Interpellation om hemlösa i Helsingborg

Under en vecka i januari 2019 genomförde Socialtjänstens vuxenenhet den årliga hemlöshetskartläggningen. Kartläggningen, som enligt rapporten endast är en uppskattning av de akut hemlösa i Helsingborg, visade att 100 personer befann sig i akut hemlöshet, en ökning från i fjol med 13 personer och från 2017 med 31 personer. Utredarna skriver dessutom, att trots att […]

Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen

Skogen på Kindblomsvägen (se ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) är till stor del skövlad. På Mariedal Östra är oron stor bland de boende att samma öde ska möta ”deras” skog.

Även vid Mariedalskolan finns skogsområden som ska skövlas. Här finns också oro. Kanske inte för skogen/träden i sig, men för hur planerna ska påverka skolan och trafiksituationen.

Vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles bredvid Mariedalskolan (se bild ovan) finns två kommunägda och obebyggda fastigheter, Skäppan 2 och 3. Här vill samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen ställa i ordning två till tre nya småhustomter (se de röda områdena nedan) till en kostnad av 755.000 kr.

Vatten och avlopp ska dras fram och tomterna ska sedan säljas med en beräknad vinst för kommunen på 710.000 kr. Jag har för övrigt svårt att se att det inte behöver sprängas en del också, men det kanske ingår i beräkningarna.

För att göra byggnation möjlig ska också en väg, Furuvägen, dras om. Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här parkerar också vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder till skolans parkering (på ”kullen”). Som för övrigt redan nu är för liten. Liksom vägen som också är ”liten” och smal. (Vilket i och för sig kan vara bra eftersom bilarna tvingas köra sakta.) Det rör sig många barn i området, bland annat så mynnar Ollenicklas väg ut här.

Det är alltså redan nu alldeles för stor biltrafik i området.

De nya tomterna och den nya vägsträckningen påverkar Mariedalskolan på ett direkt sätt. Det är helt uppenbart. Men om detta stod det inget i handlingarna till samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen (och inte heller nu till kommunfullmäktige nästa vecka) – absolut ingenting om konsekvenserna för Mariedalskolan. Det visar sig också att ingen på Mariedalskolan kände till planerna. Det är ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med skolan. Eller för den delen med den ”centrala” barn- och utbildningsförvaltningen.

Och enbart detta förhållande av utebliven information och dialog kan väl få vem som helst att bli negativ till hur ärendet har hanterats. Det får helt enkelt inte gå till så här. Man kan inte ”köra över”, om uttrycket tillåts i sammanhanget, en skola och/eller barn- och utbildningsförvaltningen på detta sätt. Samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen måste informera, ta emot synpunkter och föra dialog med dem det berör.

Jag kontaktade barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Han hade vad jag förstår inte heller fått någon information, men har frågat chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen (efter mitt mail?) och fått beskedet att planerna vid Mariedalskolan inte kommer att:

”innebära negativ påverkan på trafiksituationen.”

Ordförande Andersson litar på samhällsbyggnads. De har ju löst allt förr på Mariedalskolan så att det har blivit bra. Eller…?

Jag litar inte på samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag begärde därför ut skyddsrondsprotokollen från Mariedalskolan. De är offentliga handlingar. Här står det nog en del om hur Mariedalskolan ställer sig till trafiken och trafiksituationen, tänkte jag. Och det gjorde det.

Det senaste skyddsrondsprotokollet upprättades den 15 november 2018. Den första delen av protokollet är problem som är överförda från tidigare protokoll, dvs det är sådant som inte har åtgärdats sedan det förra protokollet upprättades. Under rubriken ”Trafikmiljö” stod det:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya (2018) vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

Det måste påpekas att det är precis i detta område som Furuvägen utgår/går förbi Mariedalskolan. Det är denna väg som kommer att bli ytterligare belastad, samtidigt som gatubygget inkräktar ännu mer på ytorna strax utanför Mariedalskolan.

Jag går tillbaka till skyddsrondsprotokollet från året innan. Det står samma sak där. Det måste betyda att inget har hänt, ingen åtgärd har vidtagits av samhällsbyggnads som har löst problemet. I varje fall inte enligt skolan. Och det är ju rektorn som har ansvaret för arbetsmiljön. Även skolbarnens.

Det tycks dock vara mer ”komplicerat” än så. I de två senaste protokollen står det:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Det står också att ärendet bevakas av förvaltningschefen på barn- och utbildningsförvaltningen.

Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med samhällsbyggnadsförvaltningen och därför överlåter uppgiften till någon annan. Det torde vara tvärtemot den uppfattning som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har gentemot samhällsbyggnadsförvaltningen.

Den andra delen av (det senaste) skyddsrondsprotokollet tar upp nya punkter. Jag bläddrar fram till rubriken ”Trafikmiljö”. Där beskriver man nya problem. Och det finns några:

  • ”Farthinder för bilar som kommer upp för kullen mot parkeringen och möter barn som kommer från cykelvägen på höger sida.”

  • ”Parkeringen ”på kullen” är underdimensionerad och upplevs inte som säker. Behöver omorganiseras.”

  • ”Inhägna alla sidor runt parkeringen med staket av säkerhetsskäl. Nu finns bara staket runt en sida – mot skolbyggnaden.”

  • ”Problem med vårdnadshavares otillåtna parkering på nya asfaltytan utanför kök-matsal. Trafiken utgör fara för barnen…”

  • ”Barn springer runt huset över asfaltytan med nedfart till lastbrygga – farligt när lastbilar och andra fordon befinner sig där.”

Det tycks onekligen finnas stora och allvarliga problem redan nu med trafiksituationen vid Mariedalskolan. Skolan tycks inte ha samma syn på trafiksituationen och trafikproblemen som samhällsbyggnadsförvaltningen och BUN:s ordförande…

Men så kan det bli när ingen ”på kommunen” har dialog med dom det gäller… Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har redan godkänt bygg- och trafikplanerna vid Mariedalskolan. Jag tror och hoppas att det har skett mot bättre vetande.

På onsdag nästa vecka är det tänkt att kommunfullmäktige ska besluta samma sak, nya tomter och en ny vägsträckning. På onsdag ska i varje fall inte beslutet ske mot bättre vetande.

För övrigt kan var och en som är intresserad av frågan studera kartorna ovan, och kanske till och med göra en syn på plats, och se vilka slutsatser man kan dra.

Inför BUN 20 maj

Nästa vecka blir politisk intensiv. Och således också denna eftersom det finns en del handlingar att sätta sig in i. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden (BUN) och Kunskapsförbundet Väst har alla sammanträden.

Först ut är BUN, som i vanlig ordning möts på måndag.

Sammanträdet börjar med att undertecknad vänsterpartist ska väljas till justerare. Och det passar bra om man vill komma lite ”billigt” undan. Det är ganska få ärenden som nämnden har att behandla och jag kan nog inte se något som är särskilt kontroversiellt heller.

Det blir som vanligt en del information. Den första handlar om ”Kunskapsutveckling i förskolan”. Nämnden ska få veta mer om undervisningen i förskolan. En av förskolecheferna ska också beskriva ”organisation för ökad måluppfyllelse”.

Nämnden delges också i vanlig ordning några nyckeltal. Det finns väl inte mycket att säga om dem, fast det är glädjande att se att frånvaron hos personalen verkar ha minskat under året. Sjukfrånvaron i förskolan var i mars 7,1% (i januari 9,5%), på fritids 7,8% (jan 11,2%) och i grundskolan 5,0% (jan 6,8%).

Det ska bli en dialog kring planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen tas av nämnden varje år och ska så göras i år också, närmare bestämt på nästa sammanträde. Det blir alltså inget beslut nu på måndag utan bara dialog och diskussioner.

BUN ska även lämna ett svar på ”Vänersborgs innerstad”, som är ett program för bevarande och utveckling av Vänersborgs innerstad. Till innerstaden räknas området från Norra Järnvägsgatan och norrut till Skräcklan.

Det är ett enormt arbete som har lagts ner på programmet. Det innehåller en fantastisk och heltäckande inventering och beskrivning av innerstaden och är en fröjd att läsa för oss som är intresserade av Vänersborgs historia och byggnader. Varenda kvarter beskrivs och det finns bilder på i stort sett varenda byggnad. Programmet blickar naturligtvis också ut mot framtiden och pekar på var det går att bygga och var det kan förtätas. (Du kan ladda ner programmet på Vänersborgs hemsida, klicka här. Idag fick jag också ett brev hem, där miljö- och byggnadsförvaltningen informerar om programmet och ber vänersborgarna om synpunkter.)

Barn- och utbildningsnämnden ska dock hålla sig till det som är nämndens intresseområde, dvs förskolor och skolor.

Norra skolan är en av de byggnader i innerstaden som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är bara att konstatera att det är mycket tråkigt att underhållet av skolan har misskötts så att skolan är i behov av en omfattande renovering. Det är också tråkigt om det är BUN som ska stå för kostnaderna, genom hyreshöjning. Det bör ju vara kommunen i sin helhet som tar hand om byggnader av ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Kan man tycka.

Gasverksgatans förskolebyggnad hör också till kategorin som har ett kulturhistoriskt värde, om än inte på samma nivå som Norra skolan.

I förslaget till yttrande betonas:

”vikten av att lokaler för förskola och grundskola är ändamålsenliga och anpassade för modern pedagogik. Många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning och en central aspekt är då att väga det kulturhistoriska intresset mot behovet av bra och ändamålsenliga lokaler.”

Det är naturligtvis av stor vikt att verksamheterna inom förskola och grundskola bedrivs i lokaler av hög undervisningskvalitet.

Premier ska fördelas mellan de olika högstadieskolorna. Ekonomikontoret talar om vilken summa som gäller och sedan fördelar nämnden medlen utifrån antalet elever i skolorna.

Majsammanträdet är tiden för en av alla delårsrapporter…

Delårsrapporten börjar, som vanligt, med en resultatavstämning. Det finns 9 förväntade resultat och samtliga är ”betygssatta” med en gul plopp. Det betyder att de förväntade resultaten är ”delvis uppnådda”. Varje resultat motiveras och det beskrivs att det är svårt att sätta någon annan färg på ploppen, eftersom arbete pågår eller att det typ inte finns några resultat än. Det sista gäller t ex medelmeritvärde och betyg.

Eller är det möjligtvis så att man kan se de gula plopparna som någon slags ”protest” mot den tämligen meningslösa mål- och resultatstyrningen…?

Jag noterar i texten att det står:

”Grundskola 7-9 arbetar utefter två vuxna (lärare) i varje klass. Målet är att ha två lärare i varje klassrum, men detta har ännu inte gått att realisera på grund av budgetläget samt tillgång på legitimerade pedagoger. Syftet med två vuxna i varje klassrum är att den upplevda arbetsbelastningen ska minska och personalen inte ska känna sig ensam i klassrummet samt att tryggheten hos eleverna ska öka.”

Jag hoppas att även låg- och mellanstadierna arbetar mot ett tvålärarsystem. Det vore fantastiskt om detta gick att genomföra, men just nu ser det mörkt ut. (Jämför kommunens budgetdiskussioner inför år 2020…)

I delårsrapporten ingår även en budgetavstämning. Och för innevarande år ser det inte heller särskilt ljust ut. Nämnden uppvisar ett underskott på 3,9 milj kr och prognosen för året visar ett underskott på 12,6 miljoner…

Underskottet beror på ej finansierad volymökning, ökade interkommunala kostnader som en följd av socialförvaltningens ökade antal beslut om barns placering utanför hemmet, ökade kostnader för barn med särskilda behov, lägre barnomsorgsavgifter för fritidshemmen än budgeterat samt kostnader för nyöppnade enheter. Även kostnader för måltider beräknas öka (”Framtida kök”).

Nämnden kommer med all säkerhet att få mer ”kött på benen” när det gäller orsakerna till underskottet.

Förvaltningen ska försöka att komma tillrätta med underskottet på två sätt:

”1. Begäran av den tilläggsbudget som Kommunstyrelsen reserverat för ökat elevantal.”

Elevantalet har i år, fram till och med april, ökat med 35 elever (F-9). Prognosen är att antalet elever ökar under året med sammanlagt 80. Förvaltningen kalkylerar med att få 8,4 milj kr av de pengar som fullmäktige avsatte i budgetbeslutet förra året för en eventuell elevökning.

”2. Övriga åtgärder”

Övriga åtgärder handlar om att minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola. Och här har ”arbetet” inför nästa läsår redan börjat… Personalstyrkan i skolorna dras ner och flera får inte fortsatt anställning… (Dock inte vad jag förstår legitimerade lärare.)

Det här kan säkert ställa den intressanta och avgörande frågan på sin spets – vad går först, den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen?

I Skollagen regleras skolans skyldigheter att vid behov ge elever särskilt stöd. Det är alltså ett lagkrav – utan undantag med hänsyn till budget. Och de som kan avgöra om elever har rätt till särskilt stöd är självklart professionen – lärarna och rektorerna.

Jag tror mig kunna konstatera att det finns många skolor som inte kommer att kunna uppfylla Skollagens krav. Och vad händer då? Ska rektorerna följa budgetkraven från kommunen – eller Skollagen? Och hur reagerar huvudmannen om rektorerna följer lagen…?

Dessa principiella frågor borde kanske diskuteras på måndagens sammanträde…

I ”Övriga åtgärder” räknar förvaltningen också med att hämta hem pengar genom att minska personalkostnader inom förvaltningen och fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron och vikariekostnaderna.

Nämnden ska slutligen godkänna ett förslag om revidering av BUN:s delegeringsordning och välja Christin Slättmyr (S) som nämndens representant till kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Det blir nog inga större meningsskiljaktigheter kring dessa frågor.

Det kan nog bli en del diskussioner på sammanträdet på måndag, men jag tror att det blir ett enkelt protokoll att justera.

Stoppa storföretagens miljonrabatt på byggsanktionsavgifter

Byggherren Fabege har ålagts att betala en byggsanktionsavgift till Solna stad. Detta eftersom Fabege påbörjat rivning och ombyggnad av det gamla landstingshuset vid Haga norra utan nödvändiga tillstånd. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska en byggsanktionsavgift tas ut vid sådana överträdelser. Nu vill förvaltningen sänka Fabeges avgift med 75%. Storleken på byggsanktionsavgiften räknas ut efter […]

Inget gensvar

Mycket bra …. MEN ….

Varför händer inget? Vill inte? Kan inte? Inga pengar? Inte fått grönt ljus från dem som bestämmer?

Vill egentligen, men inte än, senare såklart, kanske ….

Det är så här det rör sig i riksdagshuset. Det har skrivits motioner, mängder med motioner, mängder med bra motioner. Alla har skickats till rätt adress, till rätt utskott. Utskotten skriver sina betänkanden. Där berättar man om a) vilka motioner som behandlas, b) vad som har skett tidigare och finns att säga kring de olika motionernas yrkanden och c) vad utskottet anser.

Då kan det låta så här: ”Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att …” och strax därefter: ”Utskottet ser ingen anledning att föregripa beredningen av
utredningens förslag.”
Eller så här: ”Det är enligt utskottet viktigt att det finns förutsättningar för …” och därefter: ”Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsyrkandena.” En tredje variant: ” Utskottet delar motionärernas
uppfattning att … (samt) Utskottet delar motionärernas uppfattning att ….” som avslutas med: ”Utskottet finner dock inte skäl att tillstyrka motionsyrkandet.”

Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki hade igår den otacksamma uppgiften att försvara ett flertal motioner som ledamöter från alla partier egentligen borde kunna instämma i men som ändå kommer att röstas ner i morgon torsdag, när kammaren beslutar.

Hon hade fog för att i sitt anförande påminna om den enorma skillnaden mellan att ge löften under valrörelsen och att stå för sitt ord när tillfället finns. ”Det är lite intressant att i de två senaste valrörelserna har majoriteten av riksdagspartierna som sitter här i dag deltagit i debatter ordnade av de här musikorganisationerna. Båda gångerna har deltagarna intygat att det är självklart att en sådan här utredning måste göras. Men tyvärr har det visat sig vara mest läpparnas bekännelse från övriga partier, för i dag när Vänsterpartiet har en motion om det här på bordet säger alla andra nej.”

Här länkarna för den som vill skaffa sig sin egen uppfattning.

Det handlar om Kulturutskottets betänkande 2018/19:KrU11 ”Kulturskaparnas villkor”. Vänsterpartiets reservationer:

  • MU-avtalet [MU = medverkans och utställningsersättningsavtalet]
  • Konstnärsfond
  • Musiklivets villkor
  • Ateljéer och verkstäder

Hela debatten kan ses och höras i efterhand på riksdagens webb-TV eller också läsas i riksdagens snabbprotokoll.

Fira den biologiska mångfaldens dag i Rågsveds naturreservat

Tänk att vi nu kan fira den biologiska mångfaldens dag i Rågsveds eget naturreservat! Det som beslutades av det rödgrönrosa styret i kommunfullmäktige förra året, efter många år av folklig kamp mot allianspartiernas skiftande exploateringsplaner som skulle ha förstört stora delar av naturområdets kvaliteter och privatiserat de härliga skogsmarker som nu är tillgängliga för oss alla.

Utan det uthålliga och kreativa arbetet i ideella Kräpplagruppen hade vi sannolikt inte haft ett naturreservat idag.

För oss i Vänsterpartiet Vantör var också kampen för att rädda friområdet mycket viktig under många år, och vi tog många politiska initiativ både i stadsdelsnämnden och i kommunfullmäktige för att driva frågan framåt.

Det är gott att veta att ett uthålligt politiskt arbete ger resultat, när man har folket på sin sida.

Kräpplagruppen fortsätter sitt arbete genom att ordna intressanta vandringar och föredrag av olika slag, så håll utkik efter deras program. Just den 22 maj, som är den biologiska mångfaldens dag ordnas två program, samling vid Rågsveds tunnelbana.

Kl 13: Kultur- och naturvandring i långsamt tempo. Gratis.
Kl 18: Naturvandring till Magelungen (Abborrberget). Avgift 20 kr.

Läs gärna också veckans reportage i lokaltidningen om den unika miljön, som verkligen rekommenderas som söndagsutflykt för alla som ännu inte har varit här.

 

Många trevliga möten i solen på Knivstaperrongen

Nina Broman Costa på perrongen

Nina Broman Costa på perrongen

I strålande solsken mötte Vänsterpartiet Knivstabor på perrongen. Om det var solen, att tågen gick i tid eller våra budskap som skapade glädjen kanske varierade. Men en trevlig timme bland pendlare, som läste flyers, diskuterade valet och drack kaffe, hade vi med de dryga tjugo avgångar som vi hann med, innan nya uppdrag väntade.

Nina Broman Costa skulle ner till Malmö på ännu ett av många möten som en av partiets toppkandidater. Missa inte Nina när hon kommer på EU-debatten i Tilassalen i Knivsta kommunhus lördag den 18 maj 15.00 – 17.00. På samma tåg åkte Maria Fornemo till sitt arbete i Stockholm.

Anna Marklund tog bussen till hästen i närheten av Långhundra medan Christer gick till kommunhuset och hamnade på födelsedagstårta i samband med diskussioner om hur kommunen ska förbättra medborgardialogen, så fler medborgare känner sig delaktiga i kommunens utveckling. Grattis Bosse och tack för god tårta.

Vi ses på Knivsta Marknad på lördag.

Kommentar om Malin Björks traktamenten

– Jag har, precis som alla EU-parlamentariker, oavsett bostadsort, rätt till traktamente varje gång jag registrerar min närvaro i parlamentet. Eftersom jag bor i Bryssel har jag använt pengarna när jag reser i tjänsten, framförallt i Sverige. Eftersom summorna man får är högre än vad man rimligtvis behöver skriver jag inte alltid in mig när jag är i parlamentet. Därför är det också en självklarhet för mig att betala tillbaka de pengar som blir över, precis som systemet är tänkt att fungera. Det tycker jag alla parlamentariker borde göra.

– För mig och Vänsterpartiet är öppenhet och transparens viktigt. Därför har jag valt att berätta hur många gånger jag registrerat min närvaro för SVT. Det verkar ingen annan EU-parlamentariker ha gjort. Det innebär att SVT bara har kunnat granska mig och ingen annan parlamentariker.

– Jag och Vänsterpartiet tycker också att de stora summor som EU-systemet betalar ut till alla ledamöter behöver ses över och att en ökad transparens behöver införas. Det gäller de höga arvodena, kontorsersättningen, traktamentena och konto för resor till andra länder. Vi tycker att ersättningsnivåerna måste minska och att samma krav på redovisning och öppenhet ska gälla alla parlamentariker.

Fakta:

  • Varje gång en EU-parlamentariker skriver in sin närvaro i parlamentet betalas ett traktamentet på drygt 320 euro ut.
  • Dessutom har alla EU-parlamentariker en lön på 8.757,70 euro före skatt. Malin Björk betalar, precis som alla Vänsterpartiets förtroendevalda partiskatt till Vänsterpartiet och får ut cirka 29 000 kronor i månaden i lön.
  • Alla EU-parlamentariker får också 4.513 euro i månaden i så kallades kontorspengar som ska gå till kontorsmaterial, seminarier, representation, kontorshyra för en kontorsplats i Sverige med mera. Malin Björk redovisar öppet alla kvitton för sitt kontorskonto.

Läs mer om EU-parlamentarikernas löner och ersättningar här: https://www.europarl.europa.eu/news/en/faq/14/summary-of-allowances

Inlägget Kommentar om Malin Björks traktamenten dök först upp på Vänsterpartiet.

Samma aktuella fråga – här och överallt

Dagens Nyheter berättar idag: ”Ny rapport: Unga pojkar idrottar allt mindre” 

Centrum för idrottsforskning överlämnar idag sin årliga rapport till regeringen om idrottens statliga miljardstöd. Rapporten berör många aspekter och aktiviteter. I avsnittet om unga pojkars minskande idrottande heter det: ”Pojkar 7–12 år minskar sitt föreningsidrottande i 233 av landets 290 kommuner. Nedgången sker i alla typer av kommuner, inte minst på landsbygden. Mest minskar aktivitetsnivån på små orter i exempelvis Västerbottens, Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län samt i storstäderna.”

För Vänersborg redovisas en nedgång med 18%, Mellerud 32%, Uddevalla 19% och Trollhättan 3%.

Samma dag som denna rapport överlämnas debatterar riksdagen kring Kulturutskottets betänkande 2018/19:KrU10, ”Idrott och friluftsliv”.

Vänsterpartiets ledamot Vasiliki Tsouplaki kommer i sitt anförande att beröra fyra reservationer i betänkandet:

  • Barns tillgång till idrott
  • Jämställdhet
  • hbtq-frågor
  • Äldres tillgång till idrott

Nämnd rapport gäller utvecklingen fram till 2018, riksdagens arbete gäller att dra slutsatser och peka ut vägar till förbättring. Eller menas med förbättring i själva verket ”förändring”? Tillkommer statliga anslag? Eller hittar man endast på diverse utfästelser som i själva verket minskar det statliga anslaget?

Förvisso avgörande frågeställningar här hemma. Partierna i Vänersborg lämnar idag in sina tankar till ekonomistaben, tankar och förslag om hur mål- och resursplanen för 2020 och de kommande åren skall se ut. Det gäller den eviga frågan om avvägningar: Endast lagstadgade uppgifter när pengarna inte räcker till? Stryka allt annat? Är det inte oförnuftigt att stryka förebyggande verksamhet när effekten i slutändan ger oss mångdubbla kostnader?

Utan statliga anslag krymper idrottsrörelsen, ingen tvivel om det. Kommer regeringen i höstbudgeten kunna förstärka anslagen? Tänk om Vänersborg även i år, precis som 2018, skulle bestämma sig att flytta det egna budgetbeslutet från juni till november. Ingen garanti att det blir bättre, men åtminstone vet vi med större säkerhet vilka förutsättningar vi har. Jag undrar hur Vänsterpartiet agerar.