Kategoriarkiv: Rikshemsidan

Gratis idrottsskola för bättre hälsa och fler svenska idrottsframgångar

Vänsterpartiet vill införa avgiftsfri idrottsskola för alla 6-12-åringar. Med ett par träningstillfällen i veckan får barnen möjlighet att prova på olika sporter och delta i ett brett föreningsliv, utan att det belastar föräldrarnas plånbok. Det förslaget presenterade Jonas Sjöstedt under Vänsterpartiets dag i Almedalen.

– Hälsa är en klassfråga. Just därför är det så viktigt att tidigt ge barn och unga chansen till ett välmående som hänger med upp i åldrarna. Det gör vi med det här förslaget. Vi vet att barn till föräldrar som endast har gått gymnasiet rör på sig mindre, än barn med högskoleutbildade föräldrar. Det sätter spår i hälsan senare i livet. Det är ytterligare en faktor som cementerar klasskillnader och det vill vi göra någonting åt, säger Jonas Sjöstedt.

Idrottsskolan kommer att vara ett samarrangemang mellan olika ideella föreningar och pågå under minst en termin. Barn mellan 6-12 år får möjlighet att prova på olika sporter utan press att specialisera sig för tidigt. Därefter kan barnen välja att stanna kvar i idrottsskolans regi eller gå med i föreningarnas övriga verksamhet och de idrottsgrenar som de är mest intresserade av.

– Idrottandet skulle kunna vara lika självklart för alla barn. Börjar man idrotta så rör man sig också mer på egen hand sedan, på sin fritid. Man sitter mindre still, man mår bättre, vilket i slutändan hela samhället tjänar på. Idrottsrörelsen är en av våra finaste folkrörelser, den skulle kunna vara en murbräcka mot klassamhället säger Sjöstedt.

Antalet idrottsskolor beräknas till 300 stycken, fördelande runt om i landets kommuner. Studieförbundet Idrottsutbildarna, SISU, kommer att ha en viktig roll tillsammans med Riksidrottsförbundet, RF, för det praktiska genomförandet av idrottsskolorna. En viktig del av förslaget är att de föreningar som deltar samtidigt förbinder sig att arbeta fram riktlinjer och policys för hela föreningens verksamhet för att minska risken för att barn och ungdomar lämnar föreningen på grund av ekonomiska skäl.

– Idrottsskolorna blir en historisk satsning på breddidrott för barn samtidigt som vi stärker föreningarnas eget arbete. Det är också en jämlikhetsreform som kommer att göra skillnad för många 6-12-åringar med spring i benen, avslutar Sjöstedt.

Beräknad årlig kostnad för 300 idrottsskolor: 40 miljoner kr.

Faktaunderlag idrottskolor 180702

För mer information:

Jessica Nordh

073-076 22 90

Inlägget Gratis idrottsskola för bättre hälsa och fler svenska idrottsframgångar dök först upp på Vänsterpartiet.

Låt alla barn få ett bra sommarlov

Hur barnens villkor hänger ihop med politik blir extra tydligt på sommaren. Det är nu man inte kan följa med på fotbollslägret för att man inte har råd. Det är nu man håller sig inomhus så mycket som möjligt för att ingen ska se att man är kvar hemma i kvarteret. Hur ska det annars gå sen i klassen, när läraren frågar vad alla gjort på sommaren? Kompisarna skriver uppsatser om stränderna i Spanien, segling och fjällvandring – och man hade tänkt rädda ansiktet genom att säga att familjen ändå varit hos kusinerna i Värmland.

På sommaren syns klassamhället mycket tydligare än på terminerna. Det går inte att dölja ojämlikheten, annat än att ligga i sängen och spela dataspel och göra sig osynlig.

Sommaren ska ju vara den bästa tiden vi har, när familjen har tid att vara tillsammans. När vi ska gå barfota i gräset, trä smultron på strån, spela kort och vara lyckliga över att vara lediga och tillsammans. Men ojämlikheten tar sig ju in även i familjerna. När mammas arbetstid på matbutiken hyvlas till 60 procent drabbas barnen också. När inkassobreven samlas på hallmattan blir resan till kusinerna inställd. När pappa skadas på bygget och sen nekas sjukpenning av Försäkringskassan bidrar det inte till att han har lust att sticka ner till sjön och ta ett dopp.

Istället blir sommaren för många barn en tid av väntan, utan förväntan. Väntan på att den tryckta stämningen ska lätta. Väntan på att kompisarna ska komma tillbaka, väntan på att fritids ska öppna, väntan på att det ska finnas något mer i kylskåpet än en tub senap och en renskrapad margarinask.

Det finns en konstig myt i svensk politik om att partier till höger skulle värna familjen. Vi menar att det är precis tvärtom. Det är högerns cyniska politik, deras högdragna nonchalans inför de stora ekonomiska skillnaderna, som i längden slår sönder svenska familjer. De eldar på en ojämlikhetens politik som gör att det finns barn som Felix, som inte ens vill ha sommarlov.

Vänsterpartiet vill att alla barn ska få möjlighet till ett bra liv, inte bara de som har rika föräldrar. Det är därför så många av de över 80 reformer som vi drivit igenom under den här mandatperioden har handlat om barnen:

  • Fler anställda och bättre öppettider på fritidshemmen.
  • Gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga som går i skolan.
  • Gratis simundervisning till alla 6-åringar.
  • Gratis medicin.
  • Glasögonbidrag upp till 19 år.
  • Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer
  • Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer
  • Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet
  • Höjt studiebidrag med 300 kr/månad
  • Höjt underhållsstöd
  • Lovstöd
  • Lån till körkort
  • Satsning på ungas psykiska hälsa
  • Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem
  • Sänkta avgifter i kulturskolan
  • Tryggare barn- och ungdomsvård i socialtjänsten
  • Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Vi vill ge Felix och alla barn en uppväxt som ger dem möjligheter i livet, från förskolan, till skolan och det första jobbet. Och vi tänker se till att alla barn ska få ett bra sommarlov. Då krävs också politik som omfördelar så att vi får bort den ekonomiska ojämlikhet som i högsta grad drabbar barnen.

Inlägget Låt alla barn få ett bra sommarlov dök först upp på Vänsterpartiet.

Sverige behöver en jämlik skattereform

Under de senaste decennierna har klyftorna i Sverige ökat kraftigt. Om vi fortsätter i samma takt kommer inkomstfördelningen vara mer ojämlik än USA:s redan under 2030-talet, något den inte varit på drygt 100 år. Nu behövs en ny skattereform som gör Sverige till världens jämlikaste land igen.

Under flera decennier är Sverige det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest. Skattereformen 1991 bidrog till den negativa utvecklingen och det har sedan förstärkts av beslut som handlat om att ta bort skatter och att införa stora avdrag för de allra rikaste.

– Sverigedemokraterna, delar av högern och till viss del även Socialdemokraterna verkar vilja få oss att tro att alla samhällsproblem beror på det som hände 2015 då vi tog emot väldigt många flyktingar på kort tid. Det stämmer absolut inte. Ett mer jämlikt samhälle hade klarat den, och andra utmaningar som vi ställs inför, mycket bättre, säger Ulla Andersson.

Efter 1991 har flera politiska beslut fattats som ökat ojämlikheten. Avskaffad arvs- och gåvoskatt, slopad förmögenhetsskatt, införandet av RUT-avdraget och jobbskatteavdraget är några exempel. Sverige är det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest de senaste decennierna

– I dag har vi ett skattesystem riggat för de rikaste. Konsekvenserna märker vi inte minst i den ständigt underfinansierade välfärden. Nu behöver vi laga Sverige, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet vill höja skatten för de allra rikaste. Det gör vi genom att bland annat införa en höjd skatt på aktieutdelning- och kapitalvinst på värdepappersförsäljning, en ny förmögenhetskatt och en bankskatt.

Istället vill vi ha ett skattesystem för vanligt folk. Vi föreslår till exempel en röd skatteväxling som innebär sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att vi använder våra förslag om avtrappade ränteavdrag och tak, samt höjd skatt på kapitalinkomster, till att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Vi tar även fortsatta steg framåt mot lika skatt för lika inkomst. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk. I dag betalar till exempel en som är sjuk, och som har en inkomst på 20 000 kronor per månad, drygt 1400 kronor mer i skatt än den som har turen att vara frisk och har ett jobb.

Våra skatteförslag innebär att skatterna netto ökas med ca 37 mdkr 2019, ca 50 mdkr 2020 och ca 54 mdkr 2021. Reformutrymmet efter våra skatteförslag är ca 45 mdkr 2019, ca 74 mdkr 2020 och ca 128 2021.

Faktaunderlag skattepolitik 180701_2

180630 PPT Almedalen 1 juli 2018 JUSTERAD_3

För mer information:

Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Inlägget Sverige behöver en jämlik skattereform dök först upp på Vänsterpartiet.

Lika skatt för lika inkomst – en av sju principer för en jämlik skattereform

Sveriges framgång är till stor del grundad i den samhällsmodell som vi har byggt upp genom viktiga politiska vägval. Vi finansierar och löser gemensamma behov tillsammans. I Sverige är det inte plånboken som ska avgöra om du får vård i tid, om dina barn får den utbildning de behöver eller om mormor kan få hjälp att bo kvar hemma. Modellen har också inneburit att vi kommit långt i våra strävanden efter jämställdhet mellan kvinnor och män, det skriver Ulla Andersson i dag på DN Debatt.

Samtidigt som vi har de behov i välfärden ser vi hur skattesystemet som ska finansiera verksamheterna allt mer har riggats för de rikaste. Sverige har numera det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer. Vi är dessutom det land bland OECD-länderna som tar ut näst minst skatt på arv, gåvor, förmögenhet och dyra fastigheter. Medan andra länder höjer sina fastighetsskatter har vi en regressiv fastighetsskatt, det betyder att ju dyrare villa du har desto mindre skatt behöver du betala i förhållande till fastighetens värde. Samtidigt ser vi hur stora arv förs vidare till generation efter generation utan arvsbeskattning. Hos de 0,1 procent av svenskarna som tjänar mest bestäms söners inkomster till 90 procent av deras fäders. Det betyder alltså att de som är i toppen förblir i toppen tack vare det de föds med, inte det de gör.

Så här kan det inte få fortsätta. Vänsterpartiet menar allvar med att vi är vänster, för oss betyder det jämlikhet. Vi vet att ekonomisk jämlikhet är avgörande för ett lands utveckling och påverkar tillväxten. Det finns beräkningar från OECD som visar att Sveriges tillväxt påverkats negativt av den ökande ojämlikheten. Både stad och land måste ha goda ekonomiska förutsättningar att klara sin service.

Vi måste lägga om politiken och för det behövs en jämlik skattereform. Därför presenterar Vänsterpartiet i dag principerna vi menar behövs för ett hållbart framtida skattesystem.

  1. Vi behöver säkra välfärdens finansiering. Det innebär att skatteintäkterna behöver öka. Nivåerna ska finansiera en rimligt stigande ambitionsnivå i välfärdsåtagandet.
  2. Ökad ekonomisk jämlikhet. Omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik. Beskattningen av förmögenheter och kapital måste öka samtidigt som låg- och medelinkomsttagare i huvudsak ska betala samma inkomstskatt som i dag eller i vissa fall något lägre. Passivt ägande av kapital ska inte premieras före arbete.
  3. Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag. Skattesystemet bör vara enkelt, och det bör vara generöst vid låga inkomster. Stabila inkomster bör samtidigt beskattas stabilt.
  4. Förorenaren betalar’ är en princip som de flesta säger sig förorda. I dag gäller den inte i den utsträckning som behövs. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut och de styrande miljöskatterna utökas samtidigt som politiken måste tillse att miljö- och klimatvänliga alternativ finns.
  5. Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar måste utökas.
  6. Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning. Det som behövs är ett mer progressivt skattesystem där de ökade skatteintäkterna investeras i fler anställda i välfärden, offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder, miljö och klimatinvesteringar och i forskning och utveckling som understödjer en modern industripolitik.
  7. Principen lika skatt vid lika inkomst behöver återupprättas. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk. I dag betalar en som är sjuk, och som har en inkomst 20 000 kronor per månad, drygt 1400 kronor mer i skatt än den som har turen att vara frisk och har ett jobb. I budgetpropositionen för 2018 är medel avsatta för att stänga skatteklyftan mellan pension och förvärvsinkomst. Nu när skatteklyftan snart kan slutas är det dags för nästa steg. Därför föreslår vi följande åtgärder:

2019: Sjuk- och aktivitetsersättning
2020: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd
2021: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd, föräldrapenning, sjuk- och rehabiliteringspenning (dvs. alla inkomster likställs)

Vi är beredda att redan nästa år inleda en skatteutjämning för lika skatt vid lika inkomst. Vi vet att en skattereform tar tid därför tycker vi det kan komma före.

Sverige är i dag ett ojämlikt land. Samhällsmodellen som de flesta av oss har växt upp i har börjat vittra sönder.

Nu behöver vi laga den. Jämlika länder utvecklas bättre. Därför borde fler partier inse vinsten av ett nytt skattesystem byggt på dessa principer.

Det är dags att bli världens mest jämlika land igen.

Läs hela artikeln i Dagens Nyheter

Inlägget Lika skatt för lika inkomst – en av sju principer för en jämlik skattereform dök först upp på Vänsterpartiet.

120 miljoner till riktad metoo-satsning

Skolverket ska fördela 20 miljoner kronor till organisationer i civilsamhället som erbjuder skolan kompentensutveckling i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning och i arbetet mot kränkande behandling. Satsningen ingår i ett riktat Metoo-paket på 120 miljoner som Vänsterpartiet drivit igenom i förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten.

I förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten drev Vänsterpartiet igenom en satsning på 120 miljoner i ett samlat Metoo-paket. Pengarna skulle fördelas mellan Arbetsmiljöverket, Socialtjänsten, Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten och Skolverket för bland annat kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Nu står det klart vad pengarna ska gå till.

– För oss var det en självklarhet att låta Metoo göra avtryck i budgeten. Vi måste göra vad vi kan för att få stopp på sexuella övergrepp och trakasserier. Genom att pengarna även fördelas till civilsamhället, fackliga- och elevorganisationer kommer effekten och arbetet bli så mycket mer omfattande, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.

Till exempel får Skolverket sammanlagt 50 miljoner kronor.

Såhär fördelas pengarna till Skolverket:

  • 20 miljoner kronor till bättre sex- och samlevnadsundervisning i landets grundskolor
  • Ytterligare 20 miljoner ska fördelas till organisationer i civil¬samhället som erbjuder skolan kompetensutveckling i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning och i arbetet mot kränkande behandling
  • • Skolverket ska även betala ut 10 miljoner kronor för utåtriktade kompetensutvecklande insatser för en bättre arbetsmiljö för elever med fokus på arbetet mot sexuella trakasserier. Medlen ska betalas ut till organisationerna Sveriges skolledarförbund, Lärarförbundet Skolledare, Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer och SVEA med 2 miljoner kronor vardera

Såhär fördelas pengarna till de övriga myndigheterna:

Socialtjänsten:

  • 25 miljoner (kunskapslyft för socialsekreterare om våld i nära relationer)

Arbetsmiljöverket:

  • 10 miljoner (informationsinsatser med stöd till arbetsgivare i syfte att motverka sexuella trakasserier i arbetslivet)
  • 15 miljoner (kompetensutveckling för regionala skyddsombud som ska kunna genomföra informations- och utbildningsinsatser för att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet)

Brottsoffermyndigheten:

  • 10 miljoner (genomföra informations- och utbildningsinsatser med anledning av samtyckeslagen)

Domstolsverket:

  • 10 miljoner: (genomföra informations- och utbildningsinsatser med anledning av samtyckeslagen)
    Sammanlagt: 120 miljoner kronor (2018)

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Inlägget 120 miljoner till riktad metoo-satsning dök först upp på Vänsterpartiet.

Annika Strandhäll – varför kan inte Bengt lita på sjukförsäkringen?

Hur är det möjligt att en så sjuk människa nekas ersättning från Försäkringskassan?

Bengt är 57 år och har stora problem med sin hälsa. Men han kämpar på som tidningsbud. Sex dagar i veckan kliver han upp 02.15 och kör sin runda tre timmar per dag, sex dagar i veckan. Tre dagar i veckan åker han direkt efter sin runda fram och tillbaka till lasarettet i Mora för att få sin dialys.

Varje gång tar dialys och resa cirka åtta timmar. Bengt säger att han ser dialysen som ett jobb, det är något han måste göra och med regelbundenhet.

Han blir urlakad och dåsig efter. Som tur är får han mat på sjukhuset. Plånboken är ju rätt mager då inkomsten av 18 timmar/vecka som tidningsbud inte ger så mycket och han inte får någon ersättning för den andra halvan. Man förstår hur tufft det måste vara även ekonomiskt.

Bengt har fått två nya njurar genom åren men sen en tid har bägge slutat att fungera. Han har dessutom hjärtsvikt så hans hjärta är för dåligt för en operation. Något hans läkare intygar med bestämdhet. Bengt har dessutom haft en stroke.

Läkaren har gång på gång intygat att Bengt inte kommer kunna jobba mer än han gör och att hans hälsa är så dålig att den kräver sjukskrivning. Men Bengt får ingen sjukpenning och inte heller sjukersättning.

Att vara så svårt sjuk som Bengt men ändå behöva slåss för att få det erkänt av Försäkringskassan är inte värdigt ett välfärdssamhälle. Jag skulle vilja säga att det är direkt kränkande och väldigt orättvist. Hur har vi kunnat hamna här? Vad är rättvisan i det? Är inte sjukförsäkringen tänkt som ett skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom? Hur sjuk måste man vara för att få sjukpenning eller sjukersättning i dag?

Jag vet att du som socialminister inte kan gå in och kommentera ett enskilt fall som Bengts men jag vill ändå berätta om honom och hans omöjliga situation. Om den sjukförsäkring som är en så central del av vårt välfärdssamhälle men som inte går att lita på längre.

Du kan göra något åt det, du kan om du vill. Har du den viljan? Jag vill tro och hoppas det även om jag inget sett utav det än.

Du kan ändra på målet som styr Försäkringskassans och som inneburit att antalet avslag och indragna sjukersättningar ökat kraftigt under din tid som ansvarig minister.

Det målet i kombination med de fasta tidsgränserna har fått stora konsekvenser inte enbart för Bengt utan för många sjuka.

Du kan också ändra regelverket för sjukersättningen. Vi har det hårdaste regelverket bland OECD-länderna. Varför vill en socialdemokratiskt ledd regering ha det?

Mitt brev till dig är en förhoppning, en vädjan om att se Bengt och alla andra sjuka som behöver en sjukförsäkring att lita på. Bengt är tyvärr inte ensam om att fara illa i dagens sjukförsäkring. Jag misstänker att du precis som jag får mängder av samtal, mejl och brev från människor som far illa. De är så många som berättar sina historier. De är många, många som under din tid som ansvarig minister farit illa och kommit i kläm.

För mig handlar det helt enkelt om värdighet, vilket samhälle vi vill leva i och hur vi ser på varandra som människor.

Med vänlig hälsning,

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, Vänsterpartiet

Inlägget Annika Strandhäll – varför kan inte Bengt lita på sjukförsäkringen? dök först upp på Vänsterpartiet.

Friskolor ska inte kunna undvika insyn

Alla svenska skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Alla som arbetar i svensk skola ska kunna påtala missförhållanden för medierna, utan att riskera repressalier. Regeringen har därför som en del i överenskommelsen med Vänsterpartiet lämnat förslag till Lagrådet om att även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen och att de som arbetar i fristående skolor ska omfattas av meddelarskyddet i offentlighets- och sekretesslagen.

Offentlighetsprincipen är allmänhetens verktyg för att få insyn i och kunna granska samhällsviktig verksamhet. Det har varit en brist i vår gemensamma välfärd att fristående skolor har kunnat undkomma insyn på samma villkor som kommunala skolor. Det har varit ett kryphål i lagstiftningen att visselblåsare i fristående skolor inte haft samma skydd som i andra skolor.

Det fanns inga börsnoterade företag med utbildning som huvudsaklig verksamhet när vi påbörjade arbetet med att införa offentlighetsprincipen hos fristående skolor. Lagrådet har påpekat att det nu behöver prövas om regelverket för börsbolag går att kombinera med offentlighetsprincip och meddelarskydd. Fristående skolor som ägs av börsnoterade företag måste förhålla sig till bestämmelserna i aktiebolags­lagen och reglerna för börsnote­rade företag, med om­fattande och detaljerade regler om informationsgivning. En bärande tanke är att bolagen ska offentliggöra kurspåverkande information så snart som möjligt och på ett samlat sätt så att alla på markna­den får informationen samtidigt. Det förefaller därför sannolikt att regelsystemet påverkas.

För oss är det inte självklart att börsens marknadsprinciper väger tyngre än möjligheten till insyn i en verksamhet som vi gemensamt finansierar. Offentligfinansierad privat bedriven verksamhet ska ha rätt till samma meddelarskydd som offentligt anställda har. Att kunna berätta om missförhållanden på sin arbetsplats ska inte stoppas av hänsyn till att det kan påverka ett bolags värde på börsen. Systemet ska inte ta mer hänsyn till aktieägarna än till eleverna.

Den som driver skola har tagit på sig att ansvara för våra barns utbildning. Det är svårt att tänka sig något viktigare uppdrag. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar detta uppdrag på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund.

Den som driver skola måste rimligen också klara den insyn som offentlighetsprincip och meddelarskydd medför.

För oss är det en självklar princip att med verksamhet som finansieras av våra gemensamma medel följer krav på öppenhet och insyn. Vi som medborgare måste kunna ha insyn i välfärdens verksamheter, oavsett om den drivs av ett börsnoterat bolag eller en kommun. För att säkerställa kvalitet och minska risken för oupptäckta missförhållanden är det viktigt att välfärdens medarbetare utan risk för repressalier kan påtala missförhållanden, oavsett om de arbetar för offentlig utförare eller privat.

För att hantera Lagrådets synpunkter kommer vi nu att uppdra åt en utredare att analysera regelverken och föreslå lösningar för att även skolor som ägs av börsnoterade bolag ska omfattas av offentlighetsprincip och meddelarskydd. Vi kommer aldrig att backa från att det ska gälla samma krav på öppenhet i skolor, sjukvård eller omsorg oavsett anordnare. Finns det en konflikt mellan börsens regelverk och införandet av offentlighets­principen i den svenska skolan så kommer vi alltid sätta skolan först. Om utredaren kommer fram till att det är oförenligt att verka på börsen och att tillämpa offentlighetsprincipen, är alltså vår slutsats att börsnoterade företag i framtiden inte ska kunna godkännas som huvudmän för fristående skolor.

Det här är en linje som vi kommer att fortsätta att stå upp för. Sen får de som tjänat stora pengar på svensk skola kalla det vad de vill.

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)
Ardalan Shekarabi, civilminister (S)
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V)

Inlägget Friskolor ska inte kunna undvika insyn dök först upp på Vänsterpartiet.

En valplattform för alla, inte bara några få

– Det kan vara känsligt att som skådespelare låna ut sin röst i ett politiskt sammanhang, men jag tvekade aldrig att göra det här. Jag står bakom allt jag läser, det finns också något uppfordrande i Vänsterpartiets politik som talar till mig, till oss, att vi som värnar om jämlikhet och rättvisa måste bli bättre på att dela med oss och att hålla ihop.

– Det här valet känns helt avgörande, det är obehagligt när SD ökar och främlingsfientligheten och otryggheten växer. Därför är jag gärna med och berättar öppet om att vänstern har andra och mycket bättre svar på hur vi skapar ett bra samhälle, säger Ann Petrén.

Lyssna på Vänsterpartiets valplattform här. 

Inlägget En valplattform för alla, inte bara några få dök först upp på Vänsterpartiet.

SD:s politik gör M och ekonomiska eliten glada

Vilken partiledare har störst stöd bland Sveriges miljonärer? Det var tidningen Connoisseur som frågade sina läsare, som alla har en inkomst på mer än 1,9 miljoner kronor per år. Självklart kom Ulf Kristersson på första plats. Som god tvåa kom Jimmie Åkesson.

Sveriges rikaste vet vilka de kan lita på. När de egna pengarna är viktigare än andras välmående, trygghet och den gemensamma välfärden så är det SD och M som gäller.

Det är ändå inte så förvånande, SD:s ekonomiska politik är en blåkopia av Moderaternas. Jimmie Åkesson själv tjänar mer än 100 000 kronor i månaden. Det innebär att han skulle få en skattesänkning på 46 000 kronor om året med sin egen politik. Samtidigt skulle en arbetslös eller sjuk, vid lika inkomst, betala betydligt mer i skatt än den som har turen att vara frisk och har ett jobb. Så dras samhället isär. De som tjänar bäst ska gynnas mest, precis som med Moderaternas politik.

Elitismen i den ekonomiska politiken binder de två partierna samman. Ingen av dem vill beskatta de rikaste mer. Detta trots att Sverige har det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer.

Vi har vare sig skatt på stora arv, förmögenheter eller en fastighetsskatt kopplad till fastighetens värde. Men SD vill att Sverige ska vara ett skatteparadis för de rikaste. För SD är det till och med rimligt att radhusägaren i Fagersta betalar lika mycket i fastighetsskatt som en lyxhusägare i Danderyd med 28 rum vid vattnet, egen tennisbana och pool. Inte ska rika behöva betala mer än en knegare i Fagersta för sitt boende.

De allra flesta av oss upprörs över bankernas girighet och hur de berikar sig på kundernas lån. Banker som samtidigt har en statlig garanti för sina förluster vid en kommande finanskris. Trots det så anser SD att bankerna inte ska behöva betala till skattebetalarna för denna garanti genom en bankskatt. De tackar hellre nej till några extra miljarder till välfärden än att bankerna ska behöva bidra mer

Att SD är ett parti för den ekonomiska eliten ser man också i frågan om vinster i välfärden. De har rakt av tagit över argumenten från de rika riskkapitalister som berikar sig på skattepengar som skulle gått till mormors omsorg. Inför förra valet sa SD att de skulle stoppa vinstjakten, men när frågan avgjordes i riksdagen röstade de för att den skulle få fortsätta.

SD har gång på gång visat vilken sida de står på.

För säkerhets skull röstar de också på moderaternas budgetmotion i riksdagen när deras eget förslag har fallit. Det är en röst på högre matmoms, högre hyror med marknadshyror, indraget stöd till skolor som behöver stöd och sänkta löner för låginkomsttagare.

Vi konstaterar att SD:s ekonomiska politik gör det ekonomiska toppskiktet glada, och Kristersson. Alla vi andra har anledning att hålla ihop mot det blåbruna team som så tydligt går miljonärernas ärenden.

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson (V)

Inlägget SD:s politik gör M och ekonomiska eliten glada dök först upp på Vänsterpartiet.

Marknadshyror skulle ge högre hyror och ökade klyftor

Socialtjänsten möter idag alltfler människor som inte har några sociala problem förutom att de saknar en bostad, trots att de klarar att betala en rimlig hyra. Bostadsmarknaden idag är inte gjord för som har tillfälliga jobb, är mitt i en skilsmässa, vill flytta ihop, är arbetslösa, sjuka, har gamla skulder eller har den alltför låga lön som timanställningen i omsorgen innebär.

Otillåten andrahandsuthyrning och handel med hyreskontrakt är ofta det enda alternativ som återstår för de som inte har råd att köpa en lägenhet eller har rätt kontakter. På andrahandsmarknaden råder rena vilda västern. Samhället lämnar de bostadssökande åt sitt öde med risk för att de blir lurade på både pengar och bostad. Det finns en utbredd ekonomisk brottslighet som tillåts härja fritt.

Idag byggs bostäder men inte i den utsträckning som är nödvändig och inte de bostäder som behövs mest. Hyrorna i de nyproducerade lägenheterna ligger på hyresnivåer som ligger långt över vad de flesta kan betala. Antalet hyresrätter har minskat genom ombildningar till bostadsrätter och av de som finns tillgängliga används en del för ren hotellverksamhet. Företag blockhyr lägenheter till sina anställda och socialtjänsten tvingas hyra lägenheter för dyra pengar till de mest utsatta.

Kan vi inte vända utvecklingen kommer allt fler att hamna utanför den ordinarie bostadsmarknaden och istället få sätta sitt hopp till att olika former av nödlösningar.

Idén om att marknadshyror skulle vara lösningen på bostadsbristen och resultera i rimliga hyror återkommer med jämna mellanrum. Och inte oväntat är alliansen och SD, som alltid tycks sätta kapitalägarnas intressen i främsta rummet, återigen beredda att införa marknadshyror. Men svenska folket är och har länge varit motståndare till marknadshyror.

Så istället för att tala klartext så säger man sig vilja ha en ”reformerad hyressättning”, en ”mer marknadsanpassad hyra”, en ”moderniserad hyressättning” eller ”efterfrågestyrda hyror” där bostadens attraktivitet och läge ska spela större roll.

Vi har haft marknadshyror vid sju tillfällen genom åren och det har aldrig fungerat. Marknadshyror leder med obönhörlig logik till höjda hyror framförallt i ett läge där efterfrågan är stor och tillgången på bostäder låg vilket idag gäller i en majoritet av våra kommuner. Sanningen är att till och med de som är anhängare av marknadshyror är medvetna om att det skulle bli ett ordentligt klirr i fastighetsägarnas kassakistor och på motsvarande sätt tomt i hyresgästernas plånböcker.

Till och med branschen själv säger idag att ett stort problem inte är låga hyror, utan att de dyra nyproducerade hyresrätterna i allt större utsträckning står tomma. Det visar Hyresgästföreningens rapport ”Hinder för bostadsbyggande.”

Marknadshyror skulle ge växande klyftor som vore mycket svåra att åtgärda, det visar all erfarenhet. I alla länder som har marknadshyror har man tvingats införa ett system med social housing dvs statligt subventionerade bostäder. Effekten blir nämligen alltid att hyrorna höjs och för stora grupper blir det till slut omöjligt att betala en hyra. Varje lönehöjning, pensionshöjning eller barnbidragshöjning äts upp av höjda hyror.

Helt grundläggande för människors frihet är en bostad och ett jobb. Och bostaden kommer först. Därför är det självklart att politiken ska se till att det finns tillräckligt många bostäder åt alla. Men i en samhällsekonomi som är alltmer riggad för att gynna de rikaste och de som redan äger sin bostad är intresset nära nollpunkten för hur man ska komma till rätta med de konsekvenser som en bristande helhetssyn och en brist på social bostadspolitik fört med sig. Det behövs en rejäl politisk debatt om vad som måste till för att hantera de skadeverkningar för individ och samhälle som bostadsbristen för med sig.

Läget är akut och kräver att vi för en social bostadspolitik, där staten tar ett stort ansvar och där alla tillgängliga politiska verktyg används:

  • Ta bort skillnaden i beskattning mellan ägt och hyrt boende.
  • Alla kommuner bör ha ett allmännyttigt bostadsbolag och kommunerna måste ställa krav på ett minimumbyggande utifrån hur stort behovet är.
  • När konjunkturen nu går ner behöver staten gå in med billiga topplån för att byggandet av hyresrätter ska fortsätta.
  • Höj investeringsstödet och förenkla reglerna.
  • Nej till marknadshyror. Avskaffa inte hyresgästernas rätt att förhandla.

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

Barbro Engman, fd ordförande Hyresgästföreningen

Inlägget Marknadshyror skulle ge högre hyror och ökade klyftor dök först upp på Vänsterpartiet.