Kategoriarkiv: Privata

Budget för Region Skåne 2018 – Vänsterpartiets förslag

Tack för ordet ordförande, ledamöter, åhörare och media,

Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets budgetmotion.

Jag vill också börja med att påminna om den diskussion vi nyss hade om delårsrapporten för 2017. Om det mycket bekymmersamma läge som Region Skåne står inför. Samtidigt som regionen har stora investeringar framöver.

I den förra debatten så handlade debatten om hur mycket regionen behöver spara och gneta och dra in och skära ner och anställningstak och kostnadsutvecklingstakt och så vidare. Och sen öppnas budgetdebatten. Och pengarna liksom bara ramlar som manna från himlen från alla partier.

Det är ju faktiskt lite löjeväckande. Region Skåne går med 1,2 miljarder kronor i underskott enbart för sjukvårdens räkning. Ja, skattepengarna ökar i sig inför nästa år. Det är bra. Ja, Vänsterpartiet har tillsammans med regeringen förhandlat fram flera nya bra reformer som kommer komma även den skånska sjukvården till del. Räcker detta? Nej. Tyvärr inte. Att lägga budgetförslag som bygger på förra årets budget och bortse från verkligheten är inte förtroendeingivande.

1,2 miljarder kronor fattas sjukvården när vi går in i nästa års budget. När den politiska debatten förs på detta sätt så förstår jag de läkare som i veckan var ute och kände sig svikna av politiken i sin helhet. Svikna för att löftena som gavs när de 573 läkarna först gick ut med sitt upprop lät så bra, och av löftena blev det intet.

Vänsterpartiet vill höja skatten med 80 öre. Det behöver inte alla partier här inne jubla över. Men att alliansen istället för att lyssna på professionen som faktiskt säger att resurserna behöver öka gräver ner sig i valstrategi och taktik istället för att se till vårdens bästa är undermåligt. Jag förstår att läkarna och andra personalgrupper känner sig svikna.

Under många år har budgeten varit underfinansierad i regionen. Detta märks i att sjukvården har fått för lite resurser, men det märks också genom att regionens övriga verksamheter har fått mindre att röra sig med. Sjukvården i Skåne behöver mer resurser, men sjukvården måste också organiseras om så att personalens inflytande ökar och den administrativa byråkratiska koloss som har vuxit fram som en konsekvens av de privatiseringar som alliansen så varmt omhuldar måste ersättas av en fungerande verksamhetsnära styrning. Privatiseringarna och vårdvalen är dyrare än att driva vården i egen regi. Vänsterpartiet vill ha en offentlig, demokratiskt styrd vård som fördelas jämlikt och ger mer insyn för medborgarna och mer inflytande och makt till personalen.

Under över ett decennium har sjukvården varit underfinansierad i Skåne och utsatt för upprepade besparings- och effektiviseringskrav. Även kollektivtrafikens finansiering är högst problematisk. Taxorna har höjts flertalet gånger under de senaste åren och kostnaden för att åka kollektivt närmar sig nu kostnaden för att köra egen bil. Underhåll och drift fungerar alltför dåligt och inställda tåg och systemfel är vardag för resenärerna i Skåne. Vi ser detta när endast 52 % är nöjda med kollektivtrafiken i Skåne. Någonting behöver göras. Och istället för politisk handlingskraft för att hålla taxorna nere och sänka dem på sikt, som Vänsterpartiet föreslår, så har alla andra partier gått fram med att taxorna ska indexeras. Alltså att taxorna i kollektivtrafiken ska höjas varje år utan politisk diskussion. Det är ett fegt sätt för att slippa politiskt ansvar och debatt. Vänsterpartiet yrkar avslag på ärendet om indexering.

Vänsterpartiet yrkar på att skatten höjs från dagens 10,69 till 11,49 kronor, en höjning med 80 öre. En höjning till 11,49 kronor innebär att Region Skåne hamnar i mittfåran av de svenska landstingen avseende skattenivå. Idag har regionen Sveriges lägsta regionskatt. En majoritet av svenskarna betalar gärna mer om pengarna går till sjukvården. Vänsterpartiets skattehöjning innebär att en person som tjänar 20 000 kronor betalar 100 kronor mer i månaden i skatt.

Sjukvården behöver arbetsro och möjlighet att utveckla verksamheten. En skattehöjning är en solidarisk lösning. För Vänsterpartiet är det självklart att alla skall bidra efter förmåga och erhålla efter behov. Den nuvarande regeringen har enbart tagit några mindre steg mot ett mer progressivt skattesystem, de har låtit jobbskatteavdragen vara kvar och inte varit villiga att se över skatter på förmögenheter eller arv. Sverige är det land i den rika världen där inkomstskillnaderna har ökat mest. Det är ett stort problem att samhället glider isär och solidariteten urholkas.

Här är huvudproblemet med välfärden idag. Det här handlar om att SD och alliansen hellre gullar med riskkapitalister när det gäller vinstuppgörelsen än värnar välfärden. Det här handlar om att SD och alliansen hellre tillsammans kämpar för att de allra rikaste ska få bli ännu rikare, istället för att vi tillsammans tar del av samhällets rikedomar genom en utbyggd välfärd. Det handlar inte om de flyktingar som flyr krig och tortyr och som söker skydd och trygghet.

I budgeten vill Vänsterpartiet använda denna höjning till att täcka de stora underskott som idag finns inom sjukvården. Därtill ger skattehöjningen också utrymme till en resursförstärkning av sjukvården för att garantera att en likvärdig, jämlik och jämställd sjukvård kommer alla skåningar till del.

Sjukvården i Skåne behöver fler vårdplatser för att möta människors behov. Situationen idag innebär överbeläggningar och flyttar av patienter vilket är kostnadsdrivande och fullständigt orimligt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Under 2016 resulterade denna situation i att 8 patienter dog.

Genom att underfinansiera sjukvården menar vi att man banar väg för fler privata sjukförsäkringar och privat finansiering i än högre utsträckning. Det är när tilliten till den offentliga vården minskar som denna dammlucka öppnas. Är det, det ni vill alliansföreträdarna?

Den skattehöjning som Vänsterpartiet föreslår skall användas till att starta viktiga personalpolitiska reformer som på sikt kommer att sänka andra kostnader, till exempel kostnaderna för sjukskrivningar. Ett exempel på en sådan reform är att anställa fler undersköterskor och sjuksköterskor.

Det anställningstak som just nu ligger fastmonterat på hela den skånska sjukvården innebär att människors korttidsfrånvaro inte täcks, den innebär att personalen slits ännu hårdare än tidigare och den innebär att enhetschefernas mandat att styra och fördela arbete kringskärs än mer tillsammans med personalens möjlighet till inflytande och makt på jobbet. Det som också händer är att övertiden ökar och tiden för återhämtning minskar. Det är inte en lösning för framtiden. Vänsterpartiet vill ta bort anställningstaket.

I Vänsterpartiets budgetmotion görs konkreta satsningar på primärvården och psykiatrin. Vi tillför primärvården mer resurser och återtar vårdval psykoterapi. Detta gör vi för att det är viktigt att människor med psykisk ohälsa får sina sammantagna behov omhändertagna i en vårdkedja som hänger samman. Din vårdcentral ska vara det naturliga valet både när man har fysiska problem som när man har psykiska.

I Vänsterpartiets budget tillförs också resurser från Vänsterpartiets nationella satsningar med regeringen. Mer resurser kommer psykiatrin till del. Satsningar på barnhälsovården, förlossningsvården och för kvinnors hälsa där till exempel cellprov ska bli avgiftsfritt. Mer resurser till personal är också en viktig del av regeringen och Vänsterpartiets satsningar.

Vänsterpartiets budgetmotion innebär en rejäl förbättring och ger regionen en möjlighet att bygga en långsiktigt stabil ekonomi som ger sjukvården, kollektivtrafiken och det regionala utvecklingsarbetet en chans – på riktigt. Till skillnad från alliansens luftslott av privatiseringar, Sverigedemokraternas rasism och Socialdemokraterna och Miljöpartiets förvaltande siffertrixande så innebär Vänsterpartiets förslag faktiskt en nystart för framförallt vården.

Bifall till Vänsterpartiets budgetmotion.

/Sara Svensson

(det talade ordet gäller)

Här är en länk till Vänsterpartiets budget i sin helhet: En välfärd att lita på.

En delårsrapport från Region Skåne som manar till eftertanke

Inlägg från Regionfullmäktige den 23 oktober när fullmäktige diskuterade delårsrapporten. (Det talade ordet gäller.)

Tack för ordet ordförande, ledamöter, åhörare och media,

Underskotten i sjukvården är enorma. Det behövs betydande resursförstärkningar och organisatoriska förändringar för att vända denna utveckling och istället bygga en sjukvård som alla skåningar har tillgång till och kan lita på.

Istället har vi under 2017 sett att politiska beslut tas som kommer att försämra möjligheterna att vända trenden. Anställningstak och andra beslut som försämrar möjligheten att arbeta tillsammans med personalen för att förbättra och utveckla vården är kontraproduktiva och dåliga. Vi börjar se resultaten av detta nu. Facken larmar, över 500 läkare går ut i uppror för rätten till en dräglig arbetssituation och personalen börjar tröttna. I veckan kunde vi läsa om att ännu fler specialistsköterskor säger upp sig i Helsingborg. Situationen förvärras.

Detta är smärtsamt tydligt i årsredovisningen. Antalet utlokaliserade patienter ökar, till exempel. Detta innebär både en oerhört ansträngd situation för personal i sjukvården, men det innebär också att patientsäkerheten sätts åt sidan. När tidningen ”Sjukhusläkaren” granskade IVO-anmälda dödsfall i sjukvården för 2016 så var åtta av tretton dödsfall från den skånska vården.

Underskotten i den skånska sjukvården uppgår till 1,2 miljarder kronor. 1,2 MILJARDER KRONOR. Det är svindlande. Trots hårda politiska beslut från S och MP kring anställningstak så ser vi att det inte ger effekter i denna storleksordning. Helt enkelt för att det inte går. För att ”spara” så mycket pengar krävs nedskärningar i verksamheten. För att ”spara” så mycket pengar krävs det att man gör något annat än osthyvlar. Underskott på flera miljarder trixar man inte bort i en handvändning med mindre än att man måste skära ner i centrala delar av vårdens utbud idag. Den viljan har ju varken S och MP eller alliansen visat. Tack och lov. Detta hindrar ju dock inte alliansen från att vid varje upptänkligt tillfälle skrika högt och länge om prisutvecklingen och behovet av besparingar. Man kan ju undra hur ni ska få fram pengarna? När till och med oberoende nationalekonomer pratar om att i alla fall en tillfällig skattehöjning vore bra för att kunna förändra arbetssätt och effektivisera arbetssätt på sikt så kan man ju undra.

En sak som slår mig är att den politiska retoriken och de politiska besluten inte går i takt. När vi pratar om styrningen i vården så är nästan alla partier här inne överens om att de nära cheferna behöver starkare mandat att utveckla sin verksamhet. Ändå kan man läsa i regiondirektörens beslut utifrån Regionstyrelsen direktiv att framöver är det viktigt att t e x ”ta fram jämförande bemanningsnyckeltal för likartade enheter och verksamheter”. Det går inte ihop. I verkligheten. För i verkligheten är det så att en medicinavdelning kan bestå av nyutexaminerade sjuksköterskor, yngre undersköterskor och inga seniora läkare. Det är självklart att den avdelningen kräver en annan bemanning än en avdelning där stommen utgörs av erfarna medarbetare.

Denna ekonomiska piska från ovan kväver kreativiteten i sjukvården. Politikens vilja att piska in kompetensmixplanering och nyckeltal å ena sidan och i den andra änden innehållslös retorik från både alliansen och styret om att de lokala verksamheterna bäst vet hur de sköter sina verksamheter. För Vänsterpartiet är det tydligt att talet om kompetensmixplanering är ett sätt att hantera flera år av personalflykt och bristande statlig och regional planering inför vad framtiden bär med sig i behov av utbildad personal.

För kollektivtrafikens del ser vi nu alarmerande statistik kring kundnöjdheten. Snart är vi nere i att endast hälften är nöjda. Detta manar till eftertanke. Det borde mana till satsningar på kollektivtrafiken, utbudet och priset.

Snart kommer vi lägga denna delårsredovisning till handlingarna och diskutera budgeten för nästkommande år. Jag hoppas att erfarenheterna från detta år kan innebära att fler ser behovet av att faktiskt tillskjuta mer resurser, så att vårdens personal får en chans. En rejäl chans att leverera sjukvård efter behov under patientsäkra former.

Vänsterpartiet väljer istället att föreslå en skattehöjning för att framöver kunna börja arbeta med att utveckla vården och få ett slut på de eviga besparingarna och dåliga effektiviseringarna. Men mer om det sen.

Vänsterpartiet yrkar på att lägga delårsrapporten till handlingarna.

Tack för ordet!

/Sara Svensson, gruppledare (V) Region Skåne

KF: GC-vägen i Sikhall

Sikhallsbor, campare, seglare och andra som brukar besöka badet eller området vid Sikhalls magasin/Segelsällskapet har i många år velat ha en gång- och cykelväg (GC-väg) mellan badet och magasinet. Och de trodde att de äntligen skulle få det – nu när kommunen grävde för VA längs vägen. Men förhoppningarna kom på skam.

Det skrev jag om i en blogg för två veckor sedan. (Se ”

  • ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
  • ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
  • ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
  • ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”

De här frågorna ska behandlas i en sk interpellationsdebatt på fullmäktige nu på onsdag. Det betyder att GC-vägen kommer att diskuteras, men att inget beslut kommer att fattas.

Benny Augustsson har lämnat ett skriftligt svar på Lidells frågor. (OBS. Själva punkterna har jag satt dit för att det ska bli lättare att jämföra fråga – svar. Punkterna finns alltså inte i originalsvaret.)

Benny Augustssons svar i sin helhet:

  • ”Anledningen till att kommunen inte projekterar en cykelväg i samband med VA arbeten efter Sikhallsvägen är just det att det är inte Kommunen som äger marken och det är Trafikverket som är väghållare.”
  • ”Det är säkert så att fastighetsägarna vill ha en cykelväg efter nämnda vägsträcka men enligt Trafikverket så har det inte kommit in någon förfrågan till dom från någon av fastighetsägarna om att anlägga cykelväg.”
  • ”I förhandlingarna med Trafikverket så har man utgått från endast VA-ledning.”
  • ”Enligt min bedömning så finns det en GC-väg längs den aktuella sträckan när Trafikverket är klara med att dom vill anlägga cykelväg och har projekterat färdigt, när markägarna ger sitt tillstånd och när det finns pengar avsatta i Vänersborgs mål och resursplan för dom pengar Trafikverket förmodligen tycker att Vänersborgs kommun ska vara med och medfinansiera.”

Det är helt riktigt, som Benny Augustsson skriver, att det är Trafikverket som är väghållare och att det inte är kommunen som äger marken, i varje fall inte den största delen. Det är emellertid kommunen som gräver för VA. Och då är det också kommunen som skulle kunna göra en GC-väg eller åtminstone gräva på ett sådant sätt att det är förberett för en GC-väg. Och det hade varit en synnerligen enkel sak i sammanhanget när det ändå fanns maskiner, personal och sprängsten på plats.

Och det tycks som om det också hade varit en ganska enkel och självklar sak att kommunen hade tagit kontakt med vägverket om en GC-väg innan VA-arbetet började.

Augustsson skriver att Trafikverket inte har fått någon förfrågan om GC-väg. Det måste betyda att kommunen trots allt har varit i kontakt med Trafikverket om en GC-väg. Eller är det kanske så att Augustsson har tagit kontakt med Trafikverket nu när Lidells interpellation kom? Men en sak vet jag, minst två markägare har varit i kontakt med flera personer på kommunen, varav åtminstone någon i ansvarig ställning, om en GC-väg.

Det verkar till och med vara så att två markägare har skrivit på markupplåtelseavtal, som har gett kommunen tillstånd att gräva i deras mark, just för att kommunen har lovat att samtidigt anlägga en GC-väg.

Är det inte så att kommunens tjänstemän bör prata med varandra? Eller faktiskt själva kunna komma till slutsatsen att det hade varit tämligen smart att bygga en GC-väg samtidigt som kommunen grävde ner VA-ledningar? Det kan väl inte kräva någon större fantasi att inse fördelarna med att göra båda sakerna samtidigt… Och pratat med Trafikverket om detta?

Enligt Benny Augustsson så blir det en GC-väg i Sikhall först när Trafikverket bestämmer sig för det. Om Trafikverket vill… Men vad vill kommunen då? (Det gick ju för övrigt att samarbeta kring cykelvägen längs E45:an.)

Och om Trafikverket möjligtvis någon gång vill anlägga en GC-väg, då tror Augustsson att Trafikverket vill att kommunen ska vara med och finansiera. Vilket kommunen i stort sett automatiskt hade gjort när de grävde VA. Och om kommunen hade låtit sprängstenen vara kvar – istället för att köra bort den.

Jag tycker att hela frågan kring VA-dragningen och GC-vägen visar på en total brist på förutseende, planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.

Eller är det så att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) inte vill anlägga en GC-väg i Sikhall?

Kampanjen #metoo lägger ansvaret för sexuella övergrepp där det hör hemma

Riksdagsledamoten Rosanna Dinamarca (V) var en av flera talare.

Runt om i hela Sverige hölls idag manifestationer i kampanjen #metoo som har funnits i sociala medier i tio år. Hundratals göteborgare trotsade regnet och slöt upp på Götaplatsen. 

Den senaste veckan har kampanjen #metoo, där kvinnor berättar om egna erfarenheter av sexuella övergrepp, tagit fart. Kampanjen är viktig och angelägen eftersom den lägger ansvaret där det hör hemma: hos förövarna.

50 bilder:

Läs alla mina inlägg om feminism och jämställdhet.

Postat i:

KF: Delårsrapport och lokaler

Den 25 oktober ska kommunfullmäktige ha sammanträde igen. Denna gång i Fyrkanten i Vargön.

Det är som vanligt en mängd frågor som ska avhandlas. Och som vanligt i oktober återfinns delårsrapporten. Det är delårsrapporten ”per 31 augusti 2017” som ska fastställas. Och det efter att ha noterat revisorernas yttrande över samma rapport.

Delårsrapporten innehåller som vanligt en massa information.

Det som är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till +62 milj kr. Det är 39 milj kr bättre än budgeterat. Det innebär att prognosen är bättre än vad den förra delårsrapporten trodde. När den rapporten var uppe för behandling så var prognosen ”bara” 53 milj kr.

Det är dock två ”engångssummor” som finns med i överskottet. Det är 10,7 milj kr från Fastighets AB Vänersborg. Det är pengar som härrör sig från Toppskandalen för ett antal år sedan när kommunen köpte dyrt och sålde billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg senare att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna skulle betalas tillbaka till Fastighets AB, och det har skett. Nu kommer en del av pengarna till kommunstyrelsen.

Den andra engångssumman beror på att kommunstyrelseförvaltningen har fått en utgift mindre än budgeterat. Kommunen behöver nämligen inte lösa ut lokalerna i Vänerparken, eftersom Kunskapsförbundet Väst fortsätter att hyra dem. En summa på 11,4 milj kr återförs därför till kommunstyrelsen.

Efter det att delårsrapporten upprättades så har emellertid kommundirektören avslutat sin tjänst. Eller hur man ska uttrycka det. Det kostar i varje fall kommunen omkring 2 milj kr och de kostnaderna tas i sin helhet i år. Överskottet för kommunen år 2017 beräknas därför till 60 milj kr.

Det här innebär att pengar nu ska delas ut till barn- och utbildningsnämnden (4,759 milj kr), kultur- och fritidsnämnden (1 milj kr) och socialnämnden (2 milj kr). I ”teknisk” mening är det de återförda pengarna från Vänerparken som delas ut.

Det är svårt att inte låta bli att påpeka att de mörka orosmoln, som de styrande partierna (S+C+MP) målade upp i juni 2016, inte har dragit in över Vänersborg… Det var ju oppositionens (V+M+L+KD+VFP) offensiva budget som antogs, med stora satsningar på verksamheterna. Kanske skulle, med facit i hand, ännu mer pengar ha kunnat delas ut till nämnderna…

PWC, som är de professionella revisorerna, bedömer:

”att kommunens delårsrapport är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed samt att den i allt väsentligt uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper”

PWC skriver emellertid att det finns ett undantag som gör att PWC inte kan rekommendera revisorerna att tillstyrka att årsredovisningen:

”de befintliga och extra avsättningar som finns för pensionsåtaganden.”

Det här begriper jag mig inte på, men jag tror att det är tämligen oväsentligt. PWC har nämligen påpekat detta förr, utan att kommunen har rättat sig efter revisorernas uppmaning…

Som vanligt finns också en målavstämning med, dels för kommunen som helhet och dels för respektive nämnder och styrelser.

Kommunen har gett sig själv 5 gröna ploppar (målet uppnås), 8 gula (målet uppnås delvis) och en röd (målet uppnås inte). Den sistnämnda därför att fyra av nio nämnder inte prognostiserar budgetbalans för 2017. Men det kan ändras. Som för t ex barn- och utbildningsnämnden.

Det är väl inte så mycket att orda om när det gäller ”plopparna”, dvs måluppfyllelsen. Jag är överhuvudtaget ganska negativ till hela det här sättet att styra och utvärdera den kommunala verksamheten. (Det har jag skrivit om förut… Se t ex ”Målarbete – till nytta för vem?”.)

Det är dock några kommentarer kring barn- och utbildningsnämnden som kanske är värda att säga något om.

Kommunen skriver att medelmeritvärdet i åk 9 minskade till 207,6. Och det stämmer i och för sig, men efter det att delårsrapporten skrevs har de nya resultaten för vårterminen 2017 kommit. Och då sjönk meritpoängen dramatiskt. I våras var medelmeritvärdet bara 193,7 p. Det är helt alarmerande siffror som borde ge upphov till omfattande diskussioner. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.)

Det kommer att genomföras en ny personalenkät under hösten 2017. Det blir en viktig undersökning. Personalomsättningen under 2016 ökade nämligen till 9 procent och den totala sjukfrånvaron ökade med 1,3 procentenheter till 9,3. Det är viktigt att orsaken till dessa ökningar identifieras.

Senare i delårsrapporten kommer de olika nämndernas delårsrapporter. Däribland rapporten från barn- och utbildningsnämnden. (Se också ”BUN 18/9”.)

Prognosen från barn- och utbildningsnämnden var, då rapporten skrevs, ett underskott under året om 4,5 milj kr. Men det vet vi nu att BUN alltså ska få ett tillskott på 4,7 milj kr. Det innebär med andra ord att BUN kan förväntas göra ett plus/minus-noll-resultat.

Naturligtvis redovisas BUN:s måluppfyllelse, precis som för alla nämnder.

Nämnden skriver att antalet anmälda kränkningar i förskola och i åk 7-9 har minskat, men ökat i F-6. Det beror på, skriver nämnden (snarare barn- och utbildningsförvaltningen), att:

”rutinföljsamheten har ökat och det arbete som pågår i verksamheterna har ökat medvetenheten hos personalen. En möjlig anledning till att det skiljer sig mellan skolorna kan vara elevökningar/förtätningar, personalomsättning och rektorsomsättning.”

I åk 7-9 har frånvaron ökat med i snitt 1,66 procentenheter. Naturligtvis påverkar frånvaron kunskapsresultaten negativt. Förvaltningen tror att även den ökade frånvaron kan bero på elevökningar/förtätningar och brist på undervisningslokaler.

Det förväntade resultatet ”Ökad andel personal i verksamheterna med rätt kompetens för uppdraget” uppnås inte. Det är så att andelen legitimerade förskollärare i verksamheten har minskat i jämförelse med 2016 och samma sak gäller andelen legitimerade lärare i årskurs F-6 och 7-9. Det är tyvärr en ganska väntad utveckling. Det råder brist på pedagoger i Sverige och Vänersborg måste konkurrera om de som finns. Och då gäller det att kunna erbjuda pedagogerna både bra löner och, framför allt tror jag, bra arbetsförhållanden. Och med tanke på den stora bristen på lokaler i Vänersborg, så är nog inte Vänersborg den kommun som är mest eftertraktad…

För brist på lokaler är det. Grundskolan i Vänersborg har som bekant ökat med 700-800 elever sedan 2013. Och inga nya skolor har byggts. (Nya lokaler på Idrottsgatan 7 håller dock på att iordningsställas för högstadiet.) Istället finns det moduler på snart sagt varenda skolgård… Det är knappast möjligt att placera ut fler. Såvida vi inte vi ”bygger” en helt ny skola med enbart moduler. Vilket faktiskt diskuteras, eftersom det verkar vara det enda sätt som BUN kan skapa klassrum så att alla elever får plats.

Det behövs också fler förskoleplatser. BUN hade hoppats att en ny förskola i kvarteret Hönan skulle ha varit på plats vid det här laget. Men fortfarande, snart 5 år efter beslutet, har det inte verkställts. Den nya förskolan på Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler, drar också ut på tiden. Ska vi hoppas att det snart blir bygglov för åtminstone en förskola?

Uppförandet av en om- och tillbyggnad av Öxnered skola tar förresten också tid…

Det får inte vara så här att tiden bara går. Barn- och Utbildningsnämndens beslut måste respekteras och verkställas.

Och nu står nämnden inför en akut akutsituation som är synnerligen akut (typ). Lokalfrågan måste lösas! Vänersborgs politiker måste se till att barnen och eleverna får tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för verksamheterna. Det behövs nya ”riktiga” förskolor och skolor. Det duger inte med modullösningar.

Lokalfrågan i BUN är som jag ser det kommunens viktigaste uppgift just nu. Den måste prioriteras. Så se det som en vädjan till alla politiker – se till att samarbeta och lös förskole- och skolfrågan!

Och till sist två kommentarer kring delårsrapporten från två av de andra nämnderna.

Som vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om Barn- och Ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.

Det står som vanligt i stort sett ingenting. När det gäller kostnader kan vi läsa:

”Arena och fritid har ett prognostiserat underskott om 0,5 mkr. Underskottet beror främst på högre verksamhetskostnader som larm och bevakning, kostnader som avser skadegörelse, IT och personalkostnader jämfört med tilldelad budget. Evenemangsverksamhetens prognos är ett överskott om 0,2 mkr vilket avser mindre verksamhetskostnader jämfört med budget.”

Och det låter ju bra, det låter ju nästan som om arenan går med ett överskott.

Enligt uppgifter från kultur- och fritidsförvaltningen kostar arenan i år netto omkring 20 miljoner kr. Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget.

Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden återigen har uppfyllt det förväntade resultatet:

”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”

Det är bara att ännu en gång gratulera byggnadsnämnden…

#meetoo-tankar

För någon vecka sedan började kvinnor världen över att säga ifrån. Det ska INTE vara okej med övergrepp av något slag. Genom att ”vittna” om att jag och hon och hon och dem varit utsattas, så synliggjordes de sämsta patriarkalaste sidorna ordentligt. Med anledning av den väldigt spridda hashtag-kampanjen meetoo, så började jag fundera på om … Fortsätt läsa #meetoo-tankar

Budget för 2018 – återigen ställs solidarisk finansiering mot luftslott

På måndag och tisdag (23-24 oktober) är det dags för Region Skåne att anta budgeten för 2018. Och åter igen är det så att en solidarisk finansiering för att se till att vården får de resurser som krävs ställs mot alliansens luftslott och siffertrixande.

Vänsterpartiet har lagt en egen budgetmotion, som du kan hitta här: En välfärd att lita på.

För Vänsterpartiet är det tydligt att flera saker måste göras. Primärvården och psykiatrin måste få ökade resurser, det föreslår vi också i vår budgetmotion. Vården måste organiseras om så att personalens inflytande ökar och den administrativa koloss som har vuxit fram som en konsekvens av de privatiseringar som alliansen så varmt omhuldar måste ersättas av en fungerande verksamhetsnära styrning. Privatiseringarna och vårdvalen är dyrare än att driva vården i egen regi. Vänsterpartiet vill ha en offentlig, demokratiskt styrd vård som fördelas jämlikt och ger mer insyn för medborgarna och mer inflytande och makt till personalen.

Vänsterpartiet anser, precis som en överväldigande majoritet av befolkningen, att sjukvård ska bedrivas utan vinstintressen. Då kan vi garantera att de som har störst behov av vård också får den.

Vänsterpartiet föreslår att skatten höjs med 80 öre, vilket innebär att den regionala skatten kommer att ligga ungefär i mitten av nivån i övriga landsting. För skåningen innebär det att den som tjänar 20 000 kronor i månaden betalar ungefär 100 kronor mer i månaden i skatt. En skattehöjning regionalt är förutsättningen för att personalen och patienterna i den skånska sjukvården ska kunna lägga decennier av effektiviseringar och besparingsåtgärder bakom sig och istället blicka framåt och utveckla sjukvården.

Alla har rätt till vård efter behov. Personalen har rätt till en bra arbetsmiljö. Men för att detta ska bli verklighet krävs att politiken utformas så att behoven verkligen sätts i centrum. Hälso- och sjukvården är viktig i människors liv och alla invånare i Skåne ska vara trygga i vetskapen om att få den vård man är i behov av. Det ska vara lätt att få hjälp. Vänsterpartiets politik handlar om reformer som förverkligar en avgiftsfri sjukvård, som gör upp med kommersialisering och privatisering och som ser till att rätten till vård efter behov hamnar i centrum. Alliansens budgetförslag gör det motsatta, oppositionsbudgetförslaget är ett luftslott byggt på ännu fler privatiseringar och en motvilja att solidariskt finansiera sjukvården tillsammans utifrån de behov av vård skåningarna har idag.
Min replik till alliansens budget kan du läsa i sin helhet här: Det märks att det är valår (171018).

/Sara Svensson

Ska inte barn kunna åka buss billigt utan en smart telefon?

På måndag och tisdag är det dags för regionfullmäktige igen. Förutom att budgeten för 2018 kommer att diskuteras så har jag även ställt en enkel fråga om biljettsystemet i kollektivtrafiken.

Det nya kollektivtrafiksystemet har varit i gång ett tag nu. De brister som Vänsterpartiet lyfte inför beslutet är nu vardag för regionens kollektivtrafikresenärer. Svårigheter att förstå de dubbla systemen, de stora prisskillnaderna mellan systemen, att man inte kan dela månadskort är några exempel som är väl rapporterade i medierna och i de undersökningar som Skånetrafiken själva har gjort.

En annan oacceptabel brist är att 30-dagars rabatten för barn bara finns tillgänglig via mobilappen. Det innebär att barn och ungdomar mellan 7-19 år hänvisas till att ha månadskort via mobilen för att få den mest förmånliga rabatten. Det innebär att Skånetrafiken kräver att barn måste ha en egen smart telefon, alternativt alltid åka med en förälder som har en. Det innebär också att barn som inte har en smart telefon hänvisas till sämre rabatter via JOJO-systemet.

Denna fråga måste få en lösning. Region Skåne kan inte förutsätta att barn och ungdomar mellan 7-19 år har smarta telefoner för att kunna ta del av de rabatterade priserna i kollektivtrafiken. Den nuvarande situationen sätter frågan om ekonomisk ojämlikhet på sin spets.

Det ska bli spännande att höra vad S och Mp har för svar.

/Sara Svensson, gruppledare (V) Region Skåne

Du hittar den enkla frågan här: Det behövs ett riktigt busskort för barn.

 

Arne får rätt av Länsstyrelsen!

Det finns väl inga läsare av denna blogg som har undgått att läsa om ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.

”Arnes” kamp handlade om att han ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Mitt skrivande om ”Arne” ledde också till en unik skrivelse från byggnadsnämndens två ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), där mitt bloggande ifrågasattes. (Om du har missat mina bloggar eller vill friska upp minnet, så finns det en förteckning över alla mina blogginlägg i dessa frågor längst ner på sidan.)

”Arne” överklagade Byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen. Han JO-anmälde också både byggnadsnämnden och den enskilde tjänsteman som handlade ärendet. Nu har domen från Länsstyrelsen kommit.

Länsstyrelsen dom lyder:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”

Det betyder på vanlig svenska att Länsstyrelsen ger ”Arne” rätt! Byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut.

Länsstyrelsen motiverar sin dom:

”När det kommer till bygglov inom detaljplan ska frågor om lämpligheten av bebyggelse utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion redan ha klargjorts i samband med beslut om detaljplan. Prövningen i detaljplan ska vara uttömmande så att de byggrätter som ges i planen kan genomföras. Därför prövas inte frågor om hälsa och säkerhet, som risken för översvämning, i bygglov inom detaljplan. Detta gäller även vid prövning av bygglov enligt äldre detaljplaner, även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena.”

Var det inte Sherlock Holmes som sa:

”Elementärt, min käre Watson.”

Det är enkelt, och det borde byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ha förstått. Man får bygga enligt detaljplanen. Och det är precis det som ”Arne” har hävdat hela tiden – och som jag har skrivit i denna blogg vid upprepade tillfällen.

Det står i Plan- och bygglagen 9 kap 30 §, vilket naturligtvis Länsstyrelsen hänvisar till i sin dom:

”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen

Detaljplanen gäller och är det fel på detaljplanen så måste den ändras. Så länge den gäller, så gäller den typ. Och då får man bygga enligt den.

Det går inte heller, som byggnadsnämnden gjorde, att hänvisa till ett annat dokument än detaljplanen. I ”Arnes” fall hänvisade byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen till kommunens Översvämningsprogram.

Länsstyrelsen slår fast att:

”Kommunens översvämningsprogram är inte juridiskt bindande i aktuell bygglovsprövning.”

Även det synnerligen elementärt.

Det ska bli intressant att se vad Byggnadsnämnden gör nu. Nämnden kan acceptera domen och fatta ett nytt positivt beslut. Vilket den borde göra, eftersom ”Arne” följer detaljplanen. Byggnadsnämnden kan också komma på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggplaner. Men då gör sig nämnden till åtlöje. Och det gör den också om den väljer att överklaga Länsstyrelsens beslut.

Det som händer nu är i varje fall att ärendet om ”Arnes” bygglov måste tas om i Byggnadsnämnden. Länsstyrelsen kan nämligen inte fatta ett nytt annorlunda beslut, den kan bara upphäva det gamla. Däremot framgår det av domskälen att det går i varje fall inte att avslå ”Arnes” ansökan genom att hänvisa till översvämningsrisken.

Den som lever får se.

Den som lever får också se vilka slutsatser Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) drar av Länsstyrelsens dom. Jag tänker naturligtvis på den skrivelse som de skickade till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).

Dahlberg och Eckerbom Wendel skrev ju bland annat:

”Ett av de stora arbetsmiljöproblemen på sistone handlar om en fullmäktigeledamot som driver en tes att byggnadsnämnden och förvaltningen inte vill följa lagen. Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”

Det ska bli intressant att se om de fortfarande står fast vid sina formuleringar…

Dahlberg och Eckerbom Wendel borde istället, tillsammans med förvaltningschefen och kommundirektören, se till att det blir ordning och reda i Vänersborgs byggnadsförvaltning. Kommuninvånare får inte behandlas på det sätt som ”Arne” har blivit behandlad.

……..

Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

Mer om gårdagens BUN

Det diskuterades mycket om lokaler på gårdagens (i måndags) sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Kris i lokalfrågan!”.) Men det pratades också om juridik och förhållandena ute på skolorna.

Kanslichef Katrin Siverby och kommunjurist Pernilla Bertilsson besökte sammanträdet och gick igenom förändringarna i den nya Kommunallagen som träder i kraft vid årsskiftet.

Det var, som vanligt, intressant. Den kanske viktigaste förändringen blir att kommunstyrelsen under vissa specifika omständigheter, om kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen denna befogenhet, ska kunna fatta beslut om andra nämnders verksamhet. Det kan i sådana fall handla om budgetbalans. Det kan också handla om ärenden som hamnar mellan två nämnder. Presidierna, dvs ordförande och vice-ordförande, kan också enligt den nya Kommunallagen ges beslutanderätt i vissa frågor. Detta kommer att tydliggöras i reglementen och delegeringsordningar som nu ska revideras.

Jag undrade om Kommunallagen hade förändrats när det gällde frågan om ansvarsfrihet, dvs om en ledamot är ansvarig för nämndens beslut fast hen röstar nej. Det var ju aktuellt för ett antal år sedan när kommunfullmäktige ansåg att jag var ansvarig för arenabeslutet trots att jag hade röstat nej till arenabygget. (Dessutom ansåg fullmäktige att ersättarna, som överhuvudtaget inte hade röstat, också var ansvariga.) Här hade inget förändrats. Lagstiftarna har helt enkelt undvikit denna fråga.

Kanslichef Siverby gick också igenom vad som gäller när ledamöter i en nämnd vill väcka/initiera ärenden. Här har inget förändrats i den nya Kommunallagen utan ledamöter har denna rätt precis som tidigare, 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen):

”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”

Och det var också vad Förvaltningsrätten i Göteborg hade fastslagit i sin dom när jag överklagade ett beslut häromåret. (Se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”.) Skillnaden nu är att ordförande Mats Andersson äntligen tycks ha insett att han tidigare handlade fel.

Nämnden fick lyssna till en verksamhetsuppföljning, som denna gång hade rubriken ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”.

Nämnden fick reda på att det framgick av skolsköterskornas hälsosamtal att ju äldre eleverna blir desto mer slarvar de med maten – många äter inte frukost, tycker inte om maten, konsumerar mer godis och läsk. De äldre eleverna ägnar sig också åt mindre fysisk aktivitet, tillbringar mer tid framför datorn och har större problem med trötthet och sömn än de yngre eleverna.

Det var väl ingen överraskning även om utvecklingen är både tråkig och oroande.

De flesta elever, från förskoleklass och framåt, trivs bra eller mycket bra i skolan. Och det trots att många uppger att lokalerna är både trånga och omoderna. Arbetsron skiljer sig mellan skolorna, och det beror på vilken lärare klassen har säger eleverna. I högstadiet blir det, i varje fall periodvis, stressigare. Det blir t ex fler prov och det är fler lärarbyten. Det finns en grupp elever som upplever att skolarbetet är för svårt och att de har svårt att klara av det.

Nämnden fick också en redogörelse för anmälningarna till Skolinspektionen.

Hittills i år har det varit 25 st anmälningar. Flera av dem står faktiskt samma förälder för. Påfallande ofta går anmälaren förbi huvudmannen och rektor och dessa ärenden ”studsar då tillbaka” från Skolinspektionen till huvudmannen. Anmälningarna gäller främst särskilt stöd och kränkande behandling mellan elever. Av anmälningarna har skolinspektionen gett kritik i ett (1) fall. (2016 var det 39 anmälningar och Vänersborg fick kritik i 9 fall.)

Anmälda kränkningar har ökat, i synnerhet i F-6, från 204 år 2016 till 270. Det innebär dock inte att det i alla fall verkligen har handlat om kränkningar, men ”allt som händer” och kommer till personalens kännedom måste anmälas.

Nämnden ägnade tämligen lång tid åt att diskutera verksamhetsuppföljningen. Det var många synpunkter som lämnades. ”Syftet är gott” med rättigheten att anmäla, dvs Skollagen vill stärka elevernas rättssäkerhet. Min uppfattning är emellertid att det i många fall har blivit alltför lätt att anmäla skolan. Det händer att föräldrar frånsäger sig sitt eget ansvar och lastar över ansvaret på skolan.

Jag anser också att en stor del av problemen i skolan i Vänersborg kan härledas till trånga och överfulla lokaler och på segregeringen som friskolor och profilklasser har bidragit till.

Alla anmälningar tar för övrigt väldigt mycket tid för rektorer och pedagoger. Det är mycket som ska dokumenteras… Dessutom är det ibland rektorer och pedagoger som råkar ut för kränkningar både av föräldrar och elever, t ex på Facebook.

Förresten är Skolinspektionen här i Vänersborg just nu – och inspekterar. De skolor som hittills har inspekterats klart har inte fått några anmärkningar. Det återstår några skolor och dessutom totalbedömningen.

Det var inte så många ärenden på BUN:s dagordning, men de som fanns diskuterades utförligt. Men det som ringer i öronen efter sammanträdet är en vädjan från en av tjänstemännen:

”Vi vill slippa det här med lokalerna. Vi hittar inga lösningar. Ni politiker kan göra nånting, inte vi tjänstemän.”