Kategoriarkiv: Privata

EU – några reflektioner

Nu när det är en vecka kvar till EU-valet ska jag passa på och skriva om EU och i viss mån om EU-valet. Inte så mycket tvärsäkra åsikter utan snarare några reflektioner. I grunden är jag kritisk till hela konstruktionen och det är jag i huvudsak av två skäl: Det är ett nyliberalt projekt där […]

Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen

Skogen på Kindblomsvägen (se ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) är till stor del skövlad. På Mariedal Östra är oron stor bland de boende att samma öde ska möta ”deras” skog.

Även vid Mariedalskolan finns skogsområden som ska skövlas. Här finns också oro. Kanske inte för skogen/träden i sig, men för hur planerna ska påverka skolan och trafiksituationen.

Vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles bredvid Mariedalskolan (se bild ovan) finns två kommunägda och obebyggda fastigheter, Skäppan 2 och 3. Här vill samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen ställa i ordning två till tre nya småhustomter (se de röda områdena nedan) till en kostnad av 755.000 kr.

Vatten och avlopp ska dras fram och tomterna ska sedan säljas med en beräknad vinst för kommunen på 710.000 kr. Jag har för övrigt svårt att se att det inte behöver sprängas en del också, men det kanske ingår i beräkningarna.

För att göra byggnation möjlig ska också en väg, Furuvägen, dras om. Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här parkerar också vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder till skolans parkering (på ”kullen”). Som för övrigt redan nu är för liten. Liksom vägen som också är ”liten” och smal. (Vilket i och för sig kan vara bra eftersom bilarna tvingas köra sakta.) Det rör sig många barn i området, bland annat så mynnar Ollenicklas väg ut här.

Det är alltså redan nu alldeles för stor biltrafik i området.

De nya tomterna och den nya vägsträckningen påverkar Mariedalskolan på ett direkt sätt. Det är helt uppenbart. Men om detta stod det inget i handlingarna till samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen (och inte heller nu till kommunfullmäktige nästa vecka) – absolut ingenting om konsekvenserna för Mariedalskolan. Det visar sig också att ingen på Mariedalskolan kände till planerna. Det är ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med skolan. Eller för den delen med den ”centrala” barn- och utbildningsförvaltningen.

Och enbart detta förhållande av utebliven information och dialog kan väl få vem som helst att bli negativ till hur ärendet har hanterats. Det får helt enkelt inte gå till så här. Man kan inte ”köra över”, om uttrycket tillåts i sammanhanget, en skola och/eller barn- och utbildningsförvaltningen på detta sätt. Samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen måste informera, ta emot synpunkter och föra dialog med dem det berör.

Jag kontaktade barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Han hade vad jag förstår inte heller fått någon information, men har frågat chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen (efter mitt mail?) och fått beskedet att planerna vid Mariedalskolan inte kommer att:

”innebära negativ påverkan på trafiksituationen.”

Ordförande Andersson litar på samhällsbyggnads. De har ju löst allt förr på Mariedalskolan så att det har blivit bra. Eller…?

Jag litar inte på samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag begärde därför ut skyddsrondsprotokollen från Mariedalskolan. De är offentliga handlingar. Här står det nog en del om hur Mariedalskolan ställer sig till trafiken och trafiksituationen, tänkte jag. Och det gjorde det.

Det senaste skyddsrondsprotokollet upprättades den 15 november 2018. Den första delen av protokollet är problem som är överförda från tidigare protokoll, dvs det är sådant som inte har åtgärdats sedan det förra protokollet upprättades. Under rubriken ”Trafikmiljö” stod det:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya (2018) vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

Det måste påpekas att det är precis i detta område som Furuvägen utgår/går förbi Mariedalskolan. Det är denna väg som kommer att bli ytterligare belastad, samtidigt som gatubygget inkräktar ännu mer på ytorna strax utanför Mariedalskolan.

Jag går tillbaka till skyddsrondsprotokollet från året innan. Det står samma sak där. Det måste betyda att inget har hänt, ingen åtgärd har vidtagits av samhällsbyggnads som har löst problemet. I varje fall inte enligt skolan. Och det är ju rektorn som har ansvaret för arbetsmiljön. Även skolbarnens.

Det tycks dock vara mer ”komplicerat” än så. I de två senaste protokollen står det:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Det står också att ärendet bevakas av förvaltningschefen på barn- och utbildningsförvaltningen.

Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med samhällsbyggnadsförvaltningen och därför överlåter uppgiften till någon annan. Det torde vara tvärtemot den uppfattning som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har gentemot samhällsbyggnadsförvaltningen.

Den andra delen av (det senaste) skyddsrondsprotokollet tar upp nya punkter. Jag bläddrar fram till rubriken ”Trafikmiljö”. Där beskriver man nya problem. Och det finns några:

  • ”Farthinder för bilar som kommer upp för kullen mot parkeringen och möter barn som kommer från cykelvägen på höger sida.”

  • ”Parkeringen ”på kullen” är underdimensionerad och upplevs inte som säker. Behöver omorganiseras.”

  • ”Inhägna alla sidor runt parkeringen med staket av säkerhetsskäl. Nu finns bara staket runt en sida – mot skolbyggnaden.”

  • ”Problem med vårdnadshavares otillåtna parkering på nya asfaltytan utanför kök-matsal. Trafiken utgör fara för barnen…”

  • ”Barn springer runt huset över asfaltytan med nedfart till lastbrygga – farligt när lastbilar och andra fordon befinner sig där.”

Det tycks onekligen finnas stora och allvarliga problem redan nu med trafiksituationen vid Mariedalskolan. Skolan tycks inte ha samma syn på trafiksituationen och trafikproblemen som samhällsbyggnadsförvaltningen och BUN:s ordförande…

Men så kan det bli när ingen ”på kommunen” har dialog med dom det gäller… Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har redan godkänt bygg- och trafikplanerna vid Mariedalskolan. Jag tror och hoppas att det har skett mot bättre vetande.

På onsdag nästa vecka är det tänkt att kommunfullmäktige ska besluta samma sak, nya tomter och en ny vägsträckning. På onsdag ska i varje fall inte beslutet ske mot bättre vetande.

För övrigt kan var och en som är intresserad av frågan studera kartorna ovan, och kanske till och med göra en syn på plats, och se vilka slutsatser man kan dra.

Inför BUN 20 maj

Nästa vecka blir politisk intensiv. Och således också denna eftersom det finns en del handlingar att sätta sig in i. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden (BUN) och Kunskapsförbundet Väst har alla sammanträden.

Först ut är BUN, som i vanlig ordning möts på måndag.

Sammanträdet börjar med att undertecknad vänsterpartist ska väljas till justerare. Och det passar bra om man vill komma lite ”billigt” undan. Det är ganska få ärenden som nämnden har att behandla och jag kan nog inte se något som är särskilt kontroversiellt heller.

Det blir som vanligt en del information. Den första handlar om ”Kunskapsutveckling i förskolan”. Nämnden ska få veta mer om undervisningen i förskolan. En av förskolecheferna ska också beskriva ”organisation för ökad måluppfyllelse”.

Nämnden delges också i vanlig ordning några nyckeltal. Det finns väl inte mycket att säga om dem, fast det är glädjande att se att frånvaron hos personalen verkar ha minskat under året. Sjukfrånvaron i förskolan var i mars 7,1% (i januari 9,5%), på fritids 7,8% (jan 11,2%) och i grundskolan 5,0% (jan 6,8%).

Det ska bli en dialog kring planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen tas av nämnden varje år och ska så göras i år också, närmare bestämt på nästa sammanträde. Det blir alltså inget beslut nu på måndag utan bara dialog och diskussioner.

BUN ska även lämna ett svar på ”Vänersborgs innerstad”, som är ett program för bevarande och utveckling av Vänersborgs innerstad. Till innerstaden räknas området från Norra Järnvägsgatan och norrut till Skräcklan.

Det är ett enormt arbete som har lagts ner på programmet. Det innehåller en fantastisk och heltäckande inventering och beskrivning av innerstaden och är en fröjd att läsa för oss som är intresserade av Vänersborgs historia och byggnader. Varenda kvarter beskrivs och det finns bilder på i stort sett varenda byggnad. Programmet blickar naturligtvis också ut mot framtiden och pekar på var det går att bygga och var det kan förtätas. (Du kan ladda ner programmet på Vänersborgs hemsida, klicka här. Idag fick jag också ett brev hem, där miljö- och byggnadsförvaltningen informerar om programmet och ber vänersborgarna om synpunkter.)

Barn- och utbildningsnämnden ska dock hålla sig till det som är nämndens intresseområde, dvs förskolor och skolor.

Norra skolan är en av de byggnader i innerstaden som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är bara att konstatera att det är mycket tråkigt att underhållet av skolan har misskötts så att skolan är i behov av en omfattande renovering. Det är också tråkigt om det är BUN som ska stå för kostnaderna, genom hyreshöjning. Det bör ju vara kommunen i sin helhet som tar hand om byggnader av ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Kan man tycka.

Gasverksgatans förskolebyggnad hör också till kategorin som har ett kulturhistoriskt värde, om än inte på samma nivå som Norra skolan.

I förslaget till yttrande betonas:

”vikten av att lokaler för förskola och grundskola är ändamålsenliga och anpassade för modern pedagogik. Många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning och en central aspekt är då att väga det kulturhistoriska intresset mot behovet av bra och ändamålsenliga lokaler.”

Det är naturligtvis av stor vikt att verksamheterna inom förskola och grundskola bedrivs i lokaler av hög undervisningskvalitet.

Premier ska fördelas mellan de olika högstadieskolorna. Ekonomikontoret talar om vilken summa som gäller och sedan fördelar nämnden medlen utifrån antalet elever i skolorna.

Majsammanträdet är tiden för en av alla delårsrapporter…

Delårsrapporten börjar, som vanligt, med en resultatavstämning. Det finns 9 förväntade resultat och samtliga är ”betygssatta” med en gul plopp. Det betyder att de förväntade resultaten är ”delvis uppnådda”. Varje resultat motiveras och det beskrivs att det är svårt att sätta någon annan färg på ploppen, eftersom arbete pågår eller att det typ inte finns några resultat än. Det sista gäller t ex medelmeritvärde och betyg.

Eller är det möjligtvis så att man kan se de gula plopparna som någon slags ”protest” mot den tämligen meningslösa mål- och resultatstyrningen…?

Jag noterar i texten att det står:

”Grundskola 7-9 arbetar utefter två vuxna (lärare) i varje klass. Målet är att ha två lärare i varje klassrum, men detta har ännu inte gått att realisera på grund av budgetläget samt tillgång på legitimerade pedagoger. Syftet med två vuxna i varje klassrum är att den upplevda arbetsbelastningen ska minska och personalen inte ska känna sig ensam i klassrummet samt att tryggheten hos eleverna ska öka.”

Jag hoppas att även låg- och mellanstadierna arbetar mot ett tvålärarsystem. Det vore fantastiskt om detta gick att genomföra, men just nu ser det mörkt ut. (Jämför kommunens budgetdiskussioner inför år 2020…)

I delårsrapporten ingår även en budgetavstämning. Och för innevarande år ser det inte heller särskilt ljust ut. Nämnden uppvisar ett underskott på 3,9 milj kr och prognosen för året visar ett underskott på 12,6 miljoner…

Underskottet beror på ej finansierad volymökning, ökade interkommunala kostnader som en följd av socialförvaltningens ökade antal beslut om barns placering utanför hemmet, ökade kostnader för barn med särskilda behov, lägre barnomsorgsavgifter för fritidshemmen än budgeterat samt kostnader för nyöppnade enheter. Även kostnader för måltider beräknas öka (”Framtida kök”).

Nämnden kommer med all säkerhet att få mer ”kött på benen” när det gäller orsakerna till underskottet.

Förvaltningen ska försöka att komma tillrätta med underskottet på två sätt:

”1. Begäran av den tilläggsbudget som Kommunstyrelsen reserverat för ökat elevantal.”

Elevantalet har i år, fram till och med april, ökat med 35 elever (F-9). Prognosen är att antalet elever ökar under året med sammanlagt 80. Förvaltningen kalkylerar med att få 8,4 milj kr av de pengar som fullmäktige avsatte i budgetbeslutet förra året för en eventuell elevökning.

”2. Övriga åtgärder”

Övriga åtgärder handlar om att minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola. Och här har ”arbetet” inför nästa läsår redan börjat… Personalstyrkan i skolorna dras ner och flera får inte fortsatt anställning… (Dock inte vad jag förstår legitimerade lärare.)

Det här kan säkert ställa den intressanta och avgörande frågan på sin spets – vad går först, den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen?

I Skollagen regleras skolans skyldigheter att vid behov ge elever särskilt stöd. Det är alltså ett lagkrav – utan undantag med hänsyn till budget. Och de som kan avgöra om elever har rätt till särskilt stöd är självklart professionen – lärarna och rektorerna.

Jag tror mig kunna konstatera att det finns många skolor som inte kommer att kunna uppfylla Skollagens krav. Och vad händer då? Ska rektorerna följa budgetkraven från kommunen – eller Skollagen? Och hur reagerar huvudmannen om rektorerna följer lagen…?

Dessa principiella frågor borde kanske diskuteras på måndagens sammanträde…

I ”Övriga åtgärder” räknar förvaltningen också med att hämta hem pengar genom att minska personalkostnader inom förvaltningen och fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron och vikariekostnaderna.

Nämnden ska slutligen godkänna ett förslag om revidering av BUN:s delegeringsordning och välja Christin Slättmyr (S) som nämndens representant till kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Det blir nog inga större meningsskiljaktigheter kring dessa frågor.

Det kan nog bli en del diskussioner på sammanträdet på måndag, men jag tror att det blir ett enkelt protokoll att justera.

Inget gensvar

Mycket bra …. MEN ….

Varför händer inget? Vill inte? Kan inte? Inga pengar? Inte fått grönt ljus från dem som bestämmer?

Vill egentligen, men inte än, senare såklart, kanske ….

Det är så här det rör sig i riksdagshuset. Det har skrivits motioner, mängder med motioner, mängder med bra motioner. Alla har skickats till rätt adress, till rätt utskott. Utskotten skriver sina betänkanden. Där berättar man om a) vilka motioner som behandlas, b) vad som har skett tidigare och finns att säga kring de olika motionernas yrkanden och c) vad utskottet anser.

Då kan det låta så här: ”Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att …” och strax därefter: ”Utskottet ser ingen anledning att föregripa beredningen av
utredningens förslag.”
Eller så här: ”Det är enligt utskottet viktigt att det finns förutsättningar för …” och därefter: ”Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsyrkandena.” En tredje variant: ” Utskottet delar motionärernas
uppfattning att … (samt) Utskottet delar motionärernas uppfattning att ….” som avslutas med: ”Utskottet finner dock inte skäl att tillstyrka motionsyrkandet.”

Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki hade igår den otacksamma uppgiften att försvara ett flertal motioner som ledamöter från alla partier egentligen borde kunna instämma i men som ändå kommer att röstas ner i morgon torsdag, när kammaren beslutar.

Hon hade fog för att i sitt anförande påminna om den enorma skillnaden mellan att ge löften under valrörelsen och att stå för sitt ord när tillfället finns. ”Det är lite intressant att i de två senaste valrörelserna har majoriteten av riksdagspartierna som sitter här i dag deltagit i debatter ordnade av de här musikorganisationerna. Båda gångerna har deltagarna intygat att det är självklart att en sådan här utredning måste göras. Men tyvärr har det visat sig vara mest läpparnas bekännelse från övriga partier, för i dag när Vänsterpartiet har en motion om det här på bordet säger alla andra nej.”

Här länkarna för den som vill skaffa sig sin egen uppfattning.

Det handlar om Kulturutskottets betänkande 2018/19:KrU11 ”Kulturskaparnas villkor”. Vänsterpartiets reservationer:

  • MU-avtalet [MU = medverkans och utställningsersättningsavtalet]
  • Konstnärsfond
  • Musiklivets villkor
  • Ateljéer och verkstäder

Hela debatten kan ses och höras i efterhand på riksdagens webb-TV eller också läsas i riksdagens snabbprotokoll.

Samma aktuella fråga – här och överallt

Dagens Nyheter berättar idag: ”Ny rapport: Unga pojkar idrottar allt mindre” 

Centrum för idrottsforskning överlämnar idag sin årliga rapport till regeringen om idrottens statliga miljardstöd. Rapporten berör många aspekter och aktiviteter. I avsnittet om unga pojkars minskande idrottande heter det: ”Pojkar 7–12 år minskar sitt föreningsidrottande i 233 av landets 290 kommuner. Nedgången sker i alla typer av kommuner, inte minst på landsbygden. Mest minskar aktivitetsnivån på små orter i exempelvis Västerbottens, Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län samt i storstäderna.”

För Vänersborg redovisas en nedgång med 18%, Mellerud 32%, Uddevalla 19% och Trollhättan 3%.

Samma dag som denna rapport överlämnas debatterar riksdagen kring Kulturutskottets betänkande 2018/19:KrU10, ”Idrott och friluftsliv”.

Vänsterpartiets ledamot Vasiliki Tsouplaki kommer i sitt anförande att beröra fyra reservationer i betänkandet:

  • Barns tillgång till idrott
  • Jämställdhet
  • hbtq-frågor
  • Äldres tillgång till idrott

Nämnd rapport gäller utvecklingen fram till 2018, riksdagens arbete gäller att dra slutsatser och peka ut vägar till förbättring. Eller menas med förbättring i själva verket ”förändring”? Tillkommer statliga anslag? Eller hittar man endast på diverse utfästelser som i själva verket minskar det statliga anslaget?

Förvisso avgörande frågeställningar här hemma. Partierna i Vänersborg lämnar idag in sina tankar till ekonomistaben, tankar och förslag om hur mål- och resursplanen för 2020 och de kommande åren skall se ut. Det gäller den eviga frågan om avvägningar: Endast lagstadgade uppgifter när pengarna inte räcker till? Stryka allt annat? Är det inte oförnuftigt att stryka förebyggande verksamhet när effekten i slutändan ger oss mångdubbla kostnader?

Utan statliga anslag krymper idrottsrörelsen, ingen tvivel om det. Kommer regeringen i höstbudgeten kunna förstärka anslagen? Tänk om Vänersborg även i år, precis som 2018, skulle bestämma sig att flytta det egna budgetbeslutet från juni till november. Ingen garanti att det blir bättre, men åtminstone vet vi med större säkerhet vilka förutsättningar vi har. Jag undrar hur Vänsterpartiet agerar.

Stop digging

Idag var det inte riktigt tänkt att jag skulle skriva någon blogg, men så fick jag se på Facebook att Brunbergs Bygg AB har presenterat ett eget ”Fair Play Certifikat”. Det var emellertid ett tag sedan, närmare bestämt i september förra året. Men en kommentar gjorde det hela aktuellt igen.

”Fair Play Certifikatet” innehöll fyra punkter

  • ”Öppen och transparent samverkan”
  • ”Seriösa affärsrelationer”
  • ”Motverkar mutor och korruption”
  • ”Främjar mångfald”

Och det kan nog alla stryka under på att detta är viktiga ledstjärnor för ett sjysst och seriöst arbetande företag. Det är nog inte heller särskilt svårt att gissa varför Brunbergs ”Fair Play”-certifiering kom förra året. De flesta känner väl till de misstänkta skumraskaffärer som håller på att utredas i Vänersborg, där också ett byggföretag sägs vara inblandat. Brunberg vill naturligtvis inte förknippas med sådana affärer. Certifieringen är vad jag förstår helt enkelt en deklaration från företaget självt – ”lita på oss, vi är seriösa”.

Min egen erfarenhet av Brunbergs som byggföretag är också odelat positiv. Brunbergs har varit på olika skolor i kommunen och gjort ett fantastiskt bra jobb. Det finns nog ingen som jag har pratat med som har påstått något annorlunda. Jag vill understryka det.

Det som hände förra veckan uppe i skogsområdet på Kindblomsvägen fläckade emellertid ner min bild av företaget och dess image. Den massiva avverkning av skogen på den fastighet som Brunberg hade köpt av kommunen var mycket ”tråkig” (sorglig, ledsam, bedrövlig, avskyvärd), och onödig. Företaget har ju fortfarande inte något bygglov… (Se ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”.)

I samband med den egna ”Fair Play”-certifieringen förra året skrev företagets VD, fortfarande på Facebook:

”En tanke och ide som nu blir verklighet efter några års funderande. Vårt syfte och mål är att vi vill på detta sätt visa vår personal, beställare, kunder och leverantörer hur vi tänker och driver vår verksamhet.”

Snart ett år senare så kommenterades certifieringen och VD:ns uttalande, med all säkerhet efter att personen ifråga hade läst min blogg om skogsavverkningen på Kindblomsvägen.

Personen skrev:

”Det var ju riktigt roligt. Speciellt om man jämför med den senaste skogsavverkningen.”

Brunbergs VD blev inte glad över kommentaren. Han svarade:

”Väljer att inte bemöta detta djupare men du verkar ha noll koll och kanske borde fokusera på något annat istället för detta som du inte har att göra med.”

Det var ett svar som i mitt tycke inte var speciellt värdigt ett seriöst företag. Jag tror att företagets VD åtminstone hade glömt en av punkterna i ”Fair Play Certifikatet”:

”Öppen och transparent samverkan”

Eller som de säger i Amerika:

”If you find yourself in a hole: stop digging”

Hemliga pumpstationer i Sikhall?

Kommunledningen i Vänersborgs kommun tar mycket seriöst på uppgiften att göra kommunen mer transparent och öppen. Den är angelägen om och arbetar väldigt aktivt för att förbättra öppenheten och informationen gentemot kommunens invånare.

Men det är inte alltid som öppenheten fungerar så bra…

Eller sekretessen…

I en blogg den 29 mars (se ”Offentlighet och sekretess i Vänersborg”) beskrev jag hur jag den 6 mars begärde ut kartor där man kunde se ledningsdragningen och pumpstationernas placering för VA-nätet, för Sikhallsområdet, och även en översiktsbild för hela Vänerkustprojektet.

Bakgrunden var att jag helt enkelt ville kolla hur mycket det låg i de påståenden som hade framförts av boende i området, att rören låg för nära Vänern. De menade att om det hände något med ledningarna, t ex sprickor, så fanns det en stor risk att det skulle kunna läcka ut avloppsvatten i bland annat Sikhallsviken.

Det var alltså egentligen två kartor jag begärde ut, en på ledningsdragningen och en på pumpstationerna. Eller en karta om de fanns på samma.

Min begäran till kommunen avslogs med hänvisning till Offentlighets- och sekretesslagen. Motiveringen var:

”dels eftersom det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs, dels att ett röjande kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet.”

Det kändes väl lite som att jag misstänktes för att vara spion. Eller typ någon slags utsänd agent…

Motiveringen utvecklades men den handlade vad jag förstod bara om ledningsdragningen:

”Ritningarna innehåller bland annat uppgifter om ledningsstorlek, ledningarnas exakta position, lutning, plats för ventilkammare för dricksvatten, plats för avstängningsventil, geoteknik samt schaktdjup och konstruktionsmaterial. Ett röjande av uppgifterna skulle medföra att syftet med låsanordningar och larm motverkas samt att uppgifterna i handlingarna kan komma att användas i brottsligt syfte om de blir kända för allmänheten.”

Men så funderade jag en sväng till, finns det ”låsanordningar och larm” i ledningarna? Bör inte sådana finnas i pumpstationerna? De jag talade med sa, att så var det. Och då blir ju också svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen logiskt och förståeligt. Jag får inte ut kartor över varken ledningar eller pumpstationer. Sådana kan också användas av andra än Sveriges fiender, de kan även användas i ”brottsligt syfte”.

Jag nöjde mig med detta svar och överklagade inte sekretessbeslutet.

Och här kunde historien ha tagit slut. Om det inte hade varit för att jag häromdagen fick för mig att jag skulle titta lite i ”Miljörapport 2018” om avloppsreningsverket i Brålanda. (Kan hålla med, ibland tycks mina intressen vara lite udda…) Jag efterfrågade rapporten från Kretslopp & Vatten och fick den nästan omgående. Ganska snabbt stötte jag på ett litet stycke där det stod:

”Av bilaga 9 framgår omfattningen av de verksamhetsområden som är anslutna till avloppsreningsverket. ritningarna har även avloppspumpstationernas läge redovisats.

Öhh? ”avloppspumpstationernas läge…”

Snabbt bläddrade jag fram till bilagorna. Och det jag lugnt säga, jag blev tämligen överraskad. Miljörapporten innehöll sekretesstämplat material! Bilaga 10 bestod av en karta över – pumpstationerna…

Men herregud, tänkte jag – hur kan sekretesstämplat material ingå i en offentlig broschyr? Uppgifterna kan ju ”komma att användas i brottsligt syfte om de blir kända för allmänheten”… Eller antas ”skada landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet”…

Det har ju samhällsbyggnadsförvaltningen varit oerhört tydlig med. Det var ju därför som jag inte fick ta del av just denna karta.

Jag fattar inte…

Och en sak till som jag inte fattar. För även om jag är lekman så är det ju inte speciellt svårt att utifrån pumpstationskartan ovan räkna ut var ledningarna är dragna… I varje fall på ett ungefär.

Och för att gå tillbaka till den ursprungliga frågeställningen, ledningarna verkar inte vara dragna alltför långt från Vänern…

Det visar sig också, om man tycker att det är svårt att gissa var ledningarna går, att man kan ta en liten sväng i området med bilen. Då behöver varken du, jag eller någon annan kommuninvånare gissa – inte heller främmande makt eller kriminella gäng… Det visar sig dels att pumpstationerna är väl synliga i terrängen… Och dels att det på flera ställen finns relativt stora blå skyltar med ett stort ”V” utplacerade. Ja, ”V-et” torde stå för vattenledning. Skyltarna är inte lätta att missa… De står alldeles vid vägarna…

Och ser du ingen ”V”-skylt så kanske du istället träffar på denna… Det står ”AV” på skylten. Den torde också vara lätt att gissa betydelsen av…

Trodde jag.

Jag ställde frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen – vad betydde skyltarna och varför stod de just där? Svaret var att skyltarna idag inte fyller någon funktion. De sattes upp i mitten av 1970-talet och visade sträckningen för den ursprungliga vattenledningen mellan Rörvik och Brålanda. Och ”A”-et i ”AV” betydde inte ”avlopp”. Vad ”A”-et istället betydde fick jag inget svar på. Fast jag frågade flera gånger. Maildialogen avslutades istället med följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

”Kretslopp & Vatten anser att vi har gett er svar på era frågor och vi kan inte vara mer detaljerade.”

Enligt de boende i området är dock skyltarna med bokstäverna ”AV” nyuppsatta. De sitter dessutom där nya VA-ledningar är dragna… Ja, det verkar till och med så att ”V”-skyltar har tagits bort och ersatts med ”AV-skyltar” efter att den nya VA-dragningen var gjord. Men visst, ”V-skyltarna” hade tydligen stått där ett tag. Där hade samhällsbyggnadsförvaltningen rätt.

Det finns alltså lite olika bud i skyltfrågan. Jag kan inte vara hundra procent säker på vem som har rätt, samhällsbyggnadsförvaltningen eller de boende i området. De boende har emellertid visat sig ha rätt tidigare, så jag har stor tilltro till dem. Väldigt stor tilltro…

Min slutsats av offentlighet, utlämnande av handlingar, sekretess, kartor och skyltar kan emellertid bara bli en – Vänersborgs kommun tycks göra det lätt för eventuella sabotörer, främmande makter och kriminella gäng att hitta ledningar och pumpstationer, men svårare för kommunens egna invånare…

PS. I bloggen citerar och hänvisar jag till min mailväxling med samhällsbyggnadsförvaltningen. Eftersom någon kan misstänka att jag citerar fel eller gör felaktiga urval, och därigenom förvanskar innebörden, återger jag hela mailväxlingen.

Stefan (Jag): ”Det finns blå skyltar uppsatta i södra Dalsland med bokstäverna AV. Vad betyder de?”
Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF): ”Är det vägskyltar vid vägrenen du menar eller vad är det för typ av skyltar?”
Jag: ”Det är de här jag undrar om, vad de betyder och varför de står där. Vad är det de visar? Det står både AV och V.” (skickade några bilder)
SBF: ”Det är skyltar för att visa sträckning av den ursprungliga vattenledningen mellan Rörvik och Brålanda. Skyltarna sattes upp när den byggdes i mitten av 1970-talet. Skyltarna användes, innan GPS:ens tid, av driftspersonalen för att enkelt lokalisera ledningen ute i fält. Idag fyller de ingen funktion.”
Jag: ”Men visst är AV-skyltarna nyuppsatta?”
SBF: ”Nej, AV står inte för avlopp, utan är kopplat till vattenledningen.”
Jag: ”Men visst är AV-skyltarna nyuppsatta? Och de står ju (i varje fall i de fall jag känner till) vid de nya VA-ledningarna…. Vad betyder då ”AV”? A-et?”
SBF: ”Kretslopp & Vatten anser att vi har gett er svar på era frågor och vi kan inte vara mer detaljerade.”

Stolthet och bedrövelse

Till att börja med beklagar jag prestigekampen som avgjordes i veckan, skogen på Blåsut skövlades. Under åtta år berättade jag utförligt på Vänsterpartiets lokala hemsida om kampen mellan de boende kring Kindblomsvägen och kommunen.

Vänsterpartiets hemsida var den enda i sitt slag, inget annat parti i Vänersborg publicerade nästan varje dag inlägg om det som skedde på den kommunala politiska scenen.

Den lilla skogen vid Kindblomsvägen var som en liten ö på hela Blåsutområdet, där de boende varje dag kunde glädja sig åt att ha naturen intill sig i direkt anslutning till tomten.

Det ena slutade strax innan årsskiftet, det andra i veckan. Min partikollega Stefan Kärvling berättade med bilder och text idag ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”. Vi hade fått vetskap om det via mail. Själv åkte jag dit i förmiddags och jag kan bara bekräfta att det är ”sorgligt, ledsamt, bedrövligt och avskyvärt”.

Inget att bli glad över idag? Jovisst, men då får jag ta mig hela vägen upp till riksdagen i Stockholm.

Först är det protokollet från gårdagens debatt. I oktober 2018 tillkom ett större antal nya ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp. Jag känner mig lite som ålderman när jag lyssnar på var och en som nu för första gången kliver upp i talarstolen. De flesta löser det mycket bra, alla har ju tagit med sig erfarenhet från andra uppdrag.

Politikområdet ”utbildning” är ett av mina favoriter. Daniel Riazat är vår ledamot i utskottet, om honom skrev jag flera gånger på Vänsterpartiets hemsida och även nu på senare tid i denna blogg. ”Suppleanten” i utskottet är Ilona Szatmari Waldau.  

Visserligen var det igår inte hennes första anförande, men jag vill uppmärksamma det särskilt. Först gällde det utskottsbetänkandet om ”Högskolan”, sedan det andra om ”Forskning”.

Ilona Szatmari Waldau berättade under avsnittet ”Högskolan” om flera av Vänsterpartiets förslag till önskvärda förändringar och förbättrade villkor för kvinnliga studerande och i vuxenutbildningen. På hennes anförande följde ett besynnerligt replikskifte med Robert Stenkvist (SD). Det är nog bäst att ta några minuter för att se och höra anförandet och replikerna.

På temat ”Forskning” återkom Ilona Szatmari Waldau till kvinnornas situation i den akademiska världen. Den andra delen i hennes anförande gällde frågan om polisforskning. Vänsterpartiet står bakom polisen, vill förbättra och förstärka deras möjligheter att göra ett gott arbete. Men partiet tar inte del i kapplöpningen om vem som vill tillskjuta mer och mer resurser. Vår uppfattning är att det är genom förebyggande arbete (i skolan, med socialtjänsten, på fritidsgårdarna) som vi hjälper till med att polisen för varje löst uppgift inte får tre nya uppgifter av samma art. Lyssna på hennes anförande, det är kloka tankar.

Från dagens debatt ligger alla anföranden och replikskiften på riksdagens webb-TV. Vänsterpartiets Jens Holm var tongivande i den ”Aktuella debatten” om Klimatpolitik (se mitt tidigare inlägg). Jens Holm framförde partiets syn på att det nu råder ett nödläge för klimatet.

Om inte alla journalister kastar sig över sprickan mellan ”januari-partiklövern” som uppstod i försvarsöverenskommelsen kring 85 miljarder, så borde dagens klimatdebatt nog också få plats i medierna. Men titta gärna själv, fast det är en lång debatt med oerhört många inlägg och repliker.

Skogen avverkas vid Kindblomsvägen

I tisdags fick jag följande kommentar på bloggen (

”Du verkar ha koll på hur skogsområdet vid Kindblomsvägen. I skrivande stund håller de på att avverka en stor del av de träd som finns i området. Det ser rent ut sagt förjävligt ut.
Vet du varför detta görs när Länsstyrelsen sagt nej till byggnation i området?
Det är med stor sorg jag ser på hur området förstörs och det Blåsut som en gång var försvinner mer och mer.”

Och visst, så var det. Delar av skogen avverkades. Den lilla skogen uppe på Blåsut blev ännu mindre…

Det var Brunbergs Bygg som avverkade skogen. Det här beskedet fick jag från samhällsbyggnadsförvaltningen i onsdags:

”Det är den privata fastighetsägaren som tar ner träd. Bedömning har gjorts av bygglovshandläggare att det inte behövs något marklov för detta.”

Brunbergs har köpt marken, företaget tänker bygga bostäder där. Och har haft de planerna under flera år. Ja, Brunbergs har till och med fått bygglov – två gånger. Båda gångerna har Länsstyrelsen dock upphävt byggnadsnämndens beslut. Nu senast den 21 mars 2019 (se ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”):

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår Salamandern ekonomisk förenings (=Brunbergs Bygg; min anm) ansökan om bygglov.”

Det betyder att Brunberg inte får bygga hus på sin tomt på Kindblomsvägen. Det finns inget bygglov!

Så varför hugger då Brunberg ner träden?

Naturligtvis hoppas företaget att det till slut kommer att få bygglov, som även Länsstyrelsen godkänner. Och den dag ska träden vara borta… När det kan bli vet emellertid ingen i nuläget. Ingen vet ens om Brunbergs någonsin kommer att få bygglov. Länsstyrelsen skrev nämligen i sitt senaste beslut:

”Eftersom hinder mot bygglov föreligger redan på grund av att murens placering på punktprickad mark inte kan godtas saknas skäl att pröva klagandenas övriga invändningar.”

Det betyder att det kan finnas ännu fler skäl till att byggnadsnämnden hade fattat ett olagligt bygglovsbeslut. De andra invändningarna, som grannarna har anfört, skulle faktiskt kunna åberopas vid ett överklagande av ett eventuellt nytt, tredje, bygglovsbeslut.

Det kan alltså ta flera år innan Brunbergs får bygglov, om företaget nu, som sagt, någonsin får det. Därför tycker jag faktiskt att det är helt befogat att ställa frågan ännu en gång:

Varför högg Brunberg ner träden?

Och faktiskt tycks allt ha gått så snabbt så att någon av grannarna i hastigheten fick träd nedsågade på sin tomt… För övrigt undrar Kindblomsbor och blåsutare om kommunen, och även Länsstyrelsen, helt har tappat intresset för Kindblomsskogen och vad som händer där. Ingen tycks t ex ha varit på plats och kontrollerat om utförd kompensationsåtgärd (dammen) har säkrat fortlevnaden för den rödlistade salamandern…

Det är tråkigt (sorgligt, ledsamt, bedrövligt, avskyvärt) att Blåsuts enda skogsområde nu till stora delar är helt eliminerat…

PS. Tidigare, under mer än tio år och fram till december 2018, bevakade Vänsterpartiet i Vänersborg lokala händelser på sin hemsida. Första inlägget om skogsområdet vid Kindblomsvägen kom i september 2011… (Klicka här!)
Undertecknad har också skrivit en hel del om Kindblom – klicka här.

Om KS 8 maj

Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sitt sammanträde, från kl 08.30 till kl 15.55. Naturligtvis med sedvanliga avbrott för fika och lunch.

Sammanträdet började med ett sekretessärende, vilket vad jag förstår inte är särskilt vanligt. När ärendet senare ska upp till kommunfullmäktige så ska det tydligen också vara sekretess. Vilket är ännu ovanligare. Det har åtminstone aldrig jag varit med om. Det betyder att alla åhörare då får lämna sammanträdesrummet. Först när ärendet är beslutat och protokollet justerat så blir ärendet offentligt. Därför kan inte heller jag skriva om det. Men det handlar i varje fall inte om ledningsnätet för VA eller pumpstationernas placering i södra Dalsland… (Se ”Offentlighet och sekretess i Vänersborg”.)

Det var två gruppdiskussioner på sammanträdet. Den ena handlade om kommunens inriktningsmål. I min grupp var det bra och intressanta diskussioner. Det blev politik, och det diskuterades vad som var viktigt att satsa på i kommunen. Skola och utbildning kom upp, liksom företagsklimatet. Vad som sedan blir resultatet i form av inriktningsmål och hur dessa ska föra Vänersborg framåt är dock en helt annan fråga. Särskilt i dessa tider av ekonomiska besparingar… (När det gäller inriktningsmål mm har jag framfört mina synpunkter tidigare. Se ”KS (8/5): Många sidor, mål och Holmen”.)

Även den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön diskuterades i smågrupper. Även här var det ”högt till tak” och diskussionerna var både intressanta och meningsfulla. Det var framför allt hur ledamöterna såg på ”Brättelänken” (väg från Öxnered till Onsjö), GC-bro över Vassbotten, byggnation på Viksängen i Vargön och småbåtshamn i Nordkroken. Det handlade om dessa ”idéer” skulle placeras in i översiktsplanen eller inte, om det blir verklighet är en helt annan sak. Det tycktes senare som om kommunstyrelsen var helt överens om en av ”idéerna”, Brättelänken. Den blir förhoppningsvis av inom en inte alltför avlägsen framtid.

Ungefär kl 15.15 var det dags för beslutsomgången. Tiden mellan sekretessärendet, gruppdiskussionerna och besluten ägnades åt information…

Det är otroligt mycket information under kommunstyrelsens sammanträden. Det handlar sällan om information kring eftermiddagens beslutsärenden, utan om det som ska beslutas nästa sammanträde. Och som i de allra flesta fall ska vidare för beslut till kommunfullmäktige senare.

Och det här ger mig ”problem”…

Det är kommunfullmäktige som ska fatta besluten, men det är bara kommunstyrelsens ledamöter som får informationen… De andra kan i och för sig läsa i handlingarna, men det är skillnad på att ha handlingar och även få möjlighet att lyssna på muntlig information, med bilder och tillfälle att ställa frågor. Jag antar att det är tänkt att ledamöterna i KS ska redogöra för informationen till sina partikollegor i fullmäktige, men hur ska man kunna klara det? Hur ska man kunna referera och gå igenom 4 timmars intensiv information till andra? Det är ju också så att i en del av ärendena har man själv ingen förförståelse och/eller intresse av – medan någon annan partikamrat är mycket intresserad av ärendet.

Det borde vara så att alla ledamöter i kommunfullmäktige borde få informationen direkt av experterna/tjänstemännen. De föredrar ju ändå ärendena inför KS, varför inte inför en större publik, dvs kommunfullmäktige? Kanske skulle fullmäktige mötas ytterligare en gång i månaden för att få information om kommande ärenden? Då skulle kommunstyrelsen kunna ägna sig åt att dels fatta de beslut som inte ska gå vidare till kommunfullmäktige och dels prata och diskutera politik. Och framtid.

Jag sätter alltså frågetecken kring kommunstyrelsens nuvarande ”funktion” och arbetsformer. Det är en förmån att få ta del av alla föredragningar och all information, men varför ska bara jag och de andra i kommunstyrelsen få den?

Igår fick kommunstyrelsens ledamöter information om den personalekonomiska redovisningen (se ”KS (8/5): Personalekonomisk redovisning”), om förskole- och skolplanen (se ”Akut lokalbrist!”), socialt företagande, kommunens svar på regeringens Kostnadsutjämningsutredning, den fördjupade översiktsplanen (innan gruppdiskussionerna) och vad som är på gång i kommunstyrelseförvaltningen.

Det fattades också några beslut. De brukar gå tämligen snabbt. Igår blev det diskussioner och oenighet kring tre ärenden.

Det första ärendet var ”Upphandling – genomlysning av kommunens verksamheter”. (Se ”KS (8/5): Genomlysning, miljö, kök o varmbassäng”.)

Morgan Larsson (MBP) yrkade avslag. Han tyckte att genomlysningen var för dyr (450.000 kr) och att den kunde göras av kommunens egna tjänstemän. Larsson hade också synpunkter på ärendegången, dvs kommunstyrelsen var bakbunden eftersom Public Partner redan hade fått uppdraget. Det sistnämnda instämde även Henrik Harlitz (M) i, som också tyckte att arbetet med genomlysningen krockade med semestertider och därför hade för lite tid till förfogande. Sverigedemokraterna yrkade avslag.

Gunnar Lidell (M) lade ett tilläggsförslag, som gick ut på att utsträcka tiden för redovisningen av genomlysningen till den 1 november, dock utan att det fick kosta mer. Detta blev också kommunstyrelsens beslut.

Kommunstyrelsen skulle även besluta om att tillsätta en ”Styrgrupp för strategisk samhällsplanering”. Motiveringen var:

”Kommunstyrelsen är enligt sitt reglemente ansvarig för att leda och samordna frågor inom strategisk samhällsplanering. Genom att inrätta en styrgrupp för detta arbete förväntas möjligheterna öka för kommunstyrelsen att uppfylla sitt uppdrag att leda och samordna på området. Det formella beslutsfattandet sker inte genom styrgruppen utan i enlighet med kommunstyrelsens samt nämndernas reglementen och delegeringsordningar.”

Gunnar Lidell (M) yrkade avslag. Han menade att KS ordförande redan nu kunde kalla in till sådana här möten, två gånger i veckan om så krävdes. Sedan var det ju ändå kommunstyrelsen som skulle besluta och då kunde det ju lika gärna avsättas tid för sådana här diskussioner på KS sammanträden.

Det blev votering. Ordförande Benny Augustssons förslag vann med röstsiffrorna 7-6. Marianne Ramm (V) röstade på Augustssons förslag och James Bucci (V) på Lidells. Sverigedemokraterna avstod från att rösta. Och Gunnar Lidell lämnade in en skriftlig reservation.

Den tredje ”oenigheten” inträffade i ärendet ”Inrättande av samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö samt antagande av regler”. Och återigen var det Gunnar Lidell (M) som hade en annan uppfattning.

Så här beskrivs bakgrunden till ärendet i underlaget:

”Vänersborgs kommun har sedan 1990-talet arbetat med Agenda 21, FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Arbetet med Agenda 21 har letts av en politisk styrgrupp bestående av ett av kommunalråden samt presidierna i miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens miljöstrateg (vid tidigare utvecklingskontoret) har varit ansvarig tjänsteperson för styrgruppen. Agenda 21-gruppen har själva initierat en översyn av organiseringen genom ett uppdrag till miljöstrategen då det har framkommit ett behov att se över om Agenda 21 ska vara plattformen för arbetet med hållbar utveckling och miljö.”

Samverkansgruppens viktigaste uppdrag skulle vara att fungera som remissinstans och bereda beslut.

Lidell argumenterade på i stort sett liknande sätt som i det föregående ärendet. Han skriver i sin reservation (som jag efter förfrågan fick ta del av trots att protokollet inte är justerat):

”i regelverket framgår att det inte ska vara någon direkt beslutsgrupp … Det vore enligt min uppfattning bättre att KS ordförande/presidie vid behov kallar samman lämpliga grupperingar för de områden/uppdrag som skall diskuteras, efter dessa möten kan man sedan formalisera och bereda förslag som först diskuteras i KS och eller aktuella nämnder, för att sedan beslutas. Kommunstyrelsen är ändå ansvarig för ledning, styrning och samordning mellan nämnder och förvaltningar, och borde kunna avsätta tid för diskussioner i en kommun med utvecklingspotential. På det viset ger man också det viktiga arbetet med hållbar utveckling och miljö den stabila plattform som behövs för ta driva frågorna framåt.”

Voteringen, det blev en sådan, slutade 10-5 för ordförande Benny Augustssons förslag, dvs att tillsätta en samverkansgrupp. Valen till denna ska för övrigt göras den 5 juni.

Det ligger trots allt en del i vad Gunnar Lidell skriver tycker jag. Om kommunstyrelsens arbetsformer och funktion förändrades så skulle sådana här frågor (t ex strategisk samhällsplanering och hållbar utveckling och miljö) kunna få betydligt mer tid i kommunstyrelsen. Det är sådana här diskussioner om politik och Vänersborgs framtid som jag efterlyser i KS. För övrigt tankar som i allt väsentligt stämmer överens med dem som min partikollega Lutz Rininsland har framfört och som han har motionerat om. (Se motionen ”Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?”.)