Obehaglig matematik i ombildningspolitikens spår

Nu är de tillbaka. De som vill ta våra gemensamt ägda hyresrätter ifrån oss, men i ny politisk konstellation. Denna gång en slags borgerligt-social ingenjörskonst där miljöpartister gör sällskap med moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater. 

Nu har vi fått svart på vitt vad som fattas Rågsved. Eller snarare vad som finns mycket av. Vi är nämligen  2 365 hushåll för många som bor i allmännyttig hyresrätt, läs om det här.

Vi som vill bo kvar i allmännyttan riskerar nu att tvingas att bli hyresgäster hos våra grannar, om de blir tillräckligt många för att få det nya stadshusstyrets tillåtelse att ombilda vårt hus så att det ägs av en bostadsrättsförening istället för av ett kommunalt bostadsbolag. Så att det hus som idag ägs av oss stockholmare gemensamt, istället ägs av ett antal före detta hyresgäster. Så att lägenheterna i huset inte längre kommer att vara tillgängliga i bostadskön, när de som bor i lägenheterna flyttar. Så att möjligheten till byte genom interna kön försvinner. Så att det blir ännu svårare att få en hyresrätt med överkomlig hyra i framtiden.

Bostadsborgarrådet Dennis Wedin (M) förutspår nu goda tider för Rågsved. En minskning med 2 365 hushåll i allmännyttiga hyresrätter i Rågsved kan bli ”.. grund för att bryta segregationen, öka integrationen och skapa mer trivsamma boendemiljöer.”  Med ett penndrag i en budget löses samhällsproblem som byggts upp under årtionden. Fast vi vet ju alla att det är osant, samhällsproblemen är ju kvar efter förra ombildningsomgången.

Men något så obehagligt som denna matematiska uträkning av hur många ”för mycket” som bor i allmännyttan i Rågsved har jag inte upplevt förr. Som tur är vi upprörda och inte uppgivna. Så vi får organisera oss, prata med grannar, vänner, visa hur felaktigt, våghalsigt, osolidariskt, bakåtsträvande ombildningspolitiken är! 

Den utrikespolitiska debatten

Sex timmar och lite därtill debatterades igår utrikespolitiska frågor. Visserligen bevakade riksmedierna och det går att läsa om olika inlägg och uttalanden. Men den som vill fördjupa sig i hur olika politiker från riksdagens åtta partier formulerade sig i komplexa frågor har alltid möjlighet att i efterhand se och höra eller också läsa texterna i snabbprotokollet.

Håkan Svenneling från Värmland har blivit Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson.

Jag sammanställer här i tur och ordning några replikskiften, därefter hans anförande och ytterligare replikskiften.

I slutet även anföranden från ytterligare tre ledamöter från Vänsterpartiet.

Replikskifte med utrikesminister Margot Wallström – FN:s kärnvapenkonvention

Replikskifte med Hans Wallmark (M) – Brasilien och president Bolsonaro

Replikskifte med Kerstin Lundgren (C) – Sverige och NATO

Håkan Svennelings anförande

Replikskifte med Hans Wallmark (M)  och även Kerstin Lundgren (C) – Utvecklingen i Venezuela

Replikskifte med Lars Adaktusson (KD) som undrade: ”Varför har Vänsterpartiet 30 år efter murens fall inte gjort upp med sin historia?”

Replikskifte med Fredrik Malm (L) – Vänsterpartiets syn på EU

Replikskifte med Lars Adaktusson (KD) – Jerusalem och Palestina

Replikskifte med Fredik Malm (L) – Kina och mänskliga rättigheter

Replikskifte med Janine Alm Ericsson (MP) – Sveriges vapenexport

För Vänsterpartiet var utöver Håkan Svenneling ytterligare ledamöter i talarstolen:

Yasmine Posio – talade om fattigdom i världen och den svenska biståndspolitiken

Lotta Johansson Formarve – talade om situationen idag i Västsahara

Momodou Malcolm Jallow – ägnade sig åt frågor och problem som uppstår när miljöintressen (elbilsbatterier), utvinning av kobolt  och mänskliga rättigheter i Kongo kommer i konflikt med varandra. Varpå Björn Söder (SD) passade på att begära replik för att ställa frågor till Momodou om Palestina.

Vänsters lösningar behövs även i Europa

Vi har ett nytt politiskt landskap. I Sverige har vi nu en ”högermittenregering” som på avgörande punkter bedriver en ojämlikhetens politik med ökade inkomstklyftor, fler privatiseringar och attacker på anställningstryggheten och välfärden.

Vi i vänstern behövs mer än någonsin. Vi är de som utmanar den politiken. Vi var det enda rödgröna partiet som gick fram i valet 2018, vi kommer nu vara den främsta kraften mot denna högervridna politik och vi är det rödgröna parti som kan växa i nästa val. Vi kommer att bilda opinion och organisera rörelser för en helt annan politik, för jämlikhet, trygga jobb och en radikal klimatpolitik. Vi märker redan att Vänsterpartiet växer ytterligare i denna nya oppositionsroll. Att vi lyckas och växer är avgörande inte bara för politikens innehåll framöver utan också för att högern och rasisterna inta ska kunna ta makten efter nästa val. Vår framgång kan avgöra Sveriges politiska framtid.

Vår uppgift i Sverige är i grunden densamma som vår uppgift i det kommande EU-valet. Att vänstern växer har betydelse både där och här hemma. Situationen i EU är dessutom ganska lik den på hemmaplan. EU-eliten, oavsett om den består av socialdemokrater, högerpartier eller liberaler, är överens om en ekonomisk politik som ökar klyftorna, en politik som räddar bankerna och offrar välfärden när det blir kris. Storföretagen och lobbyisterna har stort inflytande samtidigt som löntagarnas rättigheter och miljön kommer i andra hand.

I EU-parlamentsvalet utmanas denna politik från två håll. På ena sidan finns rasistiska och ibland öppet fascistiska partier som pekar på EU:s brister men vars egna alternativ är en inskränkt nationalism, en djupt konservativ politik och hat mot flyktingar.

Vår uppgift i Sverige är i grunden densamma som vår uppgift i det kommande EU-valet. Att vänstern växer har betydelse både där och här hemma

Den andra politiska kraft som utmanar EU-eliten är den växande vänstern som utmanar EU:s högerpolitik och vill se gemensamma lösningar för att rädda klimatet, stoppa EU:s högerpolitik och stärka välfärden. Vi är en del av den växande europeiska vänstern. Vilken sida som vinner valet i maj kan bli avgörande.

Vänsterpartiet hör självklart hemma med andra vänsterpartier som utmanar EU:s högerpolitik. Vi behövs i detta avgörande politiska vägval. Vi kan göra något som EU-eliten varken kan eller vill: ge verkliga politiska alternativ till de problem som EU-politiken skapar och förstärker.

Samtidigt är klimatkrisen akut. Vad som sker inom EU på klimatområdet de närmaste åren har stor global betydelse. Vänsterpartiet har den mest konsekventa klimatpolitiken. Vi nöjer oss inte med att investera rätt, vi vill avveckla fossilberoende och klippa EU:s band till de mäktiga kapitalintressen som gör vinst på att förstöra klimatet. Vi kopplar klimatfrågan till jämlikhet och demokrati. Vi har förslagen om bättre tågtrafik, utfasning av fossila bränslen och gröna investeringar, men vi går längre än så.

Europa behöver ett bättre och mer demokratiskt samarbete än dagens EU. De nationella demokratierna måste få mer inflytande, företagens intressen måste motas tillbaka. Vi vill ta makten från byråkrater och lobbyister. Därför är det så viktigt att vi nu kan gå ut i en valrörelse tillsammans och prata om hur vi kan göra skillnad.

Vi vill använda vår kritik mot EU för att utmana systemet och förändra. Vi ska inte sprida uppgivenhet – vi ska sprida kamplust. I det arbetet har vi så mycket gemensamt med den växande vänstern runt om i Europa. När Portugals regering vägrar lyda EU:s order och i stället bedriver vänsterpolitik – då är vi på deras sida. När länder i EU vägrar godta privatiseringspolitiken så är vi med. När EU vill satsa på militär och upprustning så vill vi att pengarna i stället ska gå till klimatinvesteringar. Vi nöjer oss inte med att säga ”titta vad dåligt – vad var det vi sa”. Just eftersom vi är så kritiska så är vi den bästa rösten för förändring. Det ska vara vårt budskap till väljarna.

Mycket står på spel, jag kan inte tänka mig något viktigare i dag än att rädda klimatet och mota tillbaka rasisterna. I det arbetet behövs Vänsterpartiet.

Jonas Sjöstedt

Artikeln är tidigare publicerad i Flamman

Inlägget Vänsters lösningar behövs även i Europa dök först upp på Vänsterpartiet.

Extra medlemsmöte under Kommungruppsmötet den 19de februari.

17:30 på måndag, 19de februari, är nästa Kommungruppsmöte.
Alla ordinarie och ersättare i KF och nämnder är kallade, och alla medlemmar är välkomna att delta.

Mötet kommer att gästas av Erik Bagger som kommer berätta om kommunens fastigheter för oss och svara på frågor.

Därefter kommer vi bryta in med ett kortare extra medlemsmöte.
Vi behöver fastställa ombud till DistriksÅrsKonferensen i mars, samt nominera till distriktstyrelsen.
Vi har även en rapport från Vänsterpartiets kongress att se fram emot, samt ett par andra frågor.

Efter det tar ordinarie kommungruppsmöte över och fortsätter, med diskussioner kring vad som sker i nämnderna just nu.
Välkomna

Akut lokalbrist!

Den politiska ledigheten varade inte länge… I och för sig har det inte varit några möten denna vecka, men redan igår kom barn- och utbildningsnämndens handlingar inför sammanträdet nästa måndag (18 feb). Handlingarna bestod av 150 sidor… Och de kräver sin kvinna eller man…

Flera ärenden handlar om lokalsituationen i kommunen. Och den har jag skrivit om vid flera tillfällen, men med dessa handlingar blir det synnerliga akuta läget inom förskola och grundskola väldigt tydligt. Det är inte bara så att det fattas lokaler, många av de lokaler som våra barn och elever vistas i är i stora behov av uppfräschning och renovering.

Det har de senaste åren gjorts flera utredningar om lokalbehoven. Nu har dessa utredningar reviderats och sammanställts till en utredning. Det är ett digert arbete som förvaltningens tjänstemän har utfört. Resultatet har inte bara blivit att det är lättare att få grepp om läget, utan också att den akuta lokalbristen har blivit väldigt iögonfallande.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

”Slutsatsen av lokalplanen är att många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning. Många av framförallt skolorna har inte blivit upprustade sedan de byggdes och är inte längre ändamålsenliga att bedriva verksamhet i. Framförallt är det elevplatser för årskurs F-6 i centrala Vänersborg som fattas och behovet av en ny skola lyfts som akut.”

Det är viktigt att påpeka att bristen på lokaler får omfattande konsekvenser för lärare, barn och elever, och det redan idag. Som det också skrivs i sammanfattningen:

”Otrygghet och konflikter skapas när lokalerna är underdimensionerade för antalet barn eller elever. Ytterligare skapar det organisatoriska problem som får konsekvenser för barn och elevers skolvardag.”

Kunskapsresultaten för de senaste årens avgångsklasser (åk 9) förskräcker…

Utredningen går igenom område för område. Först redovisas situationen i de olika kommundelarna när det gäller förskolorna, sedan görs samma sak för grundskolan F-6 respektive högstadierna. Och behoven och de föreslagna åtgärderna prioriteras sedan. Fast prioritet nummer ett är faktiskt, hör och häpna, att överhuvudtaget kunna tillhandahålla lokaler att bedriva barnomsorg och undervisning i… Så illa är det. Sedan bör ju lokalerna helst vara ändamålsenliga …

Kommunen har de senaste åren införskaffat och löst lokalsituationen med en mängd moduler. Det finns moduler på nästan alla skolor för årskurs F-6. Och då ska man komma ihåg att modulerna enbart består av klassrum. Det leder till att det, redan idag, saknas ämnessalar, idrottshallar och plats i matsalar. Dessutom har en del av modulerna varit på plats länge och några behöver ersättas inom en snar framtid.

Här följer en del från utredningen… Det är inte allt, men det som jag anser vara viktigast.

I dalslandsdelen av kommunen beräknas barnantalet i åldrarna 1-5 år öka. Det är just nu fullt i förskolorna i Brålanda, Skerrud och Frändefors. För att klara ökningen, minska kön och ersätta modulerna behövs det en ny förskola, förslagsvis placerad i Brålanda. Dessutom planeras ungefär 180 nya bostäder i Källeberg, Brålanda – ett annat ärende på måndagens dagordning. Fler invånare i Brålanda leder självklart till än större efterfrågan på förskola, och skola.

Det behöver antagligen också skapas nya förskoleplatser i de centrala delarna av staden. Detta trots att förskolan vid Belfragegatan (”Hönan”) snart är klar och att det har startats en ny förskola på Vänerparken i BUP:s gamla lokaler.

Även på Onsjöområdet behövs fler förskoleplatser. Dessutom behöver ventilationssystemet på Åkaregatan anpassas efter barnantalet och ändamålsenligheten förbättras både på Åkaregatans och Ponnygatans förskolor.

I Vargön, och jag citerar utredningen:

”finns det ett behov av att ha beredskap för ytterligare 20 förskoleplatser. Ventilationen måste anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola. Ändamålsenligheten på Granås förskola måste också förbättras avsevärt och vissa verksamhetsanpassningar behöver göras på Näckrosvägens och Lindvägens förskola.”

Sedan övergår utredningen med att beskriva situationen i kommunens grundskolor F-6. Om det trots allt ser förhållandevis ”ljust ut” i förskolorna (gör det det?), så blir det nu i det närmaste katastrofalt. Och det gäller i synnerhet centrala Vänersborg…

”På de tre centrala skolorna (Tärnan, Norra skolan och Mariedalsskolan; min anm) har redan maxkapaciteten för vad lokalerna klarar överstigits. När maxkapaciteten för skolorna har beräknats har inte heller utrymmen för fritidshem, förberedelseklasser eller särskola räknats med.”

Oops…

Utredningen konkretiserar:

”Detta innebär att Norra skolan enbart har 11 klassrum men 13 klasser. På Tärnan är det tydligare varför modulerna behövs då de har 15 klassrum och 19 klasser. … Även Mariedalsskolan har fler klasser än vad lokalerna klarar. De har 15 klassrum och 21 klasser.”

Med andra ord behöver utrymme skapas för ca 14 klasser i centrala Vänersborg fram till 2027. Och utredningen fortsätter:

”Norra skolan – Det saknas bland annat grupprum, rum för elevhälsan, arbetsplatser för personal, ämnessalar, fritidsutrymme och matsalen är underdimensionerad. Mariedalsskolan: Klassrummen är för små och ljudmiljön är inte tillfredsställande. Därutöver saknas ämnessalar, arbetsplatser för personalen samt grupprum för eleverna.”

Och då tror jag mig veta att det också behövs lokaler för Idrott och hälsa på Mariedalsskolan.

Och utredningens slutsats för att klara lokalsituationen är, förutom att Norra skolans ändamålsenlighet akut behöver förbättras och att vissa anpassningar behöver göras på Tärnan:

”Enda möjligheten att göra detta är genom att bygga en ny enhet.”

Barn- och utbildningsnämnden har sedan några år tillbaka argumenterat för att bygga en ny F-6-skola på Holmängen. Det hände en del i början och om jag inte minns fel utarbetades en detaljplan över området. Men sedan ett år har det vad jag vet inte hänt något. (Se mer i bloggen ”Gårdagens beslut i KS”.) Det är dags att lyfta frågan och för fullmäktige att ta ett beslut om att bygga en ny skola. Det MÅSTE helt enkelt byggas en ny skola på Holmängen!

Det är inte bara i centrala Vänersborg som det finns behov. I Brålanda skola:

”fattas utrymmen för fritids vilket gör att klassrummen behöver användas för ändamålet. Ytterligare fattas det ämnesalar för undervisning i hemkunskap, slöjd samt NO/teknik. Skolan har idag två moduler som kommer att behöva ersättas över tid.”

Det behövs alltså byggas också i Brålanda. Och det är tämligen brådskande. På Frändeskolan (Frändefors) och i Skerrud (Gestad) behövs en del anpassningar göras och på Frände bör lokalerna utökas.

Vi går vidare – Onsjö:

”Lokalerna behöver till viss del anpassas för verksamheten då det inte finns tillräckligt med klassrum och grupprum för att organisera skolan på ett bra sätt gällande skola och fritids.”

Vargön…

”På Rånnums skola handlar det om att det inte finns klassrum för alla klasser vilket har skapat ett behov av ytterligare klassrum. Där går 12 klasser men det finns enbart 10 klassrum.”

Det saknas grupprum, samtalsrum och ämnessalar…

På Granås skola är matsalen underdimensionerad, utemiljön behöver förbättras och det saknas grupprum och samtalsrum.

Lokalsituationen ser bättre ut på högstadieskolorna.

Det finns fyra 7-9-skolor i Vänersborg – Dalboskolan, Vänerparken, Silvertärnan och Torpaskolan.

Dalboskolan har betydligt mer lokaler än vad som behövs utifrån elevantalet. Dock används delar av skolan idag som förskola, även om dessa lokaler inte är ändamålsenliga för förskola.

Det är en hel del problem just nu för skolorna i centrala Vänersborg. Det mesta, inklusive elevökningen, kommer emellertid att lösa sig den dag renoveringen och ombyggnaden av Silvertärnan är klar. En förutsättning är dock att Silvertärnan även fortsättningsvis kan använda ämnessalarna på Tärnan. Och det i sin tur är beroende av att en ny skola byggs på Holmängen…

Förvaltningen presenterar sedan, i tabellform, de åtgärder som måste genomföras. Förvaltningen inleder med att skriva:

”Åtgärderna presenteras per område och prioriteras. Utökning av lokalkapaciteten är högst prioriterat, alla barn och elever måste få plats, därefter får verksamhetsanpassningar göras. Då många åtgärder för att utöka eller minska elevantalet är beroende av varandra får de samma prioritet. De som bedöms vara sämst verksamhetsanpassade åtgärdas först och i de fall flera enheter uppfattas vara i samma behov av åtgärder får de samma prioritet. På vissa enheter behöver ventilationen dimensioneras efter antalet barn/elever som vistas där idag. Detta är inte med i prioriteringsordningen utan behöver åtgärdas omedelbart.”

För att komma till rätta med alla problem i Vänersborgs skolor måste pedagoger, elever och barn ha vettiga fysiska förutsättningar. De måste få plats i förskolor och skolor och de måste få ändamålsenliga lokaler.

PS. Du kan ladda ner underlaget inför BUN:s sammanträde på måndag. Där finns ovanstående utredning. Klicka här för nedladdning.

Klimatpolitik i riksdagen

Idag debatterade riksdagen svensk utrikespolitik, en debatt som brukar dra till sig en tämligen stor mediebevakning.

När riksdagen i morgon bland flera andra betänkanden också debatterar och beslutar om frågor från två dokument från miljö- och jordbruksutskottet, så kan man vara nyfiken på hur stort intresset blir.

För egen del finns två skäl att uppmärksamma debatten. Det är vår riksdagsledamot från Fyrbodal, Elin Segerlind, Mellerud, som för Vänsterpartiets talan i utskottet och från talarstolen i riksdagens kammare. Och det andra, det stora betänkandet har rubriken ”Klimatpolitik”.

Tidpunkten för debatten ligger omkring klockan 14:30 på torsdag och som alltid kan man följa debatten live via riksdagens webb-TV.

Jag gör det enkelt för mig och kopiera här texten från Vänsterpartiets reservationer som finns i betänkandet. Samtliga våra motioner föreslås nämligen bli avslagna enligt utskottets majoritet. Fast inte alltid rakt ut utan i något fall med formuleringen: ” … att betrakta som tillgodosedda och därmed kan lämnas utan vidare åtgärd” eller ” … arbete och diskussioner fortfarande pågår … och därför …”

Klass- och genusperspektiv i klimatförhandlingarna
Det finns stora skillnader mellan fattigas och rikas klimatpåverkan även inom länder. Vi anser att det behöver synliggöras vilka som överskrider sitt miljöutrymme och med hur mycket, såväl nationellt som globalt. Det är kvinnor som drabbas hårdast av miljöförändringarna samtidigt som det är män som belastar miljön mest i såväl rika som fattiga länder. Det är därför nödvändigt att lyfta klimatfrågorna ur ett genusperspektiv.
Politiska åtgärder mot klimatförändringarna bör inte vara könsneutrala. Kvinnor och män, särskilt i fattiga länder, har olika ansvar, sårbarhet och skilda förutsättningar att minska utsläppen och att anpassa sig till klimatförändringarna. Mycket tyder på att klimatförändringarna kommer att få särskilt allvarliga konsekvenser för kvinnor.
Undantag för miljöteknik
För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. När utvecklingsländer vill utveckla tekniker för förnybar energi och hållbar
livsstil, t.ex. genom att bygga ut vindkraften, måste de antingen betala dyra
patentlicenser eller använda gammal teknik där patenträtten gått ut. De har helt enkelt inte råd med den modernaste och miljövänligaste tekniken. Ett center för tekniköverföring har visserligen inrättats (CTCN, Climate Technology Centre and Network, i Köpenhamn), men annars saknas konkreta politiska initiativ för att underlätta tekniköverföring till utvecklingsländer. Sverige borde ta liknande initiativ och driva på EU och andra industriländer så att en storskalig tekniköverföring kan komma till stånd. Det skulle bl.a. kunna göras genom att reformera bestämmelser om patent och immaterialrätt på vissa utvalda tekniker.
EU:s klimatmål
Sverige bör verka för att EU antar följande klimatmål för 2030: till 2030 ska
utsläppen av växthusgaser minska med minst 60 procent, jämfört med 1990,
och minskningarna ska göras inom Europa. Detta ska vara bindande krav med
åtaganden för alla EU-länder. Sverige ska även verka för att EU antar en
målsättning att nå nollutsläpp senast 2050 och att all energiproduktion då ska vara förnybar.
Reformering av EU:s handelssystem för utsläppsrätter
Vänsterpartiet anser att EU:s handelssystem med utsläppsrätter (EU ETS)
måste reformeras i grunden. Taket för koldioxidutsläppen från Europas
industrianläggningar måste skrivas ned ytterligare, och ett minimipris på
utsläppsrätter bör införas. Dessutom behöver systemet förändras i grunden
även till formen. Alla utsläppsrätter ska auktioneras ut och inkomsterna från
detta tillfalla medlemsländerna.
Konsumtionsbaserade mål
Vänsterpartiet vill, i likhet med en mängd miljöorganisationer och aktörer,
införa ett kompletterande mål och konkreta åtgärder för att de
konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska. Att det behöver införas ett
kompletterande mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen har också
framförts av flera av Miljömålsberedningens experter och sakkunniga samt av
Klimatmålsinitiativet, en bred sammanslutning av 21 olika aktörer.
Vänsterpartiet anser att de konsumtionsrelaterade utsläppen ska inordnas i det klimatpolitiska ramverket genom en kompletterande målstyrning för att stärka Sveriges förutsättningar att nå miljökvalitetsmålen, och generationsmålet i synnerhet.
Miljöskadliga subventioner
Enligt OECD kan en subvention definieras som miljöskadlig om den
uppmuntrar till att mer miljömässig skada sker än vad som varit fallet utan
subventionen. De potentiellt miljöskadliga subventionerna i Sverige
uppskattas till ett belopp av ca 60 miljarder kronor i Naturvårdsverkets
uppdaterade kartläggning 2017. I Naturskyddsföreningens rapport Avskaffa
klimatskadliga subventioner (2018) uppskattas klimatskadliga subventioner
till ca 30 miljarder kronor. I rapporten konstaterar Naturskyddsföreningen att
nedsatta skatter för fossila bränslen är den enskilt största typen av subvention.
Enligt Europeiska kommissionens rapport Färdplan för ett resurseffektivt
Europa ska miljöfarliga subventioner fasas ut till 2020. I budgetpropositionen
för 2018 framgår att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl i
Sverige som globalt.
Konsumtionsåtgärder
Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med över 40 procent sedan 1990 och står nu för en betydande del av de svenska växthusgasutsläppen. Precis som
Klimatberedningen (SOU 2008:24) har konstaterat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av
växthusgaser. Vidare berörde Miljömålsberedningen (2016) köttkonsum-
tionens utsläpp, men lade inte fram något konkret förslag om målsättningen
för minskad konsumtion. Beredningen konstaterade att det står varje regering
fritt att föreslå konkreta mål för hur bl.a. köttkonsumtionens utsläpp ska
minska. Vänsterpartiet anser att det är märkligt, inkonsekvent och ohållbart att ett område som har så stor klimatpåverkan står fritt från både utsläppsmål och åtgärder. Därför föreslår Vänsterpartiet att riksdagen antar ett mål om minskad köttkonsumtion.
Animalier, nötkött i synnerhet, orsakar höga utsläpp jämfört med
vegetabilier. Skälet är att det krävs flera kilo foder för att producera ett kilo
kött samt att uppfödningen i sig själv orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
Förutom en generell minskning av köttkonsumtionen anser Vänsterpartiet att
det är viktigt att stimulera metoder som belastar miljön så lite som möjligt,
minskar importen och tar största möjliga hänsyn till djurens rätt till ett naturligt
beteende i enlighet med djurskyddslagen. En handlingsplan bör tas fram för
hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animaliekonsumtionen, ska minskas.
Allt fler kommuner, skolor, företag, ideella organisationer och
privatpersoner har anammat idén om vegonorm. Med konceptet vegonorm
serveras vegetarisk mat som standard; kött blir ett tillval. Andra aktörer väljer
vegetariska dagar som ett sätt att minska köttkonsumtionen och
uppmärksamma fördelarna med att äta mer växtbaserat. Vänsterpartiet ser
stora fördelar i att lyfta den vegetariska maten i offentliga sammanhang.
Genom gemensamt ägande kan effekten av våra handlingar bli större och nya
hållbara normer etableras. Vänsterpartiet anser att vegonorm och köttfria
dagar är ett bra sätt att minska köttkonsumtionen och därmed ta ansvar för
miljön, folkhälsan och djuren.
Koldioxidransonering
Vänsterpartiet menar att det är för tidigt att fastställa att koldioxidransonering
skulle vara ett effektivt sätt att hejda klimathotet. Förutom kostnads-
beräkningar för att införa ransonering behövs underlag för bl.a. hur det
påverkar andra styrmedel och de offentliga investeringarna för att minska
utsläppen av koldioxid. En utredning bör därför tillsättas för att belysa
effekterna av att införa koldioxidransonering i Sverige.
Utvärdering av klimatpolitiken
Fram till dess att ett etappmål för konsumtionsrelaterade utsläpp införts anser
Vänsterpartiet att det är av stor betydelse att dessa utsläpp uppmärksammas.

Varmt välkommen till medlemsmöte 21 februari

Vi startar kl. 18.00 i Vänsterpartiets lokal på Kronogatan.
Temat är budget och vi får besök av Ewa Lundqvist som är kommunens budgetekonom.
Det blir lite bokslut 2018, budgetförutsättningar för 2020 och hon svarar gärna på frågor.
Efter hennes besök bjuder vi på fika och vi får möjlighet att diskutera tankar runt kommande budgetförslag.
Ring gärna vid frågor.
Marianne ordf. 0702387005

Vänsterpartiet Gävleborgs valda representanter i regionen

Valen har gjorts i regionfullmäktige och uppdragen fördelats inom samarbetspartierna, S, MP, C och V som tillsammans styr region Gävleborg.

Listning över uppdragen:
Ledamot regionstyrelsen, ordförande i Hållbarhetsnämnd och regionråd: Fredrik Åberg Jönsson 

Ersättare regionstyrelsen, ordförande Företagshälsovårdsnämnden, ledamot Hälso- och sjukvårdsnämnd: Kristina Sjöström 

Vice ordförande regionfullmäktige, ledamot Demokratiberedning: Lars-Göran Langeborg 

Ersättare Demokratiberedning: Elin Nordin 

Ledamot Folktandvården Gävleborg AB: Tommy Cavallin

Ersättare Hållbarhetsnämnd: Xamuel Gonzalez 

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnd: Yvonne Oscarsson 

Vice ordförande Kultur- och kompetensnämnden: Gunbritt Wallström 

Ersättare Kultur- och kompetensnämnden: Håkan Svensson 

Ordförande Patientnämnden: Isabel Hildén 

Ersättare Patientnämnden: Zaradesht Bekir 

Ledamot Stiftelsen Folkteatern – styrelse: Maritha Johansson 

Ersättare Stiftelsen Folkteatern – styrelse: Susan K Persson 

Viltförvaltningssdelegationen: Ulf Stridsberg

Vi kommer allt eftersom låta de valda presentera sina uppdrag, här kommer de fyra första berättelserna.

 

Gunbritt Wallström:
Jag är övertygad om att kulturen spelar en stor roll för länets utveckling och identitetsskapande. Tillgång till kultur, genom att få ta del av professionell kultur likväl som att själv få utöva/pröva på olika kulturuttryck, bidrar till ökad förståelse och känsla av sammanhang för såväl individer som samhälle, därför måste kulturen vara jämlik och nå fler. Under mitt första år som vice ordförande – 2019 – har vi skrivit in i budgeten att vi ska anstränga oss extra hårt för att nå ”kulturovana”, det arbetet ser jag framemot att vara med och utveckla. 

KKN, Kultur och Kompetensnämnden,  ansvarar även bland annat för folkbildning via sina folkhögskolor, även det avgörande för ett jämlikare samhälle.

GunBritt Wallström, Söderhamn.

Kristina Sjöström:
När jag för fyra år sedan fick frågan om jag kunde tänka mig att vara ersättare i Hälso- och sjukvårdsnämnden visst jag inte så mycket om hälso- och sjukvården i länet men har under åren har jag förstått vilken intressant men omfattande och komplex verksamhet som nämnden ansvarar för. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas inom många områden för att kunna ge en jämlik, god och nära vård till alla i länet. Möjligheter för medarbetare att påverka sin arbetssituation och att kunna nyttja sin kompetens på bästa sätt är frågor som jag kommer att fokusera på både i uppdraget i Hälso- och sjukvårdsnämnden men också som ordförande i Företagshälsovårdsnämnden. Företagshälsovårdens uppdrag är att stötta chefer och medarbetare i att skapa en arbetsmiljö där man kan känna uppskattning för de arbete man gör och där man inte sliter ut sig i förtid.

Kristina Sjöström, Gävle.

Lasse Langeborg:

Att vara vice ordförande i Regionfullmäktige ger möjlighet till verklig insyn i hur den regionala demokratin fungerar – ett hedersuppdrag. Som vice ordförande blir jag inbjuden till andra politiska sammanträden, bland annat regionstyrelsens. Att vara välinformerad bidrar också till att kunna vara delaktig i att fatta kloka politiska beslut. Min målsättning är att ständigt lyfta jämställdhet, jämlikhet och vikten av en fungerande demokrati i alla sammanhang, något som känns extra viktigt idag i rådande samhällsklimat.

Lasse Langeborg, Gävle.

Elin Nordin:

Demokrati är en ständig process som vi aktivt måste arbeta för att hålla levande. Innebörden av demokrati förändras över tid; det är bara 30 år sedan vi fick den rösträtt vi har idag, till exempel. Vi måste fortsätta att utveckla de demokratiska processerna för att säkerställa allas likvärdiga möjligheter till inflytande liksom till mänskliga rättigheter och ett värdigt liv. Det handlar om jämlikhet, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Demokratiberedningens uppdrag är otroligt viktigt och jag ser fram emot att få bidra till det.

Elin Nordin, Hudiksvall

 

Soppa och Politik 25/2

SOPPA och POLITIK 25 februari kl 18.30 Alceahuset Denna gång gästas vi av Alexandra Matsson, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms Stad, som kommer att prata om hur vi driver vänsterpolitik i kommunala sammanhang. Vi börjar med en gemensam soppmiddag kl 18.30

Vi vill inte sälja Öresundskraft!

Vänsterpartiet säger nej till en försäljning av Öresundskraft. Vi ser stora fördelar ur många aspekter i att vi äger vår infrastruktur, vare sig det är väg- och järnvägsnät, tele- och datakommunikation eller energiförsörjning. Inte bara att risken nu blir höjda el-priser och försämringar för Öresundskrafts kunder, men också svårigheter för Helsingborg att kunna fortsätta med […]