Kategoriarkiv: Privata

Nu är tid att räkna med människor, inte räkna bort

Igår var jag med partikamrater på Bandhagens höstmarknad, läs mer här.

Det var väldigt roligt måste jag säga, träffade vänner, tidigare arbetskamrater och partikamrater som jag inte sett på länge, i verkliga livet. De var där för att de bodde i Bandhagen, för att de sålde barnkläder som deras barn växt ur, för att deras barn som bodde i närområdet sålde kläder som barnbarnen växt ur. Jag mötte också trevliga och intressanta människor som jag aldrig hade träffat annars. Stan är alltså inte större än att man kan träffas i Bandhagen!

Det var också meningsfullt på andra sätt. Chilifrukter odlade i för stora mängder för det egna

hushållet kunde säljas för att krydda andras måltider istället för att gå till spillo. Kläder, leksaker och böcker kan återanvändas. Second-hand är bra för miljön och jämlikheten. Där har vi ju Andra Varvet i Högdalen som gott exempel med kollektivavtal och anställnings av långtidsarbetslösa. När det som är ”inne”, åtminstone i mer vanligt folks kretsar, inte är det dyraste märkeskläderna kan alla känna sig bekväma i sina kläder, vilka de nu är.

Det är extra viktigt i vår tid att vi träffas, på torgen, i Folkets Hus, i kulturhus och där vi bor. På festivaler, marknader, öppna hus och allt vad det är. Vi behöver nämligen jobba på tilliten i samhället, prata med varandra, diskutera med de som inte tycker precis lika som oss själva. Förstå bättre hur vi ska göra för att misstro och missnöje ska vändas till hopp. Vi i den breda vänstern ska banne mig visa att ett bra samhälle bygger vi med att räkna med, och inte genom att räkna bort människor.

KF 10 okt

På onsdag den 10 oktober håller det ”gamla” kommunfullmäktige sitt sista sammanträde. Då samlas de personer som valdes i september 2014 för att fatta några sista beslut innan de entledigas. Redan två veckor senare, den 24 oktober, samlas det nya fullmäktige, dvs de ledamöter som valdes i höstens val. Naturligtvis kommer många i det ”gamla gardet” tillbaka för att sitta i ytterligare 4 år. Däribland denne bloggare.

Det nya kommunfullmäktige har några viktiga beslut att fatta innan året är slut. Ledamöterna ska besluta om en budget för 2019 och, inte minst, utse ledamöter i kommunens styrelser och nämnder. Och då gäller det att partierna har kommit överens om vilka som ska styra Vänersborg. Inga av dessa beslut behöver dock tas förrän på fullmäktiges decembersammanträde, med ett undantag – skattesatsen för nästa år måste fattas senast i november.

Men tillbaka till nästa veckas sammanträde. Ärendelistan (dagordningen) är relativt kort.

Det första ärendet är delårsrapporten. Rapporten börjar med en övergripande målavstämning. Det är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen. Avstämningen görs som vanligt med gröna, gula och röda ploppar.

Det finns 10 gula ploppar. Det betyder att målet uppnås delvis. Tre av målen uppnås helt och är markerade med gröna ploppar, medan ett mål inte uppfylls. Det är målet:

”Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar.”

Och så är det. Det är framför allt socialnämnden som gör ett stort underskott. Det är för övrigt ett ärende som kommer upp senare under kvällen. Kanske kan det också vara av intresse att se vilka mål som kommunen anser vara uppfyllda, här är dom:

  • Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses
  • Fler attraktiva och energieffektiva boenden i hela kommunen
  • Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas och utvecklas

Varje nämnd redovisar också sina förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. För barn- och utbildningsnämndens del behandlade jag delårsrapporten i samband med BUN:s sammanträde den 17 september (se ”BUN 17/9”). Nämndernas delårsrapporter tillsammans med rapporten för hela kommunen ger en mycket fullständig bild av vad som händer i kommunen.

Delårsrapporten handlar också om ekonomi. Jag tänkte inte fördjupa mig i alla detaljer utan nöjer mig med att återge delårsrapportens sammanfattande slutsatserna:

”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2018 innebar ett budgeterat resultat på 24 mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 11 mkr vilket är 13 mkr sämre än budget.

En måttlig ökning av skatter och generella statsbidrag i kombination med en kraftig ökning av kommunens nettokostnader mellan 2017 och 2018, sätter press på kommunens ekonomi och gör att resultatet faller från historiskt höga nivåer 2016-2017 till ett prognostiserat resultat på strax över noll i år. Nettokostnadsökningen förklaras till stor del av socialnämndens stora prognostiserade budgetunderskott, där särskilt utvecklingen av placeringar av barn och unga är oroande.

Enligt prognosen kommer kommunen klara ett av fyra finansiella mål. Det mål som nås är kassalikviditeten, vilket klaras med hjälp av ökad upplåning. Med nuvarande resultat- och investeringsprognos nås inte övriga finansiella mål vilket är oroväckande. Samtidigt kan det konstateras att 2018 års beslutade budget inte möjliggör att de två finansiella målen avseende investeringar och soliditet kan nås.”

Och så kommer den tuffa slutsatsen:

”Den sammanvägda bedömningen för 2018 är att verksamheten, ur ett finansiellt perspektiv, inte kommer att kunna bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning.”

Och det blir ännu värre…

Socialnämnden gör alltså ett stort underskott. Och det beror inte på slarv eller något annat sådant. Socialnämnden är helt enkelt underbudgeterad. Men det ska rättas till. Kommunfullmäktige föreslås nämligen fatta beslutet att:

”tillföra socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 27,0 mkr”

Pengarna ska tas från årets resultat. Resultatet budgeteras därför ner från 23,6 milj kr till 1,6 milj kr. Resterande 5,0 milj kr finansieras ur kommunstyrelsens förfogandeanslag – och här kommer pengarna från ett överskott i samhällsbyggnadsnämnden, från mark/tomtförsäljning. Pengarna vill samhällsbyggnadsnämnden egentligen använda till utökat vägunderhåll, men kommunstyrelsen konstaterar att:

”mot bakgrund av kommunens ekonomiska läge så behöver en mer övergripande bedömning av frågan göras.”

Socialnämnden föreslås med andra ord att få ett budgettillskott på 27 milj kr och som en följd av det beräknas kommunens resultat att bli endast 1,6 milj. Rent ekonomiskt är detta ”inget bra” – verksamhetsmässigt är det nödvändigt. (Läs mer om detta på Vänsterpartiets hemsida, ”Ovanligt men fullt begripligt”.)

Det finns fler punkter på ärendelistan.

Gunnar Lidell (M) har ställt en interpellation till Marie Dahlin (S). Den har jag skrivit om förut i samband med det förra fullmäktigesammanträdet. (Se ”Dags igen för KF”.) Dahlin var inte närvarande då och därför får den ställas på onsdag istället. Interpellationen handlar om ”långsiktiga strategier för kommunens simhallar”.

Även Lutz Rininsland (V) ställer en interpellation till Marie Dahlin (S). Rininsland undrar:

”Vilket ansvar faller på kommunstyrelsens ordförande att bemöta rimliga önskemål från politiker i andra partier att kunna få arbeta under villkor som är någorlunda lika för alla?”

Interpellationen ställdes också vid det förra fullmäktigesammanträdet.

Sammanträdet avslutas med en motion från Lutz Rininsland. Den finns inte med i handlingarna till ledamöterna, men den lämnades in förra veckan och ska nog behandlas på onsdag.

Motionen handlar om att det borde pratas mer politik i kommunen, särskilt i kommunstyrelsen. Det kan låta lite förvånande, ”talas det inte politik?”, men väldigt mycket går på rutin. Beslutsförslag som tjänstemännen har arbetat fram klubbas ofta utan större diskussion. Rininsland efterlyser politiska diskussioner innan förvaltningarna börjar utreda ärendena:

”Jag ser framför mig att kommunens ledande politiker, runt bordet i kommunstyrelsens sammanträdesrum, utbyter tankar kring frågor som ”kan inverka på kommunens utveckling”, att politikerna uttalar sig om preferenser, om vägar man önskar gå.”

Sedan är ärendelistan slut, men jag tror inte att de ”gamla fullmäktigeledamöterna” får gå hem riktigt än. Jag förmodar nämligen att det blir en del avtackningar efter själva sammanträdet. Det är ju flera ledamöter som inte kommer tillbaka nästa mandatperiod. En av dem är ordförande själv, Lars-Göran Ljunggren (S), som nu tänker lägga politiken på hyllan.

Till sist kan nämnas att Jonathan Axelsson (M) lämnar politiken i Vänersborg. Kärleken har fört honom till Trollhättan. Det är tråkigt, inte för kärlekens skull, men för att Axelsson försvinner från den vänersborgska politiken. Axelsson och jag skrev t ex en bra motion ihop, och vem vet, hade han varit kvar kanske det hade blivit ytterligare gemensamma motioner från våra tangentbord…

Glöm inte att kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten – på onsdag den 10 oktober kl 18.00 i Folkets Hus.

Skolinspektionens nej till Nuntorp

Det har under de senaste åren varit många turer kring den fd naturbruksskolan i Nuntorp. Jag ska inte räkna upp dem alla. Det slutade i varje fall med att Nuntorp förvärvades av privata köpare.

Sedan lade en projektgrupp och en styrgrupp med ideellt arbetande människor från bland annat Brålanda Företagarförening och Dalbo Hushållningsgille ner mycket tid för att lägga grunden till ett Grönt Kluster på Nuntorp. I maj 2018 bildades en ekonomisk förening med följande syfte:

”Klustrets vision är att vara en regional mötesplats med ett levande kunskaps- och utvecklingscenter för att främja hållbar utveckling och tillväxt av de gröna näringarna i Fyrbodal.”

Under arbetets gång togs kontakter med bland annat Naturbruksskolan i Dingle. Det resulterade i en ansökan från Dinglegymnasiet AB om att starta och driva utbildning på Nuntorp – gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Den 26 september kom besluten från Skolinspektionen. Det blev avslag på båda ansökningarna.

”Skolinspektionen avslår ansökan om godkännande av Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella naturbruksprogrammet med inriktningen lantbruk vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”

Och:

”Skolinspektionen avslår, med stöd av 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), ansökan om godkännande av Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasiesärskola avseende det nationella programmet för skog, mark och djur samt individuella programmet vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”

Skolinspektionen menade att:

”Dinglegymnasiet AB inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för de sökta utbildningarna.”

Det här var naturligtvis en besvikelse för alla som har engagerat sig. Göran Holmberg, ordförande i Dinglegymnasiets styrelse, sa till TTELA (se ”Nya nej till Nuntorp”):

”Det är framför allt ett bakslag för bygden. Jag blev också ganska besviken när jag fick beskedet då det även hade varit ett plus för oss på Dingle, då skolorna hade kunnat samverka.”

Skolinspektionen motiverade avslagen på exakt samma sätt, både för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. Det handlade om ”Elevhälsa” och ”Rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling”.

Det kan vara viktigt att notera att allt det andra som har ingått i Dinglegymnasiets ansökan har godkänts av Skolinspektionen. Det är enbart dessa två punkter som har föranlett avslaget och inget annat. (TTELA har felaktigt uppgett andra orsaker, se här.) Däremot har Skolinspektionen inte prövat om:

”utbildningen skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner.”

Det gjorde inte Skolinspektionen eftersom ansökan föll på de två första punkterna.

 När det gäller elevhälsan anser Skolinspektionen att Dinglegymnasiet AB inte har beskrivit hur elevhälsans samtliga kompetenser ska bedriva hälsofrämjande eller förebyggande arbete på skolenheten. Inspektionen menar vidare att det inte heller framgår att något samarbete kring hälsofrämjande och förebyggande arbete ska ske med elevhälsans kompetenser och övriga personalgrupper på skolan.

Eftersom Dinglegymnasiet AB redan driver Dinglegymnasiet i Dingle så kan denna motivering, liksom den följande, te sig något förvånande. Fungerar det i Dingle så bör väl samma koncept också fungera på Nuntorp. Kan man tycka. Dessutom har Skolinspektionen vad jag förstår gjort besök i Dingle och godkänt verksamheten…

Jag som lekman kan också känna vissa tvivel över hur viktig denna punkt egentligen är i sammanhanget. Jag vet att omvårdnadsperspektivet har fått allt större betydelse på senare år. Så det kanske är naivt att tycka att t ex undervisningen och dess innehåll borde komma i främsta rummet…?

Det handlar alltså enligt Skolinspektionen om det förebyggande arbetet, inte om det så att säga händer något akut. Skulle det ske flera akuta saker så förutsätter man kanske att det då satsas (ännu) mer på det förebyggande arbetet. Och händer inget akut så kanske det förebyggande arbetet är tillräckligt… Jag ser egentligen inte att denna punkt motiverar ett avslag. Kanske kunde Skolinspektionen godkänt ansökan och kontrollerat det förebyggande arbetet i efterhand, typ genom inspektioner eller genom eventuella anmälningar från elever och föräldrar.

Den andra grunden för avslaget är att det saknas rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det är samma sak här kan jag tycka. Är denna punkt så viktig att det motiverar ett avslag på hela ansökan? Kunde inte Skolinspektionen godkänt ansökan och avvaktat hur de rutiner som ändå fanns fungerade?

Skolinspektionen skriver:

”Det framgår inte av sökandens beskrivning att rektor alltid kommer anmäla kränkande behandling till huvudmannen och att huvudmannen kommer utreda dessa skyndsamt. Enligt Skolinspektionens bedömning är det därmed inte säkerställt att sökanden kommer att följa bestämmelserna avseende att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.”

Inspektionens synpunkter är naturligtvis viktiga, det är självklart att åtgärder måste anmälas, utredas och vidtas mot kränkande behandling. Men ska ett avslag meddelas innan Dinglegymnasiet fått chansen att visa om det fungerar i Nuntorp? Det fungerar ju uppenbarligen i Dingle… Och till och med Skolinspektionen skriver ju genom sin formulering, ”inte säkerställt”, att det faktiskt kan komma att fungera på Nuntorp…

Det kan nog ligga en del i vad Lars-Göran Berg, verksamhetsledare vid Gröna Klustret Nuntorp, säger när han i ett pressmeddelande menar att motiveringarna till avslagsbesluten är ”dåligt underbyggda”.

Det finns många skäl till att en utbildning ska få starta på Nuntorp. Det är synd att inte Skolinspektionen har vägt alla dessa skäl mot de skäl som inspektionen anser talar emot. Den kritik som man skulle kunna rikta mot Dinglegymnasiet AB är att de inte utvecklade sitt svar tillräckligt tydligt när Skolinspektionen ville veta mer om de skäl som talade emot. Man skrev kanske inte ner det ”självklara”… Men det borde, tänker jag, inte ha varit så svårt att skriva en elevhälsoplan som inspektionen kunde ha godkänt.

De inblandade på Nuntorp tänker överklaga Skolinspektionens avslag. Och kommande tisdag, 9 oktober, ska det hållas ett stormöte på Nuntorp om hur den fortsatta processen ser ut.

.

PS. Skolinspektionens avslag för Lärlingsgymnasiet om att bedriva utbildning på Nuntorp har jag inte sett och kan därför inte uttala mig om detta.

Händer det något med ”regeringen”?

Medias ögon är riktade mot Stockholm. Ska moderaternas partiledare Ulf Kristersson lyckas att bilda en regering? Eller inte. Det är många ”förstå-sig-påare” som spekulerar. Buden är många.

Det finns en del ”förstå-sig-påare” även i Vänersborg… Men i Vänersborg är de tystare, både i media och ”på stan”. Inga bud cirkulerar. Inte ens TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om hur Vänersborgs ”regering” ska se ut… Det tycks som om det just nu istället är partierna som pratar och diskuterar internt om hur Vänersborg ska styras de kommande 4 åren. Vilka partier kan vi tänkas samarbeta med? Vilka inte? Och naturligtvis är det inte helt lätta diskussioner. Och beslut.

Det blir inte lättare av att flera partier ingår i block med andra partier. Och åsikterna inom blocken (socialdemokraterna+centerpartiet+miljöpartiet respektive moderaterna+liberalerna+kristdemokraterna) skiljer sig säkert också åt. MP och C, som samarbetar i samma block som S, skulle kanske inte ha något emot ett samarbete med M, medan S absolut inte vill det. S kanske däremot kan tänka sig ett samarbete med V, men det vill inte MP osv. Och även M+L+KD-blocket har säkert olika uppfattningar. KD kanske kan tänka sig ett samarbete med sverigedemokraterna, medan L säger tvärnej till det. Och så vidare.

Vad jag vet har inga kontakter tagits mellan partierna från de olika blocken. Inget block har t ex kontaktat Vänsterpartiet. Och jag har svårt att tro att något block tänker ta kontakt med SD.

Det är en del låsningar i Vänersborg, helt klart. Men ska en majoritet kunna bildas för att styra kommunen så måste antagligen dessa låsningar lösas upp på något sätt. Hur vet jag inte. Det gamla styret, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, har ju bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det är i minsta laget för ett styre. Skulle Vänsterpartiet ingå i en ”koalition” med S+C+MP så blir det 25 mandat. Det är fortfarande inte någon majoritet.

Hur tänker S+C+MP? Hur tänker kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S)? Det är Marie Dahlin och socialdemokraterna som på sätt och vis har bollen. Vill de fortsätta att styra i minoritet, med bara 20 mandat? Det har ju inte gått något vidare ens med 22 mandat, som blocket har haft de senaste 4 åren. Eller vill de försöka att spräcka den borgerliga minialliansen och få med sig liberalerna och kristdemokraterna i ett styre? Det skulle faktiskt ge en majoritet i fullmäktige med 26 mandat. Fast det skulle kunna betyda, om sverigedemokraterna och medborgarpartiet gjorde ”gemensam sak”, att Ola Wesley skulle bli kommunalråd, som kommunstyrelsens 1:e vice ordförande… Och kanske Kurt Karlsson 1:e vice ordförande i socialnämnden…

Det avskräcker nog. S+C+MP kan inte bilda majoritet med L och KD. Ett av partierna möjligtvis, för då hade M+L eller M+KD blivit större än SD+MBP – och Gunnar Lidell (M) blivit kommunalråd. Men bara ett av partierna L eller KD leder inte heller till någon majoritet för S+C+MP, det blir bara 23 mandat.

Kan Vänsterpartiet med sina 5 mandat, kommunens 4:e största parti, trots allt komma in någonstans i bilden?

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!

I veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i årskurs 9, våren 2018”.) Naturligtvis var siffrorna för Vänersborg med.

Det var spännande att ladda ner tabellerna…

Statistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget i ryggsäcken ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, eller inga alls, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

Men betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt? Det tål att tänka på och diskuteras…

Med denna lite högtravande inledning, dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. Meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här ser meritvärdet ut för årets 9:or i Vänersborgs skolor:

Vänersborg ligger 14 meritpoäng efter landet i sin helhet, 206,7 poäng jämfört med landets 220,8. (Jag är inte riktigt säker på att jämförelsen är helt korrekt, Skolverket har två tabeller över rikets resultat. I den andra tabellen är rikets resultat 228,7.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23 poäng lägre än rikets!

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Dalboskolan och Silvertärnan har bättre meritvärden än flickorna. Det är förvånande för en utomstående betraktare. Det ska bli intressant att så småningom få en analys av detta på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en mycket låg nivå. Ja, förra årets värden var rent ut sagt bedrövligt dåliga. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits.

Vi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena i både Vänerparken och Torpaskolan har sjunkit sedan förra året. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras. Vilket säkerligen BU-förvaltningen också gör till nästa BUN-sammanträde.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 14 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

I Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig. Frida har extremt höga meritvärden. Värdena är faktiskt så höga att de känns osannolika, särskilt flickornas meritvärden. (Flickorna på Fridaskolan hade 282,1 i meritpoäng. Har en elev A i alla ämnen har den 320 poäng – eller 340 p om eleven har läst moderna språk.) Stämmer verkligen värdena? Och vad är i så fall förklaringen – föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet? Eller får inte eleverna rättvisa betyg? Jag vet inte.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del är utvecklingen av resultaten positiva, trots att andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen fortfarande är alldeles för höga. Faktum är att det bara är Fridaskolan som har försämrat resultatet sedan förra året. (Jag vet inte varför det inte finns något värde för Dalboskolans flickor och hur Skolverket kan räkna ut andelen utan detta värde.)

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Det här är krissiffror. Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade i alla skolor. Det var bara på Torpaskolan som andelen ökade marginellt. 23,7% av alla elever som gick ur åk 9 i våras är inte behöriga till ett yrkesprogram. Det är nästan var 4:e elev… (Förra året var det 22,4%.) Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Det måste istället till en satsning, typ att rektorer i betydligt högre grad får ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap… Och att ett 2-lärarsystem införs.

Vänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en mycket låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken:

Så här ser alltså statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever. Vi kan också notera att Fridaskolan inte tycks ha några nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund.

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. I den här elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren. Och det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det är egentligen mer förvånande att siffrorna fortfarande är tämligen låga, särskilt för Dalboskolan och Torpaskolan. Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat. Sedan får vi naturligtvis inte glömma, när vi jämför Vänersborg med övriga riket, att det finns nyinvandrade elever i nästan alla andra kommuner.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre än förra året. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

Rapport från partistyrelsen 29-30 september

Bästa Carolina Gustafsson och jag fick äran att som
mötesordförande lotsa partistyrelsen genom helgen.

Att det var första fysiska mötet med partistyrelsen efter valet färgade såklart helgens diskussioner och vi började med att diskutera det parlamentariska läget och valet i siffror. Det ska såklart göras en rejäl valutvärdering, men en reflektion man kan göra är att även om valutgången i stort blev en framgång så ser läget väldigt olika ut på olika håll i landet. På flera håll har vi vuxit rejält, på andra inte lika mycket. Det är något vi kommer behöva återkomma till i partistyrelsen.

Det parlamentariska läget i riksdagen är ju en historia för sig. Var det landar återstår att se. Men ett bekymmer som vi redan nu kan se på många håll, är att vi trots framgångar i valet kommer att förlora inflytande i många kommuner och landsting på grund av att S och MP rasat igenom och majoriteter som vi varit del av nu formas om. Det kommer betyda mycket för partiets framtida arbete på lokal och regional nivå runt om i landet och är också det något vi i partiet centralt behöver ha i åtanke.

Desto mer glädjande är ju vår enorma medlemstillströmning. Över 11000 nya medlemmar har kommit till, i snitt mer än 30 om dagen, gör att vi har nästan ett helt parti i form av ny medlemmar. Vi har nu passerat 28000 medlemmar och det visar inga tecken på att det skulle ta slut där. Är det rekord? Definitivt! Under den tid vi haft jämförbara medlemsregister så har vi aldrig varit fler. Det är rätt häftigt.

Under mötet diskuterade vi arbetet kring hur vi ska kunna ta emot och ta tillvara på alla dessa nya medlemmar på ett bra sätt runt om i landet. Särskilt utifrån de skilda förutsättningar som finns i partiet. Partiet centralt stöttar nu distrikten i att snabbast möjligt erbjuda minst ett studietillfälle för alla nya medlemmar. Det handlar framför allt om att få till en snabb kontakt med de som nu kommit in så att de känner sig välkomna in i partiet och inte tröttnar innan de börjat.

Nåja, valet är över och nu är det dags att se framåt. Vi diskuterade vår fortsatta strategi och, som sagt, hur vi ska ta hand om alla nya medlemmar. Men vi hann också med att ha en inledande diskussion om nästa val (vad vi vet just nu iaf), dvs EU-valet, som äger rum i slutet av maj. Det blir ett tillfälle att bygga vidare på och aktivera den rörelse vi har börjat skapa. Förhoppningsvis med hjälp av alla dessa tusentals nya medlemmar.

Vi hade också en punkt på dagordningen som gladde mig lite extra. Nämligen en planering för de kommande fyra åren av partiets facklig-politiska arbete. Med denna planering så har vi satt upp mål och stakat ut riktningen för partiets framgångsrika facklig-politiska arbete för de kommande fyra åren. Efter alltför många år av träda så ser det facklig-politiska arbetet nu en ny vår. Bara i år har flera kvalitativa steg tagits som för arbetet framåt.

• Det har tillsatts en facklig sekreterare, och snart arbetar en sådan på heltid.
• Det har startats upp ett fackligt nätverk med en fungerande styrgrupp.
• Under våren genomfördes en större facklig konferens som var mycket lyckad.
• Fackligt aktiva var en faktor i valrörelsen på ett sätt som åtminstone inte jag sett tidigare.
• Facebookgruppen Fackliga Vänsterpartister har vaknat upp och vitaliserats.

Med detta sagt så finns det såklart mycket kvar att göra och vi fortsätter på det som påbörjats. Arbetet med det centrala fackliga nätverket är såhär långt framgångsrikt och ska såklart fortsätta, den centrala fackliga konferensen följas upp med fler. Vi ska stötta och utveckla branschföreningarnas arbete och de fackliga studierna ska ses över och utvecklas. Både studier riktade mot partiet i allmänhet och mot fackligt aktiva. Det känns riktigt, riktigt bra.

Arenalogerna

Det var ett tag sedan jag skrev om Arena Vänersborg. Det blev inget skrivet ens innan valet. Det kanske jag borde ha gjort… Kanske hade Vänsterpartiet inte gått bakåt i valet då? Kanske skulle jag typ ha påpekat, i varje fall lite försiktigt, att arenan kostar skattebetalarna omkring 20 milj kr netto varje år. Och att dessa 20 milj tillsammans med kostnaderna för t ex Vattenpalatset kanske hade behövts till förskolor och skolor, för barn och elever. 28 milj kr per år hade kanske gjort gott för personaltäthet och måluppfyllelse…

Men det ska jag inte göra. Jag tänkte inte ta upp den diskussionen.

Det var en handling i diariet som fick mig att, återigen, tänka på arenan. Kommunen har nämligen ingått ett avtal (”Avtal – uthyrning av anläggningar/lokaler”) med IFK Vänersborg om uthyrning av loger. Som kommunen brukar göra varje år.

Det finns som bekant 13 loger i arenan. (Och en intressant historia bakom antalet, men den får vi ta en annan gång.) Vänersborgs kommun har, som ägare av arenan, en loge. Länsförsäkringar har också en. Som ”sponsor” av arenan typ – fast det snarare är reklamen som företaget betalar för. Dessutom har Blåsut BK en loge. Den betalar klubben 43.268 kr per år för och då disponerar Blåsut logen hela året. Precis som kommunen och Länsförsäkringar.

Då finns det 10 loger kvar. Under den kommande säsongen, 26 okt-8 feb, hyr kommunen ut dessa loger till IFK Vänersborg. I avtalet står det emellertid att IFK bara ska hyra 9 loger – logerna 1-3, 7-11 och 13. Men det blev tydligen lite fel i avtalet… IFK ska hyra samtliga 10 loger.

IFK Vänersborg hyr logerna till en total kostnad av 260.000 kr. Det blir 26.000 kr per loge. Det är en tämligen billig hyra, i varje fall om man betänker att IFK betalade 41.000 kr per loge säsongen 2011-2012… Fast nu är det i och för sig en ganska stor skillnad. IFK disponerar logerna bara på matchdagarna. Och eftersom det är 13 hemmamatcher per säsong (ev slutspelsmatcher oräknade) så innebär det att en loge kostar 2.000 kr per match. Då disponeras logen hela dagen..

Arrangemanget betyder att kommunen, dvs Arena-Fritid, kan hyra ut logerna till event mm övriga 352 dagar på året – till ett pris av 2.000 kr per loge. Jag vet dock inte i hur stor utsträckning logerna hyrs ut till annat än bandymatcher, typ vid loppmarknader, bomässor etc. Men i IFK är de nog glada för arrangemanget, IFK hyr inte ut logerna till något annat än sina bandymatcher. Och varför då hyra andra dagar än matchdagar? Hyreskostnaden blir lägre för IFK på detta sätt.

IFK Vänersborg hyr i sin tur ut logerna till andra organisationer t ex företag. Och självklart då till en större summa än klubben själv betalar till kommunen. Hur mycket IFK tar ut i hyra vet jag inte, men det är säkerligen en rejäl slant. För några år sedan, 2011-2012, debiterade IFK enligt säkra källor 120.000 kr för en loge varje säsong (när IFK betalade 41.000 kr i hyra till kommunen). Men det är självklart, tror jag, mindre nu när IFK har fått en lägre hyra…

Men det spelar egentligen ingen roll hur mycket IFK tjänar på uthyrningen av kommunens loger. Det räcker med att IFK faktiskt tjänar pengar på arrangemanget. Och då är det principiellt intressant, som jag ser det, att hela arrangemanget blir ett slags extra bidrag från kommunen till IFK. Även om IFK själv får administrera uthyrningen.

Detta extra, eller om man så vill, dolda bidrag från kommunen till IFK Vänersborg tål att diskuteras… Vad säger t ex andra föreningar? Vad säger kommunens regler? Vad säger lagen?

Stark vänstervind i landstingsvalet i Vantör

Så är landstingsrösterna äntligen räknade och även där gick Vänsterpartiet framåt. Faktiskt blev det fler röster än hela Luleås befolkning jämfört med förra valet. Vänsterpartiet är nu tredje största parti med 10,57%, vilket betyder att 152 784 länsbor röstade rött. Det är en ökning med 2,87 % jämfört med valet 2014, då vi fick 7,71 % eller 104 479 röster. 

I östra Söderort gick det ännu bättre, vi fick 20,84 % och blev andra största parti, precis som i Stockholms kommunfullmäktige. Ännu fler röster än i kommunvalet. Vi ökade mest både i antal och andel av alla partier och fick totalt 20 238 röster. Mer än Kramfors befolkning. Ökningen blev 6,7% jämfört med valet 2014, då vi fick 14,14 % eller 12 931 röster. 

I mina hemkvarter, Vantör 16 Snösätrahöjden, fick Vänsterpartiet 29,56 % av rösterna. Så 240 av mina fina grannar röstade vänster i landstingsvalet. Vilket förtroende vi har fått. Även här blev det fler röster än i kommunvalet. Ökningen är fantastiska 11,19%, vilket andra partier som gick framåt inte på långa vägar kom i närheten av. 

Kan Vantörs omtyckta valprogram med krav på en bra och lättillgänglig offentlig vårdcentral i Rågsved ha gett ökat antal röster eller kanske förslaget om pendelstation vid Rågsveds allé? Extra kul då att Jonas Carlsson, som var med och tog fram förslaget om Rågsveds allé nu är invald från Vantör som ledamot i landstinget!

Vantörs röster åter i kommunfullmäktige!

Stolt över att 80 292 stockholmare röstade på Vänsterpartiet i kommunfullmäktigevalet! Det är 13,03% av de som röstade och 28 446 fler än i valet 2014 då vi hade 8,94%. Ökningen på 4,01%-enheter är den högsta av alla partier i kommunfullmäktigevalet. Vänsterpartiet är därmed tredje största parti med 13 ledamöter och 7 ersättare. Extra roligt är att Vantör har fått in Robert Mjörnberg, Kommunalvänstern och Högdalen som ledamot i kommunfullmäktige samt Hassan Jama, Högdalen och Cicci Herrström, Rågsved som ersättare. Det hurrar jag särskilt för!

I östra Söderort dit Vantör hör fick Vänsterpartiet 18022 röster, vilket är 18,53% och innebär att vi blir andra största parti i östra Söderort. Jämfört med 2014 har vi ökat med 6 462 röster vilket motsvarar 5,9%-enheter. Även i östra Söderort har vi ökat mest både antals- och andelsmässigt!

Vantör 16, Snösätrahöjden där både Cicci och jag bor fick Vänsterpartiet 28,87 %. Det är en ökning med 9,59 %-enheter jämfört med valet 2014. Totalt röstade 235 personer vänster här, vilket är 74 fler än 2014. Fint att vara näst största parti i de egna kvarteren och det parti som ökade ojämförligt mest.

Av Vantörs 30 valdistrikt fick Vänsterpartiet över 20% i 13 distrikt, mellan 15 och 20% i 11 distrikt, mellan 11 och 13% i 2 distrikt och mellan 7 och 8% i 4 distrikt. I Stureby mellan 7,48 och 17,14 % av rösterna, i Bandhagen mellan 16,38 och 24,07 %, i Högdalen mellan 16,35 och 26,46 %, i Örby mellan 7,03 och 8,12 %, i Rågsved mellan 18,57 och 28,87%, i Hagsätra mellan 16,04 och 22,28%  samt i Ormkärr mellan 12,9 och 15,84 % av rösterna.

Rågsved är som alltid rödast men vi är nu starka i stora delar av Vantör. Partiets politik gillas i allt bredare kretsar. Det bådar gott för framtiden och nu ska vi oavsett majoritetsförhållanden jobba för att förverkliga vårt lokala program!


Får revisorer söka bygglov?

Det är lite av politisk stiltje i kommunen denna vecka, även om det kanske ställs informella frågor partierna emellan om den kommande budgeten och ett ev blocköverskridande styre. Och vad passar då bättre än att titta i diariet och se om det kanske blåser lite där.

Och lite blåser det faktiskt.

I diariet ser jag att en av kommunens förtroendevalda revisorer (dock ej den från Vänsterpartiet) har sökt bygglov. Och det har naturligtvis revisorn, som alla andra kommuninvånare, rätt att göra. Eller borde ha.

Eller?

Revisorns ansökan har skapat en liten ”fnurra” på tråden eller hur man nu ska uttrycka det. Byggnadsförvaltningen är rädd för att revisorns bygglovsansökan kan leda till, eller att det redan med ansökan de facto föreligger, en jävssituation. Förvaltningen har därför, efter inrådan av en av kommunens jurister, lämnat över ansökan om byggnadslovet till Uddevalla kommun…

Revisorn är inte glad över hanteringen… Det framkommer med all önskvärd tydlighet i ett brev från revisorn:

”Jag finner detta anmärkningsvärt.”

Det är så revisorer uttrycker sig när de tycker något är väldigt galet.

Jävsfrågor är viktiga att gå till botten med. Jäv får naturligtvis inte förekomma. Det verkar emellertid lite besynnerligt att det i det här fallet skulle föreligga risk för jäv. Det handlar ju om att byggnadsförvaltningen ska fatta ett beslut, inte revisorn.

Revisorn sitter inte heller i byggnadsnämnden, om ärendet nu ska upp dit. Och hade det varit så, så hade ju revisorn som politiker naturligtvis inte fått delta i ett sådant här beslut. För övrigt ska en revisor inte granska byggnadsförvaltningen utan politikerna i byggnadsnämnden.

Som jag ser det så har kommunen vänt upp och ner på jävsfrågan. Jäv handlar ju om den som ska besluta – om beslutsfattaren är jävig. Och så är det alltså inte i det här fallet. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen är inga revisorer.

Det är märkligt att revisorn, som den kommuninvånare han är, inte ska kunna få ett beslut från Vänersborgs byggnadsförvaltning.