Svar till Daniel Jonsson (SD)

I en insändare i Västerviksposten den 13 januari anklagar Daniel Jonsson från Sverigedemokraterna i Västervik majoriteten i Landstinget för att ha tagit deras idéer och kallat dem sina egna.

Det är bra om man först tar reda på fakta.

Under min tid som kommunpolitiker i Västervik, så har Vänsterpartiet flera gånger tagit upp frågan om gratis kollektivtrafik.

Första gången var en motion 1998 om gratis resor för ungdom, för att de skulle få större tillgång till anläggningar som endast finns i staden. Vi fick avslag.

Andra gången var en motion i april 2000 ihop med Miljöpartiet om Noll-taxa i kollektivtrafiken i Kalmar län. Även där ett avslag.

Tredje gången var i budgetbehandlingen i juni 2006, gällande budget för 2007 – 2009. Där yrkade vänsterpartiet på stegvis införande av gratis lokaltrafik i hela kommunen. Även då ett avslag.

Fjärde gången var i juni 2013 då Vänsterpartiet hade ett länsövergripande förslag om fri kollektivtrafik för pensionärer, som ett första steg mot avgiftsfri trafik för alla medborgare i Kalmar län.

För oss i Vänsterpartiet gör det inget om andra partier har samma åsikter. Ju fler som stödjer oss, desto lättare att få igenom förslag.

Ta gärna reda på historien först.

I flera kommuner i landet där Vänsterpartiet är med och styr, finns det gratis eller subventionerad kollektivtrafik.

Beslutet i Landstinget är inte hastigt påkommet utan något Vänsterpartiet jobbat för länge.

Mariann Gustafsson Vänsterpartiet i Västervik

Ingen ska behöva var beroende av välgörenhet

Stadsmissionen är en organisation som gör fantastiska insatser och ofta finns där för att fånga upp människor som faller genom välfärdens skyddsnät. Men alltför många av deras insatser borde inte behövas i ett välfärdssamhälle som vårt, i ett av världens rikaste länder.

Under många år har dock maskorna i vårt samhälleliga skyddsnät blivit allt glesare och alltfler faller igenom. Sjukskrivna, arbetslösa, fattigpensionärer m.fl.. Människor som borde fångats upp av samhället tvingas nu istället söka hjälp hos Stadsmissionen. Nu försörjer de 20 hushåll i Kalmar med en matkasse i veckan – och det står folk på kö. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle.

Vi har alla möjligheter att skapa ett gott liv åt alla som lever här. Sverige som land är rikare än någonsin. Ekonomin är stark, BNP växer, sysselsättningen är hög. Men det är inte alla som får del av dessa rikedomar. För medan vi har fler och rikare miljardärer än någonsin så är det samtidigt många som har lämnats efter. Som tvingas klara vardagen med hjälp av matkassar från Stadsmissionen.

Det borde inte vara så. Det behöver inte vara så. Det är politiska beslut som lett till att det är så. Det kan ändras genom att ta andra politiska beslut. Välfärdsstaten i Sverige byggdes för att samhället i grunden är orättvist – och uppgiften borde vara att göra det mer rättvist. Idag är det, absurt nog, inte längre så. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar bär skulden för det.

Sverige har blivit ett extremland när det kommer till att sänka skatterna för de allra rikaste. Sedan 2005 har Sverige avskaffat fler skatter på kapital än något annat land i västvärlden och är också det land i västvärlden där inkomstklyftorna växer som allra mest. Borgarna riggade skattesystemet för att passa de rikaste, och socialdemokraterna – de vill inte göra något åt det.

Det kan vi i Vänsterpartiet aldrig acceptera. För oss är det uppenbart att när de rika blir allt rikare borde de också vara med och bidra mer till vår gemensamma välfärd. För oss är inte politiken ett politiskt maktspel. Politik handlar för oss om att göra livet bättre för de som bäst behöver det. Det goda ska komma fler till del och jämlikheten öka, då mår samhället bättre.

Om nio månader är det val. När vi står där och ska plocka upp valsedeln så står vi inför ett avgörande vägval. Ska vi bygga ett samhälle som är till för folket, där alla garanteras ett gott liv eller ska vi ha ett samhälle där de rikaste får diktera villkoren medan andra är beroende av matkassar från Stadsmissionen? Det handlar om vilket slags land vi ska vara.

Stadsmissionen gör ett fantastiskt arbete, men i ett välfärdssamhälle som vårt, i ett av världens rikaste länder, ska ingen behöva vara beroende av välgörenhet för att klara sin vardag. Vill du, som jag, att Sverige ska vara ett land för alla – inte bara de rika? Det kräver ett starkt Vänsterparti.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Medlemsmöte ikväll, kommunstyrelsen onsdag

​Med tanke på Vänsterpartiets kongress 9-11 februari i Karlstad, vårt eget årsmöte 24 februari, distriktets årskonferens 3 mars och distriktets valkonferens 4 mars, på Folkhögskolan i Ljungskile, och med uppgiften att ta fram den egna kommunala valsedeln, ja, då finns gott om samtalsämnen och uppgifter för våra medlemmar. Medlemsmöte ikväll, tisdag 16 januari med start 18:30 i vår lokal på Kronogatan 31. (Styrelsen träffas dessförinnan klockan 17:00.)

Kommunstyrelsens sammanträde på onsdag kan man se på olika sätt. Det är kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, som bestämmer över dagordningen, det är hon som avgör vilka föredragningar som planeras och hur mycket tid var och en av handläggarna skall få. Ordföranden går nog inte i takt med övriga ledamöter i kommunstyrelsen. Det är väl inte tanken att bara komma, sätta sig och säga ja?

Eller vad sägs om följande tidsplan?

​8.30-8.50   Förslag till ny zonstruktur för kollektivtrafiken i Västra Götaland och Västtågsutredningen – Målbild Tåg 2035

8.50-8.55   Samverkansavtal med Forum Vänersborg m.fl.

8.55-9.05   Uppdragsavtal 2018 (vuxenutbildning) – Kunskapsförbundet Väst

Förslaget om ny zonstruktur för Västtrafik innehåller mycket plus men även åtminstone en rejäl tankeställare. Långa resor med Västtrafiktåg i Västra Götaland behöver inte vara dyra, men detta gäller inte om resan går via Göteborg. Enkelbiljett för en resa från Onsjö in till Vänersborg ser ut att kosta samma belopp som att åka tåg från Vänersborg till Borås via Herrljunga. Så visst kan det bli en del frågor.

Västtågsutredningen berör för vår del framförallt frågan om tågstopp i Brålanda och Frändefors. Och förslaget till beslut innebär att kommunstyrelsen absolut vill se att det äntligen händer något. Samtidigt innebär ett ja att kommunen binder upp sig till investeringar som framöver kan ligga på två gånger 25 miljoner kronor. Borde ge upphov till att några ledamöter vill utbyta tankar kring detta.

Fem raska minuter för att höra mer om avtalsförslaget med Forum Vänersborg. Förslaget innebär bl a att Vänersborgs kommun bidrar till Forums verksamhet med 650 000 kronor årligen. Är det så självklart att kommunstyrelsen kommer att säga ja till ett avtal som väcker fler frågor än det ger svar på?

Ett önskemål som Vänsterpartiet länge har haft: Kommunstyrelsen (helst kommunfullmäktige egentligen) behöver ta del av vilka vuxenutbildningar med vilken omfattning vi kan förvänta oss från Kunskapsförbundet Väst. Avtalet gäller 2018 och vårt nästa önskemål lyder: Beslut om 2019 borde komma än tidigare under hösten 2018, så att det också finns utrymme för att lämna alternativa förslag. Idag är det bara att tillstyrka förslaget. Ännu en gång dock, det är en framgång att underlaget i sin helhet kommer till kännedom för alla ledamöter i kommunstyrelsen.

Sedan var det en motion från Vänsterpartiet, en motion som barn- och utbildningsnämnden ställde sig bakom. Våra ledamöter ska försöka vinna gehör för ett annat, ett bättre beslut i kommunstyrelsen.

Här först kommunledningens förslag:

  1. Kommunfullmäktige bifaller motion om utredning av skolpersonalens
    arbetsbelastning och arbetsmiljö.
    2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda frågan och
    redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast
    hösten 2018.
    3. Motionen är därmed besvarad och avslutad för kommunfullmäktiges del.

Och här Vänsterpartiets förslag:

  1. Kommunfullmäktige bifaller motion om utredning av skolpersonalens
    arbetsbelastning och arbetsmiljö.
    2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag atti samverkan med barn- och utbildningsnämndenutreda frågan och redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast hösten 2018.
  2. Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.
  3. Motionen är därmed besvarad och avslutad för kommunfullmäktiges del.

Vi får se hur detta vårt förslag tas emot.

Och vi får se hur tidsplanen för förmiddagen håller. Det finns ingen mening i att sitta i sammanträden onödigt länge. Målet bör dock vara att alla ledamöter känner sig säkra på att veta vad som beslutas. Och då är nog bäst att ställa frågor, annars får man inga svar.​

Vatteninterpellation

Kommunalrådet Tomas Kronstål

Angående vattenförsörjningen i Västerviks kommun.

Vi vet med breda forskningsresultat att klimatet inte kommer att var lika stabilt. Dessutom kommer vintrarna att bli varmare, vilket vi verkligen har sett i år. Nederbörden kommer att ske under främst vinterhalvåret och mindre nederbörd kommer under sommaren.

Kommunen har beslutat om en strategi kring vattenuttag vid Edsåsen eventuellt och det är bra.

Verkligheten kring att exploatera en sådan vattentäkt är att det kommer att ta tid beroende på undersökningar, upphandlingar, vattendomar, överklaganden m.m.

Det enda säkra man kan säga är att det kommer att ta tid oavsett om det går på räls eller stöter på olika motstånd.

Intill dess vill vi belysa ett antal frågeställningar:

Vad är strategin för att hushålla med vattnet?

Arbetar man med olika modeller för att stoppa läckaget och hur?

Önskan om att förändra vattendomen, med högre vattenuttag ur Hjorten, har tydligen dragits tillbaka. Av vilket skäl sker detta?

Hur hanteras sparsamheten kring vårt viktigaste livsmedel vattnet samtidigt som vi är beroende av inkomsten från vattnet? Det blir ju lite motsägelsefullt.

Hur ska konsumtion för bevattning kunna hållas nere med tanke på andra tillgängliga vattentäkter i närområdet.

Hur hanteras algblomningen vid Hjortenverket med tanke på smakförädringar av dricksvattnet?

Har man tänkt tanken att fylla våra reservoarer Hjorten och Vångaren med än mer vatten för att trygga vattentillgången inför sommarhalvåret? Det kräver visserligen en förändring av vattendomen som tar tid. Erfarenheten från Yxern var ju att det är lättare och snabbare att få en tillfällig förändring av vattendomen.

Det blev många detaljfrågor men vilken strategi gäller just nu?

För Vänsterpartiet/ Leif Svensson 2018-01-12

Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm

Vänersborgs kommuns hemsida har genomgått några förändringar efter årsskiftet.

Den nya Kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari säger nämligen att det ska finnas en webbaserad anslagstavla på hemsidan och den ska kunna nås direkt från startsidan. Och den kan man nu också hitta på kommunens startsida. Det är bara att scrolla ner något på sidan (klicka här) så hittar man länken ”Vänersborgs kommuns anslagstavla”. Och klickar man här så kommer man direkt in i politiken. Och det är spännande…

Läsaren möts av alla politiska organs sammanträdestider och det är en bra information. Längre ned ska man enkelt kunna hitta samtliga kallelser och protokoll. En bra service till alla invånare, och naturligtvis också till oss politiker. Tyvärr är inte hemsidan riktigt klar ännu, för länkarna till gamla kallelser eller protokoll (före 2018) fungerar inte. De nya finns dock och kommer att läggas in efterhand. De gamla kallelserna och protokollen kan man dock hitta i vänsterspalten. Klickar man på ”Politik och Demokrati”, ”Möten och protokoll” och ”Protokoll och kallelser” så hittar man de olika nämnderna och styrelserna. Och här finns allt man söker från tidigare år.

Vi kan se att de politiska institutionerna i Vänersborg inte riktigt har kommit igång efter jul- och nyårshelgerna. Det var bara KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som hade möte i förra veckan. Och KSAU:s protokoll ligger ute, det är bara att klicka, ladda ner och läsa. De ärenden som tas upp i KSAU kommer för det mesta upp i det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen och här ligger handlingarna utlagda under ”Kallelse och handlingar”. Här kan vi också hitta kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag.

Min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” (se här) ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag.

I motionen yrkade jag på att det skulle göras:

”en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.”

Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Och det är ju bra att en utredning ska genomföras. Dock föreslår kommunstyrelsen att det är kommunstyrelsen som ska utreda frågan. Det tycker jag inte riktigt om. Det vore väl självklart att barn- och utbildningsförvaltningen får vara med och utreda. Det är ju den förvaltningen som motionen angår.

Det ser också ut som om kommunstyrelsen vill ”vattna ur” motionen. Uppdraget ska nämligen vara:

”att utreda frågan och redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast hösten 2018.”

”Redovisa som anteckning på meddelandelistan”?

Förstår inte kommunstyrelsen att det är en avgörande fråga för hela grundskolan i Vänersborg? Och att det är bråttom att få grundskolan på rätt köl igen?

I motionen skrev jag:

”Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.”

Detta bör naturligtvis finnas med som uppdrag till utredarna.

Kommunstyrelsen ska också fatta ett eget beslut, dvs ärendet ska inte vidare till kommunfullmäktige. Ärendet heter ”Samverkansavtal med Forum Vänersborg m.fl.” och handlar om att utveckla Vänersborgs stadskärna. Ett samverkansavtal mellan Vänersborg kommun, Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening, Fastighetsägarna GFR AB och Aktiebolaget Vänersborgsbostäder ska godkännas.

Samverkansavtalet innebär för kommunens del att:

”under avtalstiden (cirka tre år …) årligen utge 650.000 kr till Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening.”

För de pengarna ska Forum Vänersborg:

”verka för utvecklingen av Vänersborgs stadskärna genom att bl.a. särskilt främja etablering av nya näringsidkare samt verka för ett gott utbud av handel, service m.m.”

Forum ska också:

”verka för evenemang som bidrar till en levande och attraktiv stadskärna”

Samt:

”fungera som en arena för samordning och samråd beträffande stadsutveckling, stadsplanering och investeringar i stadsmiljön.”

Det kan väl tyckas som att avtalet är lite luddigt (”verka för”, ”verka för”) men något måste göras åt stadskärnan anser jag, kanske något ännu mer drastiskt än att Forum Vänersborg bara ska ”verka för”… Det är viktigt att Vänersborg får ett levande centrum.

Samtidigt finns det en del frågetecken.

Det är ju det här med kommunala bidrag… Jonatan Axelsson (M) och jag (V) skrev en motion i september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”

  • ”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen, ”
  • ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip, ”
  • ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
  • ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Det vore naturligtvis önskvärt om sådana här riktlinjer och policies togs fram innan den här typen av avtal undertecknades… Det finns ju många organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun som verkar lite på samma sätt som Forum Vänersborg, t ex byalag (exempelvis i Väne-Ryr och Sundals-Ryr), för att inte tala om Brålanda företagarförening…

Jag hör redan rösterna från Brålanda: ”halva styrelsen i Forum Vänersborg består av tjänstemän från kommunen”, ”många kommunala tjänstemän arbetar åt Forum”, ”samhällsbyggnadsnämnden kommer att lägga ner ännu mer pengar på Vänersborgs centrum, som fontäner, konstinstallationer, pussbänkar osv”, ”Vänersborgs centrumkärna får en gräddfil när det gäller planering och investeringar” osv. (Jag hoppas att kommunstyrelsen har bra svar på dessa frågor…)

Det finns onekligen en del frågetecken. Men visst borde stadskärnan utvecklas. Liksom Brålanda. Och Frändefors och Vargön…

Och på tal om Brålanda.

Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande till Västra Götalandsregionen om Västtågutredningen. Det handlar om att öppna nya tågstationer.

I yttrandet kan vi läsa att:

”Vänersborgs kommun har sedan 2006 förberett sig och arbetat för fler tågstopp i Dalsland: i första hand Brålanda och Frändefors.”

Jag får väl ta tillfället i akt att påminna om min motion från den 27 september 2016 om ”Tågstopp i Brålanda”…

Kommunen är i sitt svar till regionen positiv till tågstopp i både Brålanda och Frändefors och skriver att:

”kommunen rustar för att utveckla de två stationssamhällen Brålanda och Frändefors med infrastruktur anpassad för tågstopp, pendelparkering, cykelanslutning m.m.”.

Jag vet faktiskt inte i vilken omfattning som ”kommunen rustar”, men i budget för 2018 finns medel avsatta för att påbörja arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda och i Frändefors är en ny detaljplan beslutad (om en ”småhusbebyggelse på större tomter än vad som är brukligt”). Jag hoppas att kommunen ”rustar” för tågstopp i dessa planer.

Den billigaste lösningen för tågstopp kostar enligt regionen ca 50 milj kr. Det är tänkt att kommunen ska bekosta stationen, Västra Götalandsregionen bekostar den utökade tågtrafiken och Trafikverket infrastrukturen. Det kan nog tänka sig att kommunen också kan få hjälp med finansiering av sin del. Hur som helst skriver kommunen att:

”Vänersborgs kommun är positiv till att medfinansiera stationerna/spårområdet för att möjliggöra tågstopp enligt förslaget.”

Det är bara att hoppas att tågen snart stannar i Frändefors och Brålanda. Och det vill vi nog också tro.

Kommunstyrelsen har naturligtvis fler ärenden på sin dagordning, men dessa kanske är de viktigaste.

För övrigt har Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som enda nämnd sammanträde denna vecka, och det redan idag.

Här finns dock ingen kallelse publicerad på hemsidan. Så ingen som inte har direkt tillgång till handlingarna, t ex nämndsledamöterna själva, vet vad som ska tas upp på sammanträdet. Det är tråkigt. Själva grejen är ju att vänersborgarna ska veta… Någon brålandabo undrar kanske om lukten från Dahlbergs Slakteri ska avhandlas idag, så att man ska kunna ringa och framföra synpunkter direkt till en nämndsledamot. För att ta ett exempel.

Den nya förändringen av kommunens hemsida, med anslagstavlan, är mycket bra. Vi får bara hoppas att nämnderna, även miljö- och hälsoskyddsnämnden, lägger ut alla kallelser, handlingar och protokoll, så att de finns tillgängliga för den stora allmänheten. Det är viktigt ur demokratiskt perspektiv att kommunens webbaserade anslagstavla fungerar som det är tänkt.

Ny vecka

Efter en frivecka som inte riktigt blev som jag tänkt mig, så rullar vardagen återigen igång. Jag hade gjort upp en del planer för veckan och det gick ju jättebra fram till i torsdags, då höger höft inte längre ville samarbeta. Jag blev sängliggande i något som kändes som ett ryggskott, men som satt sig i höften istället. Först efter att jag rotat fram några gamla morfintabletter som jag fick utskrivna i samband med min operation för några år sedan bestämde sig värken för att ge med sig.
När värken dock envisades med att komma tillbaka till och från under de kommande dygnen, ringde jag till sist sjukvårdsupplysningen i lördags. De tyckte att jag lite pronto skulle åka till akuten för att bli undersökt. Vilket jag också gjorde.
Jag blev dock hänvisad till lättakuten, med väsentligt mycket kortare väntetider och behövde bara spendera 2,5 timme på sjukhuset totalt. Efter röntgen och undersökning av höften blev jag hemskickad med diagnosen muskelinflamation alternativt artros. I skrivande stund tycks vad-det-nu-är-jag-har ha gett med sig och höften ömmar bara lite lätt.
Ikväll går jag på första nattpasset av fyra och almanackan har utöver jobbet blivit aningen fulltecknad den här veckan. Saker och ting har en tendens att ploppa upp samtidigt och fylla almanckan av någon märklig anledning. Vår vana trogen kommer vi mötes i dörren här hemma (i bästa fall) flera gånger denna vecka. Rätt tradigt vissa gånger, men är man två skiftarbetare är det å andra sidan rätt svårt att undvika vissa gånger. Ibland tänker jag på hur tillvaron skulle vara om man hade barn också, det skulle vara sju resor värre att få vardagspusslet att gå ihop i det läget. Folk lyckas ju uppenbarligen, men jag är rätt imponerad att det faktiskt går.
 

 
Bilden lånad från Dodo-pad
 

Jobba för oss! Vi söker valarbetare/kommunikatör

Inför valrörelsen 2018 söker vi dig som vill jobba för Vänsterpartiet Solna. Du kommer att arbeta tillsammans med våra politiska sekreterare med att stärka upp Vänsterpartiet Solnas kommunikationsarbete. Framåt valet kommer arbetet även att omfatta praktiskt och administrativt valarbete. Din uppgift kommer att vara att skapa konkurrenskraftig och målgruppsanpassad politisk kommunikation för Vänsterpartiet Solna. Arbetsuppgifterna inkluderar att framställa film, bild, tryckmaterial och digitalt material till våra sociala medier. Utöver detta kommer du även skriva olika sorters texter såsom flygblad, artiklar m.m. Vi ser gärna att du har kunskaper och erfarenheter inom film, grafisk design, fotografering och textproduktion, samt av strategiskt kommunikationsarbete. Du behöver ha god kunskap om Vänsterpartiets politik och dela våra värderingar. Du behöver också vara stresstålig, ha god […]

Valet 2018 handlar om ett Sverige för alla eller bara för de rikaste

Valåret 2018 inleds 9-11 februari då Vänsterpartiet samlas till kongress i Karlstad. Ombud från hela landet ska diskutera och besluta om den valplattform som ska vägleda Vänsterpartiet i valrörelsen. Temat för valplattformen är jämlikhet. Det är en plan för ett Sverige för alla, inte bara för de rikaste.

Partistyrelsen har tagit intryck av de synpunkter som inkommit och har tagit fram ett förslag som ännu tydligare fokuserar på att skapa en ekonomi för alla, inte bara för de rika. Två viktiga jämlikhetsområden har lagts till: trygghet i jobbet och sjukvård.

– Årets valfråga blir jämlikhet. Vi är idag det enda partiet som vill och har en politik för jämlikhet. För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få, säger Jonas Sjöstedt.

Läs mer inför kongressen:

Jonas Sjöstedts presentation från pressträff inför kongressen (2018-01-15)

Det reviderade förslaget till valplattform

Kris i vården?

Kanske är det ren tur, kanske är det tillfälligheter. Eller rentav både och. Men trots alla larmer om brister i vården som personalbrist och nedskärningar, har jag aldrig märkt av det när jag själv sökt vård. Den – om än väldigt lilla – delen av vården jag varit i kontakt med har varit högkvalitativ och snabb. Och dessutom billig för som patient med tanke på vad jag faktiskt fått för pengarna.
Vi börjar med när jag fick besked om min tumör för lite drygt tre år sedan. Diagnosen kom i början av september och sedan rullade det på jäkligt effektivt med operation, inläggning på sjukhus i tio dagar och efterföljande rehabilitering. Totalt var jag inlagd en månad och när jag väl flyttade hem igen, stod landstinget för taxiresor till och från rehabiliteringen eftersom jag fortfarande hade svårt att gå. Jag märkte aldrig av vare sig plats- eller personalbrist, även om jag givetvis noterade att personalen var på benen en stor del av sina pass och servade oss patienter på allra bästa sätt.
Och inte en endaste gång var det några problem med Försäkringskassan. Vid något tillfälle saknade man ett par uppgifter i ett läkarintyg, men då ringde min handläggare (för övrigt väldigt trevlig) upp och påpekade det hela. Till och med jag såg att det blivit fel i läkarintyget när jag tittade efter – så jag ordnade ett nytt som jag skickade in. Även denna gång kom pengarna på dagen in på mitt konto utan några som helst krussiduller.
I höstas hamnade jag på sjukhus med misstänkt salmonella. När jag åkte in till akuten med feber och magkramper, förväntade jag mig i bästa fall att bli hemskickad igen med någon form av medicinering. Men istället blev jag inlagd i tre dygn och blev uppassad dygnet runt av personalen. Kostnaden? 600 kronor…
Igår var det dags igen för ett besök på akuten, denna gången med en trilskande höft som värkt ren obarmhärtigt sista dagarna. Jag blir grundligt undersökt av läkare och får bäckenet röntgat. Totalt var jag på akuten ungefär 2,5 timme – och eftersom jag uppnått högkostnadsskyddet behövde jag inte betala en enda krona för besöket.
 
Jo, jag är fullt medveten om nedskärningarna inom vården och all den kritik Försäkringskassan fått de senaste åren för åtstramade regler, långa handläggningstider och märkliga beslut. Och jag tänker inte hävda att detta är en lögn. Men själv har jag inte märkt av det, utan fått utomordentligt bra vård när jag behövt – utan att betala stora summor pengar för det.
Och normalt tror jag vården funkar bra när man är allvarligt sjuk och blir prioriterad som patient (som med min cancerdiagnos), liksom när man väl är inne i vårdkarusellen. Sen kan det ta tid innan man väl kommer in om man inte är fullt lika allvarligt sjuk. Liksom när man inte behöver bli inlagd, någonstans måste ju trots allt en gräns dras. Precis som det kanske blir först när man är långtidssjukskriven under väldigt lång tid som det kan bli strul med sjukpenningen. Under ”normallånga” sjukskrivningar med uppenbara sjukdomsdiagnoser trilskas nog inte Försäkringskassan så mycket, men när man blir sjukskriven år efter år blir det en annan sak.
 
Min höft verkar i alla fall ha börjat läka trots allt, smärtan har mer eller mindre försvunnit. Idag har jag låtit kroppen vila och ägnat mig åt att städa ut julen, som nu ligger nedpackad i sina kartonger på vinden. Jag fixar helt enkelt inte att gå hemma och vara sjuk, jag får kruppjuck på nolltid och klättrar nästan bokstavligen efter väggarna. Jag har inga problem att göra saker i lite långsammare takt och känna efter hur kroppen mår, men bara ligga i sängen hela dagarna gör mig vansinnig.
 
Julen är nedpackad…
 

 
Bilden lånad från PRO
 

Måste Nabbensberg bort?

Den 13 juli förra året skrev jag om koloniområdet vid Nabbensberg. (Se ”Koloniområdet vid Nabbensberg”.)

Det gjorde jag efter ett besök i området. Och besöket var i sin tur föranlett av att koloniägarna hade fått beskedet att området med alla stugor skulle bort när arrendeavtalet löpte ut år 2020. Det hade kommunen bestämt. Och kommunens skäl var att det saknades bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte för att kommunen har några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, för det finns det inga. Det ska inte byggas något annat på området. Området ska liksom bara bort. Av princip.

Vänersborgs koloniträdgårdars centralförening är en ideell förening, som alla som har en kolonilott på Nabbensberg (och på Katrinedal och Vargön) är medlemmar i. Det är koloniföreningen som rent formellt arrenderar koloniområdet. Det har den gjort sedan 1982, då kommunen beslutade att utarrendera området.

Koloniområdet vid Nabbensberg ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Koloniområdet har legat på samma plats sedan 1982. Allmänhetens tillgång till området är också stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.

Lutz Rininsland (V) frågade faktiskt om området redan i maj 2015. Då fick Rininsland följande svar från kommunen:

”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”

Frågan har också varit uppe i kommunfullmäktige, i juni i år. Då ställde samme Rininsland en interpellation om områdets framtid till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).

Augustsson gav inga löften, men lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.) Det blev också ett möte.

På byggnadsnämndens sammanträde i december så diskuterades kolonilotterna vid Nabbensberg. Då påstod förvaltningen att det var Sjöfartsverket som var negativ till kolonilotternas placering. En del av kolonilotterna ligger nämligen på mark ägd av Sjöfartsverket… Så det var ett tungt argument. Det var liksom Sjöfartsverket som krävde att koloniområdet skulle bort.

Det fanns emellertid ingen skriftlig dokumentation på Sjöfartsverkets negativa inställning till att koloniområdet ligger där det ligger, dvs på mark som ägs av Sjöfartsverket och kommunen – alldeles vid kanalen. Det är viktigt med skriftlig dokumentation i de ärenden som byggnadsförvaltningen hanterar…

Det finns däremot ett mail från Sjöfartsverket till byggnadsförvaltningen (från 7 december 2016, alltså över ett år gammalt), där det ifrågasätts att det var ok att en koloniägare byggde en ny stuga där den gamla hade brunnit ner:

”De håller på med grunden som är rätt grundlig. Jag förmodar att ni inte har gett något tillstånd för det här.”

Det kan väl tilläggas att när koloniinnehavaren fick reda på vad som gällde så avbröt hen bygget och nu finns det ingen stuga överhuvudtaget på den här kolonilotten, mer än ett redskapsskjul. (Efter denna incident har det för övrigt, enligt uppgift, inte byggts något överhuvudtaget i koloniområdet.)

Men detta mail med kritik av ett enskilt byggande är något helt annat än att Sjöfartsverket är negativ till hela området vid Nabbensberg. Koloniägare hade dessutom informerat mig om att Sjöfartsverket inte alls var negativ till koloniområdet.

Så jag tog kontakt med ansvarig person på Sjöfartsverket. Det visade sig att byggnadsförvaltningen inte hade helt rätt…

Sjöfartsverket hade egentligen inga synpunkter på att området användes till koloniområde. Det var helt ok. Men den ansvarige personen tyckte att området hade blivit mer av ett sommarstugeområde än ett koloniområde. Det hade byggts stugor på tomterna som inte var tillåtna enligt strandskyddet. Dessutom, menade den ansvarige, att det på en del tomter inte ens fanns odlingar.

Och det kan jag kanske hålla med om – ett koloniområde bör vara ett odlingsområde och inte ett stugområde.

Sjöfartsverket hade påpekat det här för Vänersborgs byggnadsförvaltning i många år men förvaltningen hade inte gjort något åt det.

För övrigt rättar sig Sjöfartsverket efter vad kommunen och Länsstyrelsen beslutar. Verket tvivlade också på att Länsstyrelsen skulle upphäva strandskyddet i området.

Och vad säger man då? Informationen till byggnadsnämnden var definitivt inte korrekt. Sjöfartsverket har inget emot att det ligger ett koloniområde vid Karls Grav. Och varför har inte kommunen tagit tag i att det har uppförts byggnader i området? Det var väl egentligen inte konstigt att ”vanliga människor” hade fått uppfattningen att det var ok att bygga en kolonistuga i ett koloniområde. Hade alla andra gjort det, så varför inte jag? På andra koloniområden i Vänersborg, t ex på Holmängen, så finns det ju byggnader som är betydligt större än de på Nabbensberg. Och samma regler gällde väl på alla kommunens koloniområden?

Det har tydligen varit så att detta har varit en allmän uppfattning att det får uppföras kolonistugor på kolonilotterna. (Uppfattningen fick revideras efter branden, se ovan.) Även om det nu visar sig att det kanske har varit fel. Men visst borde det finnas ett ansvar hos de utbildade tjänstemännen i kommunen, särskilt när det handlar om kommunal mark?

Fast jag vet inte riktigt vad som gäller. Jag har nämligen hittat ett gammalt arrendekontrakt från 1990. Där står det i § 2:

”Sker sådan uppsägning skall kommunen, om föreningen yrkar det, lösa på återtagen mark befintliga byggnader och andra anläggningar. Lösenbeloppet skall om överenskommelse icke kan träffas fastställas av arrendenämnden.”

Det här kontraktet gällde till den 13 mars 2006. Om det står något annat i andra nyare kontrakt vet jag inte, jag har inte hittat några andra. Däremot har jag ett tilläggsavtal till detta gamla avtal från 1990. Tilläggsavtalet är faktiskt daterat så sent som den 28 oktober 2015. Det betyder väl så vitt jag kan förstå att det gamla kontraktet fortfarande gäller…

Kontraktet visar ganska tydligt att det var ok att uppföra byggnader på koloniområdet… Huruvida kommunen ska lösa in befintliga byggnader nu när området ska utrymmas, det får väl koloniägarna fundera på…

Hur som helst visar mitt samtal med Sjöfartsverket att bollen ligger hos kommunen. Det är kommunen som får och kan bestämma.

Kommunen hade ett möte med ”koloniägarna”. Den 28 november träffade en mark- och exploateringsingenjör, en bygglovshandläggare och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Benny Augustsson (S) de berörda.

Kommunens representanter informerade på mötet att Sjöfartsverket äger halva marken närmast kanalen, och Vänersborgs kommun andra halvan mittemot. De meddelade också att det saknades detaljplan för området och att det då är strandskydd som gäller.

Kommunen stod för övrigt fast vid sitt beslut att de berörda måste lämna området senast sista mars 2021. Det fanns inga förmildrande omständigheter…

Det här drabbar framför allt de som har kolonilotter med stugor. Det finns ju t ex en del pengar nedlagda i stugorna och allt arbete med både stugor och odlingslotter kommer att gå om intet. Ett stort fritidsintresse kommer att omöjliggöras, många bor i lägenheter och kolonilotten har varit ett sätt att både få lite egna grönsaker och välbehövlig avkoppling från vardagen. Sedan blir det naturligtvis den praktiska hanteringen av flytt och ev försäljning av lösöre. Erfarenheterna av sådan här flytt av koloniområden är att de som har haft kolonilotter inte orkar börja om på nytt…

En annan aspekt är att det, som nämnts tidigare, finns fler koloniområden i Vänersborg. Och de har vad jag förstår tydligen andra regler för byggnation. Jag tror att många på Nabbensberg helt enkelt har trott att kommunen har haft samma regler för alla koloniområden…

Jag skulle vilja påstå att de som har haft kolonilotter på området hela tiden har handlat i god tro. Vid incidenten med den nedbrunna stugan så gick det också upp för alla vad som gällde i området och koloniarrendatorerna rättade sig efter det. Man ska också komma ihåg att det finns personer som på senare år har arrenderat kolonilotter och som då har köpt de gamla stugorna – i förvissningen om att allt var lagligt och ok.

Koloniinnehavarna har litat på kommunen och de har inte heller haft någon anledning att tro att området skulle försvinna…

Det blir också sämre för allmänheten om koloniområdet försvinner. Marken kommer att växa igen, kommunen kommer inte att sköta den, vilket byggnadsförvaltningen tillstod på mötet.

Frågan om ersättningsmark var också uppe på mötet mellan kommunen och koloniägarna. Signalen från kommunen var nog att kommunen inte tar något initiativ till ersättningsmark, utan i så fall måste koloniägarna själva lämna in en ansökan. Det är ju annars så att kommunen har som mål att möjliggöra odlingsområden. Däremot är det ovisst om det handlar om enbart odlingslotter eller om också stugor ska tillåtas.

Det är också osäkert om vem som skulle betala för VA på ett nytt område. Det skulle kunna bli en tung post för koloniarrendatorerna. Saken är ju den att ersättningsmarken är i kommunal ägo – och var går då gränsen mellan kommunens ansvar och arrendatorernas?

Så var det detta med strandskydd – det som är det avgörande argumentet för kommunen att lägga ner koloniområdet. Och kommunen har meddelat koloniarrendatorerna att det är små möjligheter att få ett positivt beslut.

Det är byggnadsnämnden i Vänersborg, inte byggnadsförvaltningen, som avgör om någon kan få strandskyddsdispens. Det kan avgöras i detaljplan eller som enskilt ärende. (Sedan ska också Länsstyrelsen säga sitt. Och kanske också Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen om ärendet överklagas.) Och vem som helst kan ansöka om dispens, det behöver inte vara fastighetsägaren. Det betyder att även koloniarrendatorerna kan ansöka. Och koloniområdet är ju faktiskt en ”pågående markanvändning” sedan 1982 och det ger fördelar vid en prövning eftersom området är etablerat (ur allemansrättsligt och växt- och djurlivsperspektiv).

Strandskyddsdelegationen skriver att ett särskilt skäl för dispens är:

”[Om området] redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det var inte länge sedan (ca 1 år sedan) som området bredvid koloniområdet fick en detaljplan. Det ska bli bostadsområde. Här gav kommunen strandskyddsdispens, även om byggnadsförvaltningen inte riktigt vill medge detta. Men tittar man på bilden nedan så är det ingen större tvekan att delar av det detaljplanerade området ligger inom strandskyddat område. (Strandskyddet är 100 meter från vattnet.)

Och tittar vi på den andra sidan av kanalen så ligger det ganska många byggnader på strandskyddat område…

Dessutom ska Vänersborgs nya återvinningsstation ligga alldeles vid kanalen…

Sedan är det ju faktiskt så att det finns andra koloniområden i Vänersborg som har stugor som ligger på strandskyddat område… Utan att riskera ”vräkning” och flytt… Kanske borde kommunen behandla alla koloniområden lika?

Jag tycker nog att koloniägarna på Nabbensberg (liksom på vissa andra koloniområden) skulle ansöka om strandskyddsdispens. Vad jag förstår så kostar det 9.000 kr. Och det är ju inga pengar att tala om, om man är typ ett 30-tal arrendatorer.

Eller också skulle samhällsbyggnadsnämnden kunna begära dispens. Eller betala en detaljplan…

Jag vet inte om koloniföreningen har blivit informerade om sina rättigheter eller om det är så att de inte själva riktigt förstått att de faktiskt kan försöka att bli kvar i området.

Kommunens utgångspunkt är fortfarande att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Marken ska ju ändå inte användas till något annat. Istället sköter koloniarrendatorerna marken och gångvägen vid kanalen så att de blir tillgängliga för alla vänersborgare och till det ”rörliga friluftslivet”.

Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Och kommunen har självt ”bollen i sina händer”.