Varför tar du semester Ulf Kristersson?

Och Ulf Kristersson han har sin vackra 20-talsvilla i Strängnäs, där han kan påta i trädgården under semestern.

Vänsterpartiet missunnar ingen sin semester, men det är ändå häpnadsväckande att just moderater tar semester. De har ju varit emot semester i hela sin historia!

Semester för vanligt folk var ett påfund som skulle ruinera kapitalägarna. Och vad skulle arbetarna göra hela dagarna? Gå och slå dank!

” Vad detta betyder ifråga om konkurrenskraft på England, det säger sig självt” sa en riksdagsman Nisser 1938, då Högerpartiet gick emot två veckors semester.
” Vi får problem när det gäller att ge ett meningsfullt innehåll åt denna 4-veckorssemester” sa riksdagsman Hamilton 1963, då Högern sa nej till fyra veckors semester.

Med tanke på Moderaternas historia är det också konstigt att Ulf Kristersson åker till akuten om han sticker sig på en tagg eller ramlar ur hängmattan. Kristerssons parti var ju emot fri sjukvård!

Och när alla andra går hem på fredagar och tar fram chipsskålen och ölen borde moderater vara kvar och jobba, i konsekvensens namn. Hallå, ni var ju emot 40-timmarsvecka! Tänk på arbetslinjen!

Faktum är att Moderaterna har varit emot de flesta reformer som gjort livet bättre för vanligt folk. Moderaterna sa:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1931: Nej till sjukkassan.

1934: Nej till a–kassa

1935: Nej till höjda folkpensioner.

1938: Nej till två veckors semester.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1963: Nej till fyra veckors semester.

1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1976: Nej till femte semesterveckan.

2006: Sänk a- kassan.

2006: Sänk sjukersättningen.

2015: Nej till slopande av stupstocken i sjukförsäkringen

2017 Nej till avdrag för fackföreningsavgift

2018- Nej till att stoppa vinstjakten i välfärden

Jämlika samhällen som vilar på generella välfärdssatsningar har visat sig vara en stabil grund för ekonomisk tillväxt genom de möjligheter till utbildning och utveckling som skapas för alla. När Moderaterna försöker skriva om historien och framstå som om de har varit med och byggt den svenska modellen är det stötande.

Den har inte med Moderaterna att göra, annat än att partiet har varit emot i stort sett alla reformer som byggt upp välfärdslandet Sverige.

Och när det gäller det här med semestern; Timbro, högerns egen tankesmedja, är faktiskt fortfarande emot sammanhängande sommarsemester för alla.

”En kvarleva från 1900-talets industrisamhälle”, skriver Timbro på hemsidan. Och föreslår att semesterlagen rivs upp och istället ska var och en förhandla för sig om ledighet med arbetsgivaren.

Något att fundera på för Kristersson i hängmattan i sommar?

Läs debattartikeln på Aftonbladet debatt.

Ali Esbati, Arbetsmarknadspolitisk talesperson (V)

Inlägget Varför tar du semester Ulf Kristersson? dök först upp på Vänsterpartiet.

Alla kan få möjlighet att arbeta och tid att leva

Alla kan få möjlighet att arbeta och tid att leva – börja övergången till sex timmars arbetsdag

Vi måste bygga ett arbetsliv för alla. Ett arbetsliv där vi har makt och inflytande över våra jobb, där alla orkar jobba till pensionen och inte blir utslitna i förväg. Ett arbetsliv där alla ryms och där inte stora grupper hamnar utanför. Ett arbetsliv där det är självklart att vi vet våra scheman i god tid och inte tvingas vänta vid telefonen på tillfälliga inhopp. Vi behöver en stark arbetsrätt, en livaktig fackföreningsrörelse och förkortad arbetstid. 

Vänsterpartiet vill påbörja övergången till sex timmars arbetsdag. Sverige har, oavsett konjunktur, inte haft full sysselsättning på mer är 25 år. Socialdemokratiska och borgerliga regeringar har kommit att dela uppfattningen om arbetslöshet som något oundvikligt. Istället har vi en allt skarpare uppdelning av människor som arbetar för mycket och människor som arbetar så lite att de knappt kan försörja sig eller inte alls får jobb. Istället för arbetsglädje och utveckling sliter många ut sig långt före pensionen.

Vänsterpartiet är stolt över att ha drivit på för många försök med kortad arbetstid. De visar att det är praktiskt genomförbart och ger stora vinster för hälsa och arbetsklimat. Förkortad arbetstid måste införas stegvis och kombineras med stora insatser för utbildning i bristyrken. För att börja förbereda övergången vill vi starta direkt efter valet 2018 med en satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en arbetsplats inom varje kommun och landsting/region. Under mandatperioden vill vi också ta de första besluten om att börja korta normalarbetstiden. Vårt långsiktiga mål är 30 timmars arbetsvecka som det normala på arbetsmarknaden. Samtidigt vill vi sänka övertidstaket till 100 timmar och införa rätt till heltid som norm på svensk arbetsmarknad. På så vis blir arbetet mer rimligt fördelat i vårt samhälle.  [Detta är del 7 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018. Hela plattformen finns här.]

Varför är jag ett stolt Vänsterpartist? Del 2

För några år sedan ställde jag upp och hjälpt till med en lokal ungdomsfestival, Sjuhäradsfestivalen. 7H festival var en folkhälsoprojekt där unga människor fick ansvar för det mesta men med vi ”gamla” som resurpersoner. Där träffade jag flera fina unga människor bl a. Som en del av festivalen ville vi ha representativer från alla politiska partier kom och berätta lite om sitt parti, dennes ideologi osv. Bara ett enda parti ställde upp: Vänsterpartiet! Det gjorde dom alla tre år att festivalen hölls. Och det kom flera partimedlemmar (inte bara 1 eller 2) och dom serverade frukost på söndagen och snackade politik med ungdomarna på deras vilkor. Häftig, eller hur? 


Det gjorde en superbra intryck på mig inte minst för att jag har några tråkiga minnes av ”ungdoms aktiviteter” där medelålders människor kontrollerade nästan allting.

Åtgärder ska vidtas mot skadedjur

Det är otroligt, men inte desto mindre sant. Det finns personer som anser att fiskmåsar är pittoreska inslag i stadsbilden. Jag är övertygad om att ingen av dessa personer lever i områden som är invaderade och ockuperade av fiskmåsar. De har säkert inte upplevt måsarnas skrik nätterna igenom…

Läsare av denna blogg vet vad jag tycker om de befjädrade, flygande odjuren. Det var inte länge sedan som jag skrev om fiskmåsplågan – se ”Fiskmåsproblemet”. Jag ska inte fördjupa mig mer om det. Jag nöjer mig med att konstatera att hade det varit människor som utstötte dessa vansinnesvrål dygnet runt, så hade polisen, eller möjligtvis personer i vita rockar, varit på plats och tagit hand om de störande illa kvickt. Garanterat. Likadant om det hade varit människor som levererat all den skit som måsarna lämnar efter sig på bilar, hus, fönster, trädgårdar, barnvagnar, människor osv

I bloggen skrev jag däremot att det inte finns några sanktionsmöjligheter. Det är vad jag förstår fel. Det finns det.

Den lagstiftning som kan användas i sammanhanget är miljöbalken. I kap 2 § 3 står det:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Och i kap 9 § 3 förklaras vad olägenhet innebär:

”Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.”

Invånarna i Nordstan kan gå i god för att fiskmåsarna påverkar hälsan menligt och att det inte är ringa. Naturligtvis kan inte heller fiskmåsarnas häckning under 4 månader varje år anses vara tillfällig.

Det finns också en Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I § 34 i denna förordning står det:

… skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.
Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.”

Det finns alltså åtgärder, sanktionsmöjligheter. Och det är kommunen som kan och ska sörja för att dessa vidtas…

I miljöbalken står det i kap 26, 9 §:

”En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.”

Det handlar om att kommunen kan besluta om förelägganden eller förbud. Även om jag inte är riktigt säker på att just förbud går att tillämpa i det här fallet… (Antagligen skulle fiskmåsarna strunta i ett förbud…) Men förelägganden ser ut att kunna vara en bra och effektiv åtgärd – tar du som fastighetsägare inte itu med fiskmåsarna så får du betala…

Naturligtvis vore det självklart bäst om problemen kunde lösas med dialog. Men det har faktiskt pratats med fastighetsägare, det har förts dialoger, miljö och hälsa har kontaktat dem, grannar och boende likaså. Men inget har hjälpt. Fastighetsägarna gör inget…

Det är nog inte särskilt vanligt i Vänersborg att fastighetsägare får föreläggande för att de har underlåtit att göra något åt fiskmåsplågan. Jag undrar om det någonsin har hänt. Fast någon gång ska ju bli den första… Och jag känner flera personer som aspirerar på förstaplatsen…

Utveckla den nya värnplikten för brandbekämpning och katastrofberedskap

Elden far fram genom ett torrt Sverige och människor oroar sig för nära och kära och några förlorar också sina hem. En tragedi.

– Jag känner stor tacksamhet för all räddningspersonal och alla frivilliga som sliter i de stekheta skogarna, säger Jonas Sjöstedt.

Torkan, värmen och de omfattande bränderna ger oss en föraning om vad klimatförändringarna kan innebära. Utsläppen måste minskas snabbt.

Här och nu måste vi förbereda oss för en ny verklighet med större risker för den här typen av stora skogsbränder. Vänsterpartiet vill utveckla den nya värnplikten med en med en möjlig civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap.

– Så kan vi få mer utbildad personal och utrustning att kalla in när det vanliga brandförsvaret verkligen behöver stöd, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill också att Sverige ska överväga att köpa in flygplan för brandbekämpning tillsammans med nordiska och baltiska länder som är intresserade.

– Så kan vi hjälpas åt i krisläge med kapacitet och egna utbildade piloter när det behövs. Visst kostar det att köpa in nya plan men bränderna kostar troligen mer. Vi kan då också i framtiden hjälpa andra länder, precis som Italien nu hjälper oss, säger Jonas Sjöstedt.

Inlägget Utveckla den nya värnplikten för brandbekämpning och katastrofberedskap dök först upp på Vänsterpartiet.

Demokratin ska styra utvecklingen – inte bankerna

Vänsterpartiet har länge drivit på i frågan om samhällets ansvar för en kontanthantering som är tillgänglig för alla. Vi vill bland annat se en lag som tvingar storbankerna att hantera kontanter. Därför är det glädjande att en enig Riksbankskommitté nu föreslår att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige. Det vore ett steg i rätt riktning, men staten behöver också ta ett större ansvar.

Många bankkunder är i dag upprörda över att de hindras ta ut eller sätta in sina pengar i kontanter på bankkontoren. Visst, digitaliseringen skapar nya möjligheter för näringslivet och för oss som konsumenter. För många innebär det alltmer kontantlösa samhället inga problem, men dagens situation påverkar också många väldigt negativt och gör tillvaron svårare. Tillgången till kontanter har också blivit en skillnad mellan stad och land. Samtidigt gör det samhället sårbarare vid kriser.

Under överskådlig framtid kommer inget politiskt beslut att fattas om att avskaffa kontanter i samhället. Ändå håller det på att ske via storbankernas agerande. De har på eget bevåg bestämt sig för att det är för dyrt att hålla och ta emot kontanter för och från sina kunder. Detta eftersom de vet att det är lättare att tjäna pengar på användandet av kort. Det är hög tid att ta samhällsansvar för denna centrala demokratifråga och att sluta skjuta över ansvaret på bankkunderna.

Vänsterpartiets representant i Riksbankskommittén har i ett särskilt yttrande inför kommitténs fortsatta arbete påtalat behovet av att staten genom Riksbanken tar ett större ansvar för att säkerställa kontanthantering i hela landet. Idag finns det ingen myndighet som har ett tydligt utpekat ansvar för en fungerande kontanthantering i Sverige. Riksbanken har också den mest tillbakadragna rollen i kontanthanteringen bland jämförbara centralbanker. Det är dags att ändra på det.

Genom att ge Riksbanken ett större ansvar för kontanthanteringen och ett uppdrag att återupprätta egna regionala depåer och kontor kan vi säkra en kontanthantering som är tillgänglig för alla. Detta samtidigt som vi minskar på centraliseringen till Stockholm. Politiken behöver överta kontrollen över situationen och bestämma reglerna istället för att låta bankerna göra det. Det är dags att ta ansvar och låta demokratin styra utvecklingen – inte bankerna.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Varför är jag ett stolt Vänsterpartist? Det 1

Ja, hur är det att jag, som tidigare sade att jag skulle aldrig, aldrig, aldrig bli medlem i något politiskt parti, är en aktiv och engagerad medlem i Vänsterpartiet under de senaste tio åren?

Eva-Britt Svensson, dåvarande EU-parlamentariker för V. Hon föreläste om hur hon kämpade i EU-parliamentet för jämlikheter och mer hjälp och skydd till kvinnor som utsätts för våld. Sedan lärde jag mig att hon hade själv varit utsätt för våld i en närrelation (liksom jag förresten). Och jag lärde mig att hon gåv bort en hel del av sitt lön som parliamentiker. Hon behållade ungefär lika mycket som hon hade haft  när hon jobbade som känslisekretarare. Allt annat gick till kvinnorjourer mm.

Herregud, vad jag blev imponerad! Här har vi en kvinna som lever som hon lära ut tänkt jag. 

Eva-Britt Svensson


Ensamkommande – kan vi verkligen inte bättre?

Kan en domstol underkänna riksdagens lagstiftning? Uppenbarligen ja. Akademiska diskussioner om vad som ankommer på vem! Det kan hålla på åtskilliga veckor till. Vem bryr sig under tiden om ungdomarna som striden gäller? Vilken upplösning väntar?

Här några texter från tidningarnas bevakning:

Dagens Nyheter berättade i fredags ”Ytterligare en domstol slår ned på gymnasielagen” och citerar i huvudsak från ett pressmeddelande från förvaltningsrätten i Stockholm.

Samma dag bifogade Aftonbladet till sin artikel ”Ännu en domstol underkänner gymnasielagen” några faktarutor som kan ge stöd att förstå något så när vad som pågår.

Men ungdomarna då? Om en månad tar det svenska sommarlovet slut, det är dags att påbörja studierna. Finns det en rimlig chans att den krångliga gymnasielagen kan gälla och kan göra det möjligt att ungdomarna får stanna och studera?

Det finns en skrift som den kan läsa som vill veta hur det är att sväva i ovisshet, att leva på hoppet och att känna maktlöshet och förtvivlan. Det är Barnrättsbyrån som har sammanfattat texterna i rapporten ”Sveket” (ladda ner pdf).

Ingressen är: ”Sveket är en rapport som kartlägger hur
Sverige sedan hösten 2015 systematiskt nedmonterat många av de lagar och skyddssystem som påverkar unga ensamkommande. I rapporten berättar våra ungdomar om sina erfarenheter av vad som har hänt sedan de kom till Sverige och myndighetspersoner från bl a polisen, socialtjänsten och Migrationsverket intervjuas. Rapporten fokuserar på den extrema utsatthet som kommit att bli ett
resultat av de senaste årens signalpolitik.

Bantning med Banting

Det var en gång för länge sedan en pojke som hette William. Han föddes i London en vårdag 1796. William växte upp och blev allt större efter som åren gick. När han blev stor, så blev han inte bara stor – han blev väldigt stor.

William blev fet.

William led av sin fetma. Det var inte bara det att människor pratade om och skrattade åt honom bakom hans rygg, hans feta rygg. Hans kropp verkligen led av fetman. William hade ont i sina knän och i sina fotleder. Han fick navelbråck och hans kondition var nere på noll. Han kunde inte knyta sina skor.

William gjorde allt för att gå ner i vikt. Han var så desperat i sin lidande kropp att han prövade alla metoder som läkare och andra rådde honom till. Det hände att han periodvis i stort sett slutade äta, några perioder använde han laxermedel, han promenerade och han tränade.

Inget hjälpte. På sin höjd gick han ner några kilon, tillfälligt. Kilon som han snabbt gick upp igen. Han blev allt fetare.

Det sägs att William blev så fet att fettet till och med tryckte mot innerörat, så att han fick problem med hörseln. Hur som helst. Han besökte av någon anledning en öronläkare. Och det var tur. Öronläkaren hade varit i Frankrike och fått höra på nya idéer.

William fick reda på att det inte spelade något roll hur mycket han åt, det viktiga var vad han åt. Det var inte kvantiteten som var det viktigaste, det var kvaliteten. Han prövade en helt ny diet.

William inte bara minskade i vikt av den nya dieten. Hans kropp mådde också mycket bättre.

William ville sprida sina erfarenheter. Han skrev ner dem i ett häfte som han tryckte upp och delade ut gratis. Häftena tog snabbt slut. Han tryckte upp nya upplagor. De gick åt.

Williams häfte var sensationellt. Det översattes till flera språk, också till svenska. Genomslaget för hans idéer blev så stort, att hans efternamn blev ett verb:

BANTA

Williams efternamn var Banting.

De lärdomar William Banting drog av sina erfarenheter var att man skulle avstå från socker, bröd, öl och potatis, dvs kolhydrater. Däremot var det helt ok att äta mycket protein och fett.

Vad Banting lärde ut på 1800-talet, det har inte Livsmedelsverket i Sverige lärt sig än. För Livsmedelsverket är det fortfarande tvärtom – det viktigaste är inte vad vi äter utan hur mycket

PS. Här kan du läsa det mesta om lågkolhydratkost: Kostdoktorn/Diet Doctor (Andreas Eenfelt)

PPS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Mer resurser till sjukvården

Sjukvården ska spara över 1,2 miljarder de kommande tre åren. I alla fall om socialdemokraterna eller de andra borgerliga partierna får fortsätta att bestämma över sjukvården i Östergötland efter valet i september.

1,2 miljarder kronor är otroligt mycket pengar. Det är mer än vad lönen för 2000 sjuksköterskor är på ett helt år. Samtidigt som man lägger detta sparbeting i vården så ser vi växande köer, inställda operationer, stängda vårdplatser och stor brist på sjuksköterskor.

Men när man lyssnar på de andra partierna så låtsas de inte om dessa beslut. Det är ju lätt att få intrycket av att socialdemokraterna, moderaterna eller Sverigedemokraterna vill göra sjukvården bättre och satsa mer resurser. I realiteten så har de alla presenterat sina budgetar för det kommande tre åren. Och de är rörande överens om dessa gigantiska besparingar.

Vi behöver en sjukvård som fungerar för oss alla. En sjukvård utan onödiga köer, med hög tillgänglighet och en personal som trivs på sitt arbete. Det kan vi inte klara om sjukvården ställs under denna ekonomiska politik.

Vänsterpartiet har föreslagit en skattehöjning. För oss är det viktigare att sjukvården får mer resurser än att Östergötland ska ha landets lägsta landstingsskatt. Men det är ju också här som vi ser att skillnaden går mellan höger och vänster idag. Högerpartierna, inklusive socialdemokraterna, väljer en låg skatt och besparingar i sjukvården istället för en liten skattehöjning som ger mer resurser till välfärden.

Det är detta som landstingsvalet handlar om i september. Mer eller mindre resurser till sjukvården!

Emil Broberg

Gruppledare Vänsterpartiet Region Östergötland