friskvård.

Slutligen så är det ganska allvarlig kritik som revisionen riktar.

Man skriver.

”Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.  Avvikelse mot lag och god sed sker avseende redovisning av statsbidrag från Migrationsverket, redovisning av semesterlöneskulden, exploateringsfastigheter, kommande kostnad avseende köp av pensionsförsäkring samt redovisning av balanskravet.  Vi kan inte bedöma om det prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2018.”

Jag tror inte att jag någonsin tidigare har läst en så skarp kritik från revisionen. Det är allvarligt!

Ingenting, skvatt ingenting händer

Den 11 september ljöd inledningen till ett inlägg här på hemsidan ”Det borde inte vara möjligt”; ”En stor grupp av ensamkommande ungdomar på Restad Gård har hamnat i ett kaos av lagtexter, domslut och paragrafer utan att någon ansvarig tycks vilja öppna dörren för en väg ut.”

Vi kunde då konstatera att det fanns ett litet hopp om att någon skulle vilja öppna dörren: ”Det blev en längre diskussion, presidiet skulle förhöra sig med kommunalråden i ägarsamrådet 20 september, därefter kunde ett beslut tas vid direktionens sammanträde i oktober.”

Idag möttes Kunskapsförbundets direktion på nytt och vi ställde frågan vad som hade hänt och om ungdomarna nu äntligen fick komma till skolan för att gå utbildningen.

Nej, ungdomarna hade inte fått komma till skolan. Ägarsamrådet mellan förbundets presidiet och kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg som planerades för 20 september ställdes in.

Det hade dock skett en skriftväxling mellan förbundet och Vänersborgs kommun. Den talar för sig själv.

28 september beskrev förbundsledningen problemet. Sedan dröjde det till den 11 oktober, då riktade kommunsekreteraren i Vänersborg på uppdrag frågor till förbundsledningen:

”Jag blev ombedd av kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg [Marie Dahlin, S] att vidarebefordra några frågor till er angående tjänsteskrivelsen vi fått om utbildning av asylsökande.

För det första vill vi tacka för skrivelsen, men undrar vad direktionen har sagt i frågan? Finns det politiska beslut fattade i frågan, eller något annat material från vilket det framgår vad politiken har sagt?

Vi tar tacksamt emot de underlag som finns.”

Tio minuter senare kom svaret från förbundet till kommunen: ”Nej, det finns inga formella beslut fattade i frågan. Det beslut som fattats är bara att föra frågan vidare till ägarsamrådet. Skrivelsen är tänkt att tjäna som diskussionsunderlag.”

Från 12 oktober till 25 oktober är Marie Dahlin på resande fot och därmed inte på plats i Vänersborg. Ägarsamrådet i morgon 17 oktober ställdes också in.

Om någon undrar: Varför händer det inget? Tre svar kan ges.

Det är inte Vänsterpartiets fel. Som ensam ledamot, som ledamot i opposition kan man fråga, skriva, upprepa frågan, påminna om frågan… Men det är andra som har dörrhandtaget under kontroll.

Det är inte Sverigedemokraternas förtjänst heller. Det finns ingen aktivitet från deras sida, men visst är de nöjda med att ingenting görs.
Fattas bara att några ungdomar gör något dumt när nästan alla är ovilliga att ens bry sig. Tack till alla frivilliga insatser från civilsamhället (Röda Korset, Rädda Barnen, Kyrkan),  håll ut, ge inte upp.

Denna och andra frågor kräver handling och beslut, kräver mod att ta sig genom ett kaos av motsträviga myndigheters agerande. Detta ligger hos valda kommunledningar, på ordförandenivå. Att inte agera, att alltid invänta andra är att abdikera.

Nuntorpsutbildning till Förvaltningsrätten

Skolinspektionen sa nej till att starta gymnasieskolor på Nuntorp. Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”

Igår fick Lärlingsgymnasiet beskedet att Skolinspektionen inte omprövar sitt beslut om avslag. Skolinspektionen har istället skickat över alla handlingar till Förvaltningsrätten. Det betyder att Skolinspektionen så att säga har släppt ärendet och att beslutet ska prövas rättsligt.

Och det kan ta tid.

Antagligen kommer Förvaltningsrätten att begära in yttranden och kompletteringar innan den prövar målet. Processen kan ta 2-3 år om det vill sig…

Vad jag vet har inte Skolinspektionen behandlat klart Dinglegymnasiets ”överklagan”. Dinglegymnasiet fick sitt besked om avslag en vecka senare än Lärlingsgymnasiet så inspektionen lämnar nog inte besked förrän tidigast i slutet av veckan, kanske inte förrän nästa vecka. Men med tanke på gårdagens besked till Lärlingsgymnasiet så lär väl Dinglegymnasiet också få samma besked.

Och det blir ju i så fall inte särskilt uppmuntrande för Nuntorp…

Även om vi inte ska ge upp hoppet helt och hållet för Dinglegymnasiets del, så kanske det ändå vore läge för det Gröna Klustret att undersöka möjligheterna att Kunskapsförbundet Väst kan förlägga utbildningar på Nuntorp. Kunskapsförbundet har ju så att säga redan alla tillstånd klara. Jag vet inte hur realistisk och trolig en sådan lösning skulle kunna vara, men något säger mig att Kunskapsförbundet kanske inte vore helt ointresserat. Jag är dock inte säker på att Kunskapsförbundet har tillfrågats.

Politikerna i Kunskapsförbundets direktion hade möte idag. De hade inte Nuntorp på dagordningen, men de behandlade, bland annat, förbundets delårsrapport. Rapporten visar att Kunskapsförbundet har svårt att behålla ”sina elever” i förbundets utbildningar. 1.220 elever studerar i andra än Kunskapsförbundets skolor, det kan vara i andra kommuner eller på friskolor. Det är en ökning med nästan 100 elever sedan förra året. (En del av ökningen beror antagligen på att Migrationsverket har överfört ett större antal ungdomar från nedlagda anläggningar till Vänersborg och att dessa elever nu folkbokförs i Vänersborg. Eftersom ett antal av dessa ungdomar önskar fortsätta sina utbildningar på orten där de började, så blir Vänersborg skyldig att betala inkommande fakturor.) Det är ”bara” 298 elever som kommer från andra kommuner som går i Kunskapsförbundets skolor. Det blir naturligtvis dyrt för Kunskapsförbundet när eleverna från Vänersborg och Trollhättan inte väljer förbundets egna skolor.

Kunskapsförbundet Väst får nämligen ”bara” 52.000 kronor per elev från Vänersborg/Trollhättan. Om någon studerar på annat håll brukar fakturan ligga på det dubbla, 100.000 kronor för en utbildningsplats. Dessa fakturor får Kunskapsförbundet betala. Det betyder att Kunskapsförbundet förlorar ca 50.000 kr för varje ungdom som studerar i en annan kommun eller på en friskola… Och den här förlusten måste bäras av alla som är kvar i förbundets utbildningar…

Kanske en naturbruksutbildning på Nuntorp i Kunskapsförbundets regi kan locka både elever från Vänersborg och Trollhättan – och från andra kommuner. Det sistnämnda skulle kunna innebära ett ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet…

Ny medlem? Kom med på utbildningen!

Söndag 28 oktober eftermiddag, Hudiksvall, partiföreningens lokal, Vallvägen 12C.

Skicka din anmälan med eposten till, [email protected]
Gärna senast den 22 oktober.

Kursen innehåller information om läget i Vänsterpartiet, hur partiorganisationen fungerar, vad vi tycker, hur du kan bli aktiv och stort utrymme för dina funderingar kring medlemskapet. Avsatt tid är mellan 2-3 timmar för varje tillfälle.

Det är fritt att välja mellan de olika tillfällen oavsett var du bor. Fika och enkel förtäring ingår. Du kan få resersättning för resan.

Vänsterpartiet blir opposition till det nya styret

I dag har Alliansen och Miljöpartiet meddelat att man bildar ett nytt styre i Solna. Tillsammans samlar man 35 av 61 mandat i fullmäktige och får därför egen majoritet. Vänsterpartiet kommer fortsätta driva en offensiv oppositionspolitik för fler hyresrätter, bättre arbetsvillkor för personalen och satsningar på skolan. Under den senaste mandatperioden har alliansen styrt i […]

Feministiska segrar – Vänsterpartiet gör skillnad i kommunpolitiken!

Idag är det ett år sedan Tarana Burkes metoo-rörelse väcktes på nytt av Alyssa Milanos tweet. En tweet som ledde till en löpeld av vidriga vittnesmål från kvinnor över hela världen, inte minst från Sverige där #metoo-rörelsen vuxit sig starkare än någon annanstans.

Vänsterpartiet i Göteborg är ett socialistisk och feministiskt parti, och som ett sådant driver vi utvecklingen för en mer rättvis, jämlik och jämställd stad, både i och utanför parlamenten. Vi har långsiktiga visioner – men också konkreta och genomförbara lösningar. Här listar vi några av de feministiska segrar vi fått igenom i kommunpolitiken de senaste åren.

Feministiskt självförsvar

Feministiskt självförsvar utgår ifrån feministiska teorier och fokuserar på det sexualiserade våldet som samhällsproblem. Feministiskt självförsvar handlar inte om att lära ut att slåss. Det handlar om att stärka självförtroendet hos både tjejer och killar. Att lära tjejerna att våga säga nej, och att lära killarna att respektera ett nej.

Talarstatistik under nämnd- och styrelsemöten

Att föra talarstatistik under nämnders och styrelsers sammanträden visar på hur könsskillnaderna ser ut när det gäller män och kvinnors talartid. Genom att analysera statistiken går det att åtgärda ojämställd talartid.

Kvinnofridsarbete och jämställdhet

År 2015 satsade vi 13 miljoner i budget på Stödprogram för kvinnors organisering, kvinnojourer och kvinnofridsarbete. Stödprogrammet gick ut på att främja kvinnoorganisationer, både nystartade och redan etablerade.  Föreningsbidraget till kvinnors organisering ska tydligt främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. En förening som sökte och beviljades föreningsbidrag för kvinnors organisering var Trajosko Drom, en förening som arbetar för att stärka kvinnor i den romska minoriteten i Sverige.

I vårt förslag till budget 2018 avsatte vi även pengar för att förstärka skyddade boenden.

Normkritisk rekrytering

I  budgeten för 2017 avsatte vi  5 miljoner kronor till att ta fram en normkritisk rekryteringsprocess. Vi hade även ett uppdrag där vi påtalade att andelen kvinnliga chefer i manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet.

Låglönesatsningar

I budgeten för 2016 avsatte vi 25 miljoner kronor för låglönesatsningar, och under 2015 avsatte vi 68 miljoner kronor för låglönesatsningar och jämställda löner. Det är ett steg på vägen mot att utradera de strukturella löneskillnader som finns mellan kvinnor och män. Genom att utöka löneindex till kvinnodominerade verksamheter såsom vård, skola och omsorg, når vi jämställda löner. Vi har idag historiskt låga skillnader mellan kvinnor och mäns löner.

Ökad grundbemanning i välfärden

I budgeten för 2016 satsade vi 20 miljoner kronor på fler socialsekreterare och förbättrad arbetsmiljö. Även äldreomsorgen och utbildningssektorn har under perioden 2015–2017 fått förstärkt grundbemanning genom att vi satsat 10 miljoner kronor på fler chefer inom hemtjänsten, 160 miljoner kronor respektive 130 miljoner kronor för ökad grundbemanning inom utbildningssektorn och äldreomsorgen. Det är viktigt eftersom de yrkesgrupperna är kvinnodominerade och har hög sjukfrånvaro. Genom att anställa fler blir arbetsbelastningen mer rimlig. Vi har också satsat på att förstärka bemanningen och arbetsmiljön för socialsekreterare.

Hållbart arbetsliv

Genom en pott med stimulansmedel kunde stadens nämnder under 2017 ansöka om pengar för att skapa ett hållbart arbetsliv. Ett av områdena som utgjorde sökkriterium var arbetstidsinnovationer, där flera beviljades medel. Bland annat kunde ett socialkontor i Angered att prova sextimmars arbetsdag.

Nämnderna kunde även söka medel för att låta äldre medarbetare ges möjlighet till att ägna del av arbetstiden till att vara handledare eller mentor för nyanställda. Detta är ett bra sätt att inom äldreomsorgen dels ta tillvara på kompetens, dels ge äldre medarbetare möjlighet till att orka arbeta hela vägen till pensionen. Många kvinnor, framför allt inom äldreomsorgen, orkar inte arbeta heltid hela vägen fram till pensionen, och förlorar därmed pensionsgrundande inkomst.

Sex timmars arbetsdag

När det kommer till försök med sex timmars arbetsdag har Vänsterpartiets inflytande varit absolut avgörande. Det kända försöket på Svartedalens Äldrecentrum pågick under 23 månader, och efter försöket visade sig det att sjuktalen gått ner under första året och inte ökat under andra året, trots att de under samma period ökat i resten av staden. De som deltog i försöket upplevde själva en stor förbättring av deras hälsa, och flera hade börjat vardagsmotionera mycket mer i form av promenader och cykla till arbetet.

Sedan 1 februari pågår ytterligare ett försök med sex timmars arbetsdag på Angereds socialkontor för att förbättra arbetsmiljön och för att kunna ge bättre service till invånarna. Det pågår även ett försök på en förskola i Bergsjön. Sedan 1 september har även socialsekreterarna på ett socialkontor i Lundby fått sänkt arbetstid till sju timmar.

Förbättrade arbetsvillkor för välfärdsarbetare

En stor majoritet av välfärdsarbetarna är kvinnor. Deras arbetsmiljö och arbetsvillkor är betydligt sämre än resten av arbetsmarknadens. Resultatet är högre sjukskrivningar och sämre livsvillkor. Utöver utökad grundbemanning har vi gjort flera särskilda satsningar på att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Bland annat har vi slopat karensdagen för personalen i förskolan under vinterhalvåret. Vi har även initierat ett stort arbete med strategiska arbetsmiljöplaner inom äldreomsorgen och förskolan. Vi har också utvecklat fler metoder för intraprenader som möjliggör ett större inflytande över arbetsplatsen för personalen.

När Vänsterpartiet är med och styr blir det skillnad. Mer feminism helt enkelt.

BUN inställt!

Det händer inte ofta, även om det hände en gång under den förra mandatperioden. Men då hände det inte mitt under en period som egentligen borde ha varit politisk intensiv.

Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har ställt in morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden. Det var för få beslutsärenden…

Ja, ja, där ser man. Kanske borde nämnden ha passat på att typ diskutera strategiska och långsiktiga utbildningsfrågor istället. Det finns gott om sådana, i synnerhet som kunskapsresultaten är på tok för låga i de kommunala skolorna. Det hade faktiskt inte heller varit helt fel med tanke på den instabila politiska situation som vi kan förvänta oss i Vänersborg de kommande 4 åren. Det skulle vara tämligen välgörande om de olika partierna hade kunnat enas om en gemensam skolpolitik i kommunen och vilken prioritet barnen och ungdomarna ska få/ha i det politiska arbetet, t ex i budgetarbetet.

Det har såvitt jag vet inte hänt något när det gäller det kommande styret. Självklart kan saker hända, kontakter tas, diskussioner och förhandlingar pågå, utan att Vänsterpartiet vet om det eller är inblandat. Men jag har lite svårt att tro det. Om nu Marie Dahlin (S) eller Gunnar Lidell (M) strävar efter ett majoritetsstyre vill säga. Och ingen av dem vill stödja sig på sverigedemokraternas röster. Vilket båda säger att de inte vill. Och det tror jag på. Lidell har ju enligt TTELA fått en förfrågan om samarbete med SD och svarat nej.

Vill någon ha ett majoritetsstyre så är det svårt att gå förbi Vänsterpartiet med sina 5 mandat. Å andra sidan tyder det mesta på, just för att ingen tagit kontakt med V, att det blir ett fortsatt minoritetsstyre… Och då blir det i mina ögon socialdemokraterna och centerpartiet som tar tag i rodret. Kanske med miljöpartiet, kanske utan. Samarbetet mellan S+C på ena sidan och MP på det andra har gnisslat betänkligt under mandatperioden. S+C har tillsammans 18 mandat i fullmäktige. Behöver de MP:s 2 mandat? Jag tror faktiskt inte det. Och sett ur MP:s perspektiv så tror jag att ytterligare 4 år av samarbete med S+C vore ”politiskt självmord” för partiet i Vänersborg.

Moderater, liberaler och kristdemokrater har 15 mandat. De borgerliga partierna är alltså mindre än S+C. Och även om MP skulle byta block, vilket inte är helt ovanligt när man tittar på landet i sin helhet, så skulle detta block ändå vara mindre.

TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om att centerpartiet skulle kunna lämna samarbetet med socialdemokraterna (se ”Vågar C göra högersväng i höst?”). Jag tror att vi kan lägga sådana spekulationer åt sidan. Samarbetet mellan C och S är och har varit alltför intensivt och långtgående för att C skulle bryta sig ur.

Som sagt, mitt tips är att Marie Dahlin tänker sig ett fortsatt minoritetsstyre mellan S+C. Möjligtvis med en annan attityd av samarbete gentemot de andra partierna, typ att S+C bjuder in de andra partierna till samtal och diskussioner innan förslag läggs.

Vi får se om det händer något under veckan. Vad jag förstår så ska i varje fall socialdemokraterna ha ett större möte om den politiska framtiden. Även om just Marie Dahlin åker till södra Afrika imorgon och är borta en hel vecka…

För övrigt är det inga nämnder eller styrelser som ska sammanträda kommande vecka, den 42:a i ordningen.

Förakt för valresultatet att sälja ut i ytterstaden!

Nu har det nya blågröna styret i stadshuset kommit överens om att ”ombilda lägenheter i allmännyttan i ytterstaden” och att ”minska skuldbördan”. I klartext betyder det att utförsäljningar av allmännyttan ska göras i ytterstaden över huvudet på oss hyresgäster, för vill vi inte släppa hyresrätten för att bli ägare av bostadsrätter så kommer våra hus att säljas ut till privata aktörer, allt för att ”minska skuldbördan” i staden. 

Vi vet att det blir så, för vi har upplevt högerpolitiken och hoten mot våra bostäder under tidigare alliansperioder och fasar för att uppleva det igen. Då hyrdes välsmorda konsulter in för skattepengar för att övertala hyresgäster om att det blir guld och gröna skogar om vi går med på att sälja ut våra hyresrätter till bostadsrätter. Det var rena rama hallelujamöten som jag i observationssyfte var med på i Rågsved. Berättelserna runt om i staden var otaliga om hur människor med lock och pock skulle övertalas att säga ja och hur illa det i värsta fall blev att bli kvar som hyresgäst när resten av grannarna har gått med på utförsäljningen. Ett exempel kan du läsa om här.  Vi minns också de fina berättelserna om hur hyresgästerna vann kampen, exempelvis i Svedmyra, läs här.

Efter utförsäljningen flyttade vissa drivande personer snabbt, efter att ha gjort sig en rejäl hacka på att sälja lägenheter finansierade av generationer av stockholmare, just för att en stark allmännytta ska ge alla människor rätten till en bostad. Läs ett exempel här.  Gick det inte att sälja för att hyresgästerna gjorde för starkt motstånd eller inte antogs ha råd att köpa såldes helt sonika våra gemensamt ägda allmännyttiga fastigheter ut till privata fastighetsägare. Utan att blinka såldes också kötiden i den interna byteskön ut. Läs exempelvis här och så här bloggade jag 2013 om utförsäljningarna i Vantör.

Och det är inte bara vi som är hyresgäster idag som har starka skäl att vara oroliga. Ännu större oro kan den nya blågröna bostadspolitiken skapa hos hemlösa, unga vuxna, nyanlända och låginkomsttagare, som har allt att tjäna på en stark och stärkt allmännytta med bibehållet och utökat bestånd av lägenheter, strävan till rimliga hyror och rejält sänkta och därmed socialt anständiga inkomstkrav i förhållande till privata aktörer. 

Argumentet att utförsäljning bidrar till en blandad stad är inte hållbart. De som måste börja dela med sig är de som har det bäst,  inte de som har sämst ekonomiskt. En blandad stad börjar byggas genom att förtäta med allmännyttiga hyresrätter i socialt segregerade välbesuttna och glest bebyggda områden där ägda bostäder och bostadsrätter dominerar.

Våra bostäder i allmännyttan får inte ännu en gång förvandlas till spekulationsobjekt som används som brickor i ett spel, där politiska majoriteter utan förankring i valresultatet i ytterstaden, där vänsterpartiet gick starkt framåt, bollar med människors hem för att klara en kommunal budget. Det är också en djupt demokratisk fråga. Med utförsäljning av allmännyttan ökar privatiseringen och därmed minskar stockholmarnas möjlighet att vara med och styra. Detta måste vi stoppa! Läs mer här