Kategoriarkiv: Privata

Inför dagens kommunfullmäktige

Kl 15.00 i eftermiddag slår ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) klubban i bordet och förklarar fullmäktiges sista sammanträde innan sommaruppehållet för öppnat.

Sammanträdets första ärende är något annorlunda än vanligt.

”En, eller flera, representanter från respektive parti [får] möjligheter att debattera olika infallsvinklar i fråga om mål och inriktning för budgetarbetet.”

Det blir en tämligen lång punkt. Varje parti får nämligen 10 minuter till sitt förfogande för att utveckla sina ståndpunkter, och det finns 9 partier i fullmäktige… Det kommer dock inte att bli någon debatt om det som framförs.

Vänsterpartiet kommer att delge sina synpunkter om den filosofi som ligger bakom kommunens styrsystem, dvs New Public Management (NPM). NPM är enligt Vänsterpartiets sätt att se ingen bra modell för att styra en kommun. Vänsterpartiet vill t ex ha bort mycket av statistiken, mätningarna och redovisningarna. Detta arbete tar flera årsarbetare. Och vi tror att vi istället skulle vinna mycket genom att visa betydligt större tillit till professionen. Det är Lutz Rininsland som ska redogöra för Vänsterpartiets syn, men jag har en gång i tiden, i september 2016, skrivit tre bloggar i ämnet (se här: ”Målarbete – till nytta för vem?”, 1, 2 och 3).

Själva dagordningen börjar med delårsrapporten, april 2018.

Framsidan av delårsrapporten pryds lite överraskande av Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C). Sedan följer den ”traditionella” målavstämningen representerad av gröna, gula och röda ploppar. Noterbart är att inriktningsmålet:

”Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en
välskött ekonomi. All verksamhet ska bedrivas i en
anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med
kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar”

har fått en röd plopp. Orsaken är att:

”Tre nämnder prognostiserar underskott vilket gör att endast ett av fyra finansiella mål uppnås.”

För övrigt hittar vi 4 gröna ploppar, varav två av dem är:

  • ”Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses”
  • ”Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas och utvecklas”

Det är vidare 8 gula ploppar och ytterligare en röd.

Delårsrapporten innehåller en hel del ekonomi. Så klart.

Enligt prognosen kommer kommunens resultat 2018 att uppgå till 10 milj kr (i överskott) och det är 14 milj kr sämre än budget. Nämnderna däremot prognostiserar ett underskott på totalt 24 milj kr:

  • socialnämnden -26,6 milj kr
  • samhällsbyggnadsnämnden -3,3 milj kr
  • kultur och fritidsnämnden -0,8 milj kr
  • kommunstyrelsen +5,8 milj kr
  • byggnadsnämnden +0,9 milj kr
  • överförmyndarnämnden +0,1 milj kr
  • barn- och utbildningsnämnden +/-0

I delårsrapporten sammanfattas kommunens ekonomiska läge:

”Det låga prognostiserade resultatet i kombination med en fortsatt hög investeringsnivå, gör att kommunen i bokslut 2018 inte bedöms uppnå en god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv.”

Kommunens ekonomi har med andra ord varit bättre…

Till sist när det gäller delårsrapporten. Kort om investeringar. Nämndernas prognoser år 2018 för investeringarna uppgår till 295 milj kr. Några av de största investeringarna under året kommer att vara:

  • VA längs Vänerkusten, 12 milj kr
  • Boenden inom socialnämnden, 18 milj kr
  • Förskolan i kvarteret Hönan, 26 milj kr
  • Mulltorps skola och förskola, 19 milj kr
  • Kommunhuset, 15 milj kr
  • Fritids-och idrottsanläggningar, 30 milj kr

Kommunfullmäktige föreslås besluta om att Vänersborgs Tennisklubb (VTK) ska beviljas en utökad kommunal borgen om 1,1 milj kr. VTK behöver ta ett banklån för att kunna renovera golven i tennishallen.

VTK har tidigare under många år, sedan 1990, fått kommunal borgen. Klubben har alltid amorterat och skött sina åtaganden på ett bra sätt. Däremot har andra klubbar fått nej till borgen. Som läsare av denna blogg vet, så har Jonathan Axelsson (M) och undertecknad skrivit en motion som berör sådana här frågor. (Se motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”.) Jag är inte säker på att ett kommunalt åtagande av detta slag kommer att ligga i linje med det regelverk och de riktlinjer som ska utarbetas utifrån motionen. Men regelverket är inte klart än och VTK hamnar med sin ansökan liksom i ett ”ingenmansland”.

Den borgerliga gruppen röstade i kommunstyrelsen emot att ge VTK borgen. Jag själv är nog beredd att göra ett undantag för VTK denna gång. De ska inte ”drabbas” för att kommunens regelverk inte är klart. Det betyder att Axelsson och jag kommer att rösta olika – fast vi egentligen är överens…

Moderaterna och liberalerna, och sverigedemokraterna, vill slå ihop miljö- och hälsoskyddsnämnden med byggnadsnämnden. Det vill så vitt jag förstår inte de andra partierna. Och är det så, så blir det ingen sammanslagning.

Även de politiska arvodena ska klubbas under denna punkt. Förslaget är att kommunstyrelsens ordförande från den 1 januari ska få en ”årslön” på 713.379 kr, medan de två andra kommunalråden ska få vardera 631.066 kr. Kommunfullmäktiges ordförande föreslås få ett arvode på 94.660 kr, byggnadsnämndens ordförande 113.592 kr, samhällsbyggnadsnämndens ordförande 126.213 kr, barn- och utbildningsnämndens ordförande 189.320 kr, miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande 75.728 kr, kultur- och fritidsnämndens ordförande 88.349 kr och socialnämndens ordförande 189.320 kr.

Det verkar vara mycket pengar, men då måste man också hålla i åtanke att det innebär en massa jobb att vara ordförande i en nämnd.

Lutz Rininsland (V) ställer en interpellation till Marie Dahlin (S) om vilka konsekvenser riksdagens beslut kring de ensamkommande får för Vänersborg. Marie Dahlin har lämnat ett skriftligt svar och jag tror att det kan bli ett konstruktivt samtal kring interpellationen.

Det finns en del andra ärenden att avhandla för dagens fullmäktige, men ovanstående ärenden är nog de viktigaste.

Efter BUN: Ledamöterna hann!

Det stora frågan på Barn- och utbildningsnämndens möte igår var om ledamöterna skulle hinna hem till Sveriges match mot Sydkorea. Och efter ett mycket, och ovanligt, effektivt sammanträde så blev marginalen stor. Redan 12.05 var mötet till ända. Och Sverige vann!

Det rådde inga större meningsskiljaktigheter bland nämndens ledamöter. Det var jag som reserverade mig mot beslutet om resursfördelningsmodellen och några ledamöter som hade synpunkter på några av de andra frågorna. Däribland jag. Men nämnden tog förvaltningens förslag rakt upp och ner. Och det kan naturligtvis betyda att förvaltningen gör ett bra jobb. Det kan självklart också vara så att politikerna gör ett mindre bra jobb, men det tror jag inte…

Jag beskrev flera av sammanträdets ärenden i söndagens blogg. (Se ”Morgondagens BUN”.) Där hade jag bland annat några funderingar kring nämndens just nu stora överskott, bland annat 10 milj kr på grundskolan. Jag fick svaret att det berodde dels på att man inte hade ”hunnit” förbruka de statliga pengarna för lågstadiesatsningen och dels, vilket jag nämnde i bloggen, att det blir fler elever till hösten. Och till hösten, med de ”sparade” pengarna, så är det tänkt att elevpengen ska bli densamma som under den gångna vårterminen. Och den förklaringen köper jag.

Jag frågade också om hur förvaltningen tänkte kring eventuella nedskärningar på vårterminen 2019 om förslaget från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet blir verklighet. Förslaget innebär ju nämligen, om det blir verklighet, att BUN ska få 6,5 milj kr mindre än i år. Svaret från förvaltningen var lite svävande, och uppgivet – det var väl typ samma situation som vi har varit med om tidigare… Förvaltningen har ju varit med om hot om nedskärningar, och nedskärningar, förr…

BUN har begärt nästan 36 milj kr mer nästa år, bland annat på grund av elevökningarna och alltfler moduler. Blir det istället en nedskärning med 6,5 milj så motsvarar det ungefär 71 tjänster… Det blir intressant att följa valkampanjen från S+C+MP… Hur ska dessa partier locka fler väljare med ett sådant vallöfte?

Christin Slättmyr (S) ansåg att det är omöjligt att skära ner nästa vårtermin, budgetbeslutet tas ju inte förrän i november. Och det är det ju lätt att hålla med om. Men det är nog något Slättmyr måste framföra till sina partikamrater i kommunstyrelsen…

Det ska bli ett extra dialogmöte i augusti kring budgetfrågan…

Resursfördelningsmodellen behandlades som ärende 4.

Samtliga ledamöter ansåg, som sagt, att förvaltningens förslag var bra, utom jag. Jag tyckte emellertid att det var lite underligt när Tove af Geijerstam (L) inte höll med mig om att föräldrarnas inkomstnivå får en allt större betydelse för elevernas resultat (statistiskt sett i Sverige alltså). Uppgiften var hämtad från en ny undersökning av Skolverket. Geijerstam var också tydlig med att elevresultaten inte var något att ta med i en modell:

”Vi har övervägt elevresultat men beslutat att inte ta med det.”

Elevresultatens betydelse för resursfördelningen hävdas både av Skolverket och SKL, och inte minst av kommunens revisorer… Det var lite svårt att acceptera att nämnden bortsåg från dessa fakta. Tyckte jag.

I Skollagen (3 kap 8 §) står det:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Då duger det inte, anser jag, att ha en resursfördelningsmodell som bara utgår från föräldrarnas utbildningsbakgrund…

Jag yrkade först återremiss på förslaget och när återremissen föll ville jag avslå förslaget. Därför lämnade jag också en reservation mot nämndens beslut, där slutklämmen löd:

”Jag reserverar mig mot Barn- och Utbildningsnämndens beslut med motiveringen att nämnden borde ha utarbetat en resursfördelningsmodell för nämndens totala verksamhetsbudget och att ytterligare variabler borde ha tagits i beaktande när det gäller strukturbidraget, särskilt föräldrarnas inkomst och elevernas resultat.”

Förvaltningen informerade om kommunens tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det är framför allt företaget Ströms Slott som bedriver pedagogisk omsorg i Vänersborg. Företaget har 49 anställda och verksamheten finns nu också i Brålanda och Vargön.

De kommunala tillsynsbesöken var denna gång anmälda. De gav positiva resultat och inspektionerna visade att verksamheten håller god kvalitet. Det fanns inget att anmärka på när det gällde t ex pedagogiskt arbete, säkerhet, språk och personalens utbildning.

Och det är ju bra.

Två för Vänersborg nya företag, Forma utbildning och Ekolek barnomsorg, hade ansökt om att få bedriva pedagogisk omsorg som huvudman. Nämnden sa nej till ansökningarna på grund av brister i underlaget. Jag tyckte kanske att det var lite underligt att de borgerliga partierna inte argumenterade för ett ja till ansökan, och att kompletteringar av ansökningarna skulle lämnas senare…

Nämnden beslutade vidare att ansökan om barnomsorg ska göras sex månader innan plats önskas, och inte 4 månader som det är nu. Dessutom får föräldrarna ange tre önskemål av förskola för sina barn.

Nämnden ställde sig bakom förslaget att lämna en begäran till Samhällsbyggnadsnämnden om att börja projektera och verkställa en utbyggnad av Brålanda skola. Det var ett enigt beslut, inga ledamöter framförde några som helst betänkligheter. Och varför skulle de göra det, när det visade sig att det inte skulle bli dyrare med en utbyggd skola än en lösning av lokalsituationen med dyra moduler. (Det här kan du läsa mer om i dagens ”pappers-TTELA”.)

Nämnden hade inga synpunkter på förvaltningens besked om att Nuntorp inte var aktuellt för förskoleverksamhet. (Det står också i dagens TTELA.)

BUN fick också information om andra lokaler.

Bygglov lämnas in i sommar för ut- och ombyggnationen av Öxnereds skola. Det är enligt tidsplanen och skolan beräknas stå klar våren 2021. Det är dock en del problem kvar att lösa angående var skolverksamheten ska bedrivas under byggnadstiden. Modulerna i Brålanda och Tärnan beräknas finnas på plats när höstterminen startar och våningen på Tandvårdshuset, där Vänerparkens skola ska ha lokaler, är klar.

Till sist ställde sig också nämnden bakom förvaltningens svar till revisorerna angående rektors förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Jag framförde de synpunkter som jag skrev om i söndagens blogg. (Se ”Morgondagens BUN”.) Förvaltningschefen menade emellertid att förändringen av den rektorsorganisation som pågår sker efter dialog med rektorerna. Och är det så att rektorerna har varit delaktiga i processen och tycker att förändringarna är bra, så är det ju inte så mycket att säga om… Kanske. Jag tror ändå att förändringarna till stor del är fel väg att gå.

Det var nämndens sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nu gäller det att ladda om inför fullmäktiges sammanträde imorgon. Hur det nu ska gå med all fotboll…

Morgondagens BUN (18/6)

Barn- och utbildningsnämndens möten innan sommaruppehållet brukar vara typ en transportsträcka, få ärenden och av rutinkaraktär. Ibland har juni-sammanträdena till och med ställts in på grund av brist på ärenden. Dock inte denna gång. Dagordningen är lång och innehåller dessutom en rad tunga ärenden. Det finns en uppenbar risk att ledamöterna inte kommer hem i tid till Sveriges premiärmatch i fotbolls-VM…

Mötet börjar med en månadsuppföljning.

Budgetmässigt ser det just nu bra ut. Nämndens ”överskott” i maj är drygt 14 milj kr, varav 10 milj på grundskolan. Men det är en medveten planerad användning av pengarna från förvaltningens sida:

”Grundskolans överskott består främst av avsatt elevpeng för fler elever från höstterminen.”

Pengarna ska räcka till fler elever nästa läsår. Dessutom kostar ju de allt talrikare modulerna mer och mer pengar… Det är bara att hoppas att pengarna kan användas effektivt till hösten och att kommunen kan locka legitimerade pedagoger till skolorna.

Fast jag har nog ett problem med ”överskottet”…

Det skulle ha behövts mer personal och mer resurser på en mängd skolor i kommunen under den gångna terminen – till olika klasser, till enskilda elever etc. Och så har inte skolorna fått dessa resurser, denna personal, fast det har funnits pengar… För att dessa 10 miljoner kr till grundskolan skulle sparas till hösten…?

Jag får inte detta riktigt att gå ihop. Fast det finns kanske någon enkel förklaring. Den vill åtminstone en nämndsledamot höra.

Sedan har jag en annan undring. Hur tänker nämnden och tjänstemännen tackla situationen om (när?) BUN får mindre pengar nästa år än nämnden har innevarande år? Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har ju fått majoritet i kommunstyrelsen för sitt förslag om att spara 6,5 miljoner på BUN år 2019. Och eftersom kommande läsår, som börjar nu i höst, sträcker sig in på nästa budgetår, jag pratar alltså om vårterminen 2019, så undrar jag – de pengar som kan användas nu till hösten, 10 milj kr i ”avsatt elevpeng”, de finns ju inte till våren om S+C+MP får som de vill, hur gör BUN då? Kör BUN med samma organisation på våren 2019 som på hösten 2018, så kommer nämnden att spränga alla budgetramar. Såvida inte nämnden sparar alltihop på höstterminen 2019… Men sanningen är att det inte går att spara så mycket under en hösttermin…

Kanske får nämnden svar på dessa funderingar under ärende 4. Ärendet är en informationspunkt, där förvaltningen helt enkelt ska informera nämnden om kommunstyrelsens beslut nu i maj att barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag:

”att komplettera inlämnat material med konkreta åtgärdsprogram för att uppnå budgetbalans mot anvisad driftbudget. Dessa ska innehålla tydliga konsekvensbeskrivningar kopplade till respektive åtgärd och vara förhandlade enligt MBL § 11.”

S+C+MP i kommunstyrelsen menar allvar med kommande besparingar på 6,5 milj nästa år, trots att partiernas ledamöter i BUN och socialnämnden inte vill spara… Det ska bli intressant att få höra om förvaltningen ser någon möjlighet att spara någonting överhuvudtaget. I varje fall om Vänersborg ska ha kvar en någorlunda fungerande förskole- och skolverksamhet. Ordförande Mats Andersson (C) har ju dessutom gett ett löfte om att inga neddragningar ska ske bland den pedagogiska personalen.

Tänk om förvaltningen meddelar att väljarna borde rösta på några av de andra partierna än de som styr Vänersborg just nu…

Det har ju varit en del strul med antagandet av en ny resursfördelningsmodell. När modellen var uppe för beslut i mars så slutade det med en återremiss. Förvirringen var nämligen ganska stor om vad som ingick i modellen och inte. (Se ”Smärre kaos på BUN”.) För att råda bot på detta så hade nämnden senare också ett särskilt dialogmöte kring resursfördelningen. Imorgon är det tänkt att nämnden ska vara redo att ta den nya modellen…

Är jag redo? Jag vet inte, jag är inte helt säker på det.

Som jag uppfattar det så är det precis samma resursfördelningsmodell som läggs fram till nämnden som tidigare. Dock med ett viktigt undantag. Förra gången skulle modellen ersätta den tidigare fördelningsmodellen i sin helhet, nu ska den nya modellen bara ersätta strukturbidraget, eller den så kallade ”sociala resursen”. Och den utgör endast 5% av de totala verksamhetspengarna.

Det är således en tämligen liten del som ska fördelas något annorlunda än tidigare. Och då kan man ju undra om det är mycket till en ny fördelningsmodell… Det är det ju i ärlighetens namn inte, och det är väl kanske det som gör att många av politikerna antagligen kommer att tycka att förslaget kan passera. Fast det är samtidigt det som är problemet. De andra 95%-en då? Det sägs att diskussionen om denna del av verksamhetspengarna ska fortsätta till hösten. Men då kan man undra varför inte även diskussionen om de 5%-en också kan fortsätta. Ska nämnden besluta om en ny resursfördelningsmodell eller inte?

Och så här lät beslutet om återremiss den mars:

”Barn- och utbildningsnämnden återremitterar ärendet till förvaltningen med motiveringen att tydliggöra hela resursfördelningsmodellen samt att redovisa källhänvisningar samt redogöra skriftligt vilka faktorer som man har tagit hänsyn till i det sociala strukturbidraget, med belysning av hur dessa påverkar fördelning.”

Det kanske inte riktigt är i överensstämmelse med återremissen att bara besluta om 5%…

Jag tycker nog att BUN borde ta ett beslut som gäller alla verksamhetspengar. Det borde vara ett tydligt och klart helhetsgrepp! Och klarar man inte av att ta ett sådant beslut nu, så är det bättre att vänta och ta det senare.

Om man tittar på förvaltningens förslag kring de 5 %-en, så framgår det att fördelningen är exakt densamma som i mars. Den enda faktor som ska tas med vid fördelningen av strukturbidraget (”den sociala resursen”) är fortfarande föräldrarnas utbildningsbakgrund. Förvaltningen menar att denna räcker. Skolverket skrev emellertid alldeles nyligen, utifrån en aktuell analys (”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”):

”Däremot har föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten.”

Men framför allt saknar jag ett perspektiv som utgår från eleven ”här och nu”. Som Skolverket skriver:

”resursfördelningen ska vara anpassad till elevers olika behov och förutsättningar.”

Som jag ser det så måste en resursfördelningsmodell självklart utgå från hur eleverna faktiskt presterar i skolan. Och det är något som Skolverket betonar liksom kommunens revisorer och PWC. PWC skrev i januari 2015 att BUN ska:

”överväga att få med enheternas resultat i modellen.”

Det är vad jag förstår detta perspektiv som bland annat krävs i en resursfördelningsmodell för att kommunen ska kunna lyfta skolresultaten och öka likvärdigheten.

Vi får se hur ledamöterna ställer sig i frågan.

TTELA har skrivit om två av nämndens ärenden, Brålanda skola och förskola på Nuntorp. (Se ”Brålanda skola kan byggas ut”.) Förvaltningens beslutsförslag till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden överlämnar till Samhällsbyggnadsnämnden begäran om att samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med Barn- och utbildningsförvaltningen projekterar samt verkställer utbyggnad av Brålanda skola … med byggstart år 2020 under förutsättning att tillräckliga investeringsmedel finns.”

Det är redan idag trångt på Brålanda skola. Det finns en modul och det projekteras för ytterligare en. Dessutom kommer elevökningen att fortsätta. Brålanda skola måste anpassas till två paralleller och inte bara för en, som idag. Det måste också byggas grupprum och ämnessalar.

Det är vad jag förstår inte mycket att diskutera.

Vilket nog inte nästa ärende är heller. Som lite överraskande är ett informationsärende. Det betyder att nämnden inte ska fatta något beslut om att inte starta någon förskola på Nuntorp, utan bara notera att förvaltningen redan har kommit fram till detta. Nu tror jag att det är helt i sin ordning. Det är inte läge för BUN att starta en förskola på Nuntorp.

Kommunens revisorer har med hjälp av PWC granskat rektorerna. Den styrande frågan har varit:

”Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt?”

Och revisorernas svar är:

”Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt.”

Förvaltningen har skrivit ett yttrande till revisorerna. Det är den som nämnden ska besluta om. Och det i sig är inga större problem, att ställa sig bakom menar jag.

Förvaltningen skriver:

”Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på den granskning som har gjorts och har tagit till sig kritiken. I stort handlar kritiken om att det i den nuvarande organisationen är svårt för rektor att få tid för att bedriva det pedagogiska ledarskapet.
Förvaltningsledningen har påbörjat arbetet med en omorganisering av rektorer i syfte att minska rektors personalansvar och på så sätt ge mer tid för det pedagogiska ledarskapet i enlighet med Skollagens krav. Omorganiseringen är omfattande och har påbörjats och beräknas vara klart 2021 om tillräckliga medel finns.”

Förvaltningen har alltså börjat att göra en omorganisation. Jag kan tycka att det är lite konstigt att inte förvaltningsledningen gör förändringarna först efter det att min motion om rektorers och pedagogers arbetsbelastning och arbetsmiljö har utretts. (Se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.) Nu föregår förvaltningsledningen utredningen på ett sätt som jag inte förstår orsaken till och som jag dessutom tyvärr tror kan bli fel. Det handlar inte i första hand, som jag ser det, om att minska rektors personalansvar genom att inrätta fler rektorstjänster. Det handlar om att låta rektorerna göra det jobb de är tänkta att göra…

Rektor är en titel och en tjänst som är skapad av staten. Och rektorn har ett tydligt statligt uppdrag.

I 2 kap 9 § i Skollagen slås det fast att det:

pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

I Läroplanen står det:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.”

I Vänersborg, liksom i många andra kommuner, betraktas rektorn istället som en ”vanlig” kommunal chef. Rektorn får därmed en mängd kommunala uppdrag och uppgifter. Det kan handla om att rektorn ska syssla med budgetansvar med rapporter och uppföljning, rehabplaner samt uppföljningsarbete, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan. Bara för att nämna några saker…

I en årsrapport från Skolinspektionen till regeringen för några år sedan beskrevs det på följande sätt.

”Vi ser i våra granskningar att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan. I praktisk handling innebär det att de statliga kraven underordnas den kommunala prioriteringen, vilket får till följd att vissa statliga mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks.”

Men frågan om rektorernas roll och arbetsuppgifter tycks ligga utanför de kommunala politikernas ansvar. Förändringen av rektorsorganisationen görs nämligen utan beslut i nämnden. Men det är väl antagligen delegerat som så mycket annat…

Faktum är att barn- och utbildningsnämnden har fler ärenden på sitt bord. Men de ovan beskrivna ärendena är, om inte de viktigaste, så i varje fall de som engagerar undertecknad bloggare mest.

Det blir nog till att se Sverige mot Sydkorea i efterhand…

Marknadskrafterna måste utmanas om den sociala bostadspolitiken ska återupprättas!

Socialdemokraterna vågar inte på allvar ifrågasätta den starka marknadsorientering som ersatt den tidigare sociala bostadspolitiken. Det betyder att det förslag till ”En ny social bostadspolitik” till stora delar saknar de förslag som krävs för att genomföra en verkligt ny bostadspolitik. Framförallt saknas förslag om hur hyresrätten och allmännyttan ska kunna få den roll som krävs […]

Kommunen tar kamp mot Solvarm

Det tycks inte finnas några gränser för hur långt byråkraterna i Vänersborgs kommun är beredda att gå när det gäller att trampa på sina invånare. Det vore verkligen på sin plats att betongpolitikerna mellan valen funderade över vilka de är valda av och vilka de är satta att företräda. Och många tjänstemän borde allvarligt begrunda frågan om vilka de uppgifter de egentligen har, vilka de är till för, vilka de ska hjälpa och tjäna – och vilka som betalar deras löner.

I måndags godkände en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater i miljö- och hälsoskyddsnämnden familjen Solvarms två avloppssystem i naturhuset i Sikhall. (Se ”Solvarm får tillstånd!”.) Det var bra, det var ett erkännande av Solvarm insatser. Två moderater och en sverigedemokrat stödde däremot tjänstemännens förslag att stoppa Solvarms VA-lösningar för att istället tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet.

Igår torsdag slog byråkraterna emellertid som väntat tillbaka igen.

Samhällsbyggnadsnämnden skulle behandla ett yttrande till Förvaltningsrätten som tjänstemännen hade författat. Yttrandet gick ut på att kommunen ville fortsätta att ta kamp mot Solvarm. Solvarm hade ju överklagat ett tidigare beslut av samhällsbyggnadsnämnden om att tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet. Solvarm ville ha ett undantag, en inskränkning av verksamhetsområdet.

Nu hade samhällsbyggnadsnämnden faktiskt chansen att besluta att slänga tjänstemännens yttrande till Förvaltningsrätten i papperskorgen, bifalla Solvarms överklagande, ta upp ärendet i sak och ge Solvarm undantag från en kommunal VA-anslutning. Det vore ju tämligen logiskt efter beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Men nej.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”

Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tjänstemännen tänker alltså ta kamp mot Solvarm i domstolarna. Och målet för kommunens juridiska strid är att Solvarm ska tvingas vara kvar i kommunens verksamhetsområde, att Solvarm ska tvingas in i det kommunala VA-nätet och att Solvarm ska betala 194.935 kr för den kommunala VA-anslutningen.

Det är för bedrövligt. Men det är ju val snart…

Tänk då på att det var bara de två vänsterpartisterna i samhällsbyggnadsnämnden, James Bucci och Emir Terzic, som stod på Solvarms sida. Bland de politiker som stödde tjänstemännen mot Solvarm återfanns samtliga andra partier. (Utom medborgarpartiet som inte har någon ordinarie ledamot i nämnden.) Och det var inte vilka ledamöter som helst, det var personer som stod högt upp på höstens vallistor. Det var t ex Benny Augustsson (S), Tor Wendel (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Bengt Wallin (L), Ingvar Håkansson (C), Susanne Meuller (MP) och Anders Strand (SD).

Om du vill veta mer om hur diskussionerna gick i samhällsbyggnadsnämnden, och det vill du naturligtvis, så hänvisar jag till James Buccis blogg ”Samhällsbyggnadsnämndens inställning till Anders Solvarms överklagandet”. Han skriver om vad som hände igår.

Och du, nu är det dags att på allvar markera vad du tycker om kommunens behandling av sina invånare! Det är dags att rösta på ett parti som står kommuninvånarnas sida.

Rösta V för ordning och reda i Katrineholm!

Gröna Kullen. Kommunhuset i Katrineholm

Socialdemokratin i Katrineholm har för länge sedan förlorat sin själ och identitet under Göran Dahlströms och Fredrik Olovssons ledning. S i Katrineholm har varit ledande i sitt motstånd mot flyktingmottagning, 2010 jagade man handgripligen bort en grupp franska romer från kommunen, man deklarerar att mottagande av asylflyktingar och anhöriginvandring ska vara så dåligt som möjligt att de ska söka sig härifrån, man vill införa tiggeriförbud, ja listan kan göras lång. Det är dags att byta ut styret på Gröna Kulle. Skattepengar plöjs ner i projekt som ger sken av en flashig yta, man frångår sina egna vackra dokument, Privata byggherrar gynnas på bekostnad av det egna bostadsbolaget, Socialnämnden har körts med underskott under många år, Vård och omsorg har stora underskott men inget politiskt ansvar utkrävs, chefer slutar och byts ut på löpande band, personalen blir av med sina friskvårdstimmar, barngrupperna är fortfarande för stora samtidigt som privata företagare köps ut med skattemedel. Vi behöver ordning och reda i kommunen. För ett solidariskt Katrineholm för alla, inte bara för några få, för välfärdens skull. Ni kan hjälpa till med det genom att lägga er röst på Vänsterpartiet den 9 september.

Solvarms kamp är inte över

Solvarm kunde hälsa miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut i måndags med glädje. (Se ”Nyhet: Solvarm får tillstånd!”.) Familjen fick sina VA-lösningar i naturhuset godkända, dock med förbehållet att de framtida mätningarna visar bra och godkända värden. Vilket naturligtvis inte ska vålla några problem.

Men än är inte kampen över för Solvarm. Imorgon torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden sammanträda under ordförande Benny Augustssons (S) ledning…

Samhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande till Förvaltningsrätten i Göteborg. Solvarm har ju som bekant överklagat nämndens beslut att avvisa familjens begäran om att befintligt verksamhetsområde ska inskränkas.

Hittills har inte samhällsbyggnadsnämnden tillåtit några undantag från att ansluta sig till kommunens VA. Det har inte spelat någon roll om fastighetsägare vill eller ej, det har inte spelat någon roll om de har ett bättre system än kommunen eller ej… Alla ska anslutas. Även Solvarm…

Kretslopp och vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) blev för inte så länge sedan klar med sin förbindelsepunkt för VA-anslutningen till Solvarms fastighet. (Se ”SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.) Och vill nu alltså tvinga Solvarm att ansluta sig till en kostnad av 194.935 kr. Vilket Solvarm således har överklagat.

Det yttrande till Förvaltningsrätten som nämnden ska ta ställning till är författat innan måndagens beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden, dvs det beslut som innebar att Solvarms anläggning godkändes. Det är möjligt att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden nu omvärderar Solvarms överklagan och tar upp ärendet på nytt, med tanken att Solvarm ska slippa ingå i verksamhetsområdet och kommunens VA-nät. Och slippa betala fakturan.

Men står nämnden fast vid förvaltningens förslag till yttrande är Solvarms kamp definitivt inte över. Då väntar fortsatta juridiska processer. Som dessutom kan överklagas både en och två gånger.

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande har nämligen följande beslutsförslag:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”

Det skulle betyda att samhällsbyggnadsnämnden anser att Solvarm måste betala 194.935 kr för att tvångsanslutas till kommunens VA. Och tänker ta strid för det i domstolen.

Eller också blir det en ”kompromiss”. På kommunens hemsida står det (se här):

”om kommunfullmäktige beslutar att ett nytt verksamhetsområde ska bildas, så ska alla aktuella fastigheter inom området betala för anslutning. Däremot innebär det inte att fastigheterna fysiskt måste anslutas till det kommunala nätet.”

Varför nu någon ska behöva betala för något man inte behöver eller vill ha…?

Vi får se hur samhällsbyggnadsnämnden resonerar nu när miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt Solvarms anläggning.

Kommundirektör tillsatt

Pascal Tshibanda är Vänersborgs nye kommundirektör.

Tshibanda anställdes som utvecklingschef, men fick i stort sett hoppa in direkt som tillförordnad kommundirektör. Det fick han göra när den förre kommundirektören Ove Thörnkvist mer eller mindre fick ”sparken” av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och de andra kommunalråden. (Se ”Marie, Ove och Pascal”.) I förra veckan utsågs Tshibanda av Marie Dahlin (S) till ”riktig” kommundirektör. Det innebär att Tshibanda nu och tills vidare är kommunens högste tjänsteman.

Jag tror emellertid inte att villkoren är färdigförhandlade än, t ex villkor vid tjänstens upphörande, lönens storlek och andra arbetsvillkor. Så det finns ju en liten chans/risk att Tshibanda och kommunen inte blir överens och att han tackar nej till erbjudandet.

Jag har bara träffat Pascal Tshibanda två gånger och då gjorde han ett gott intryck. Men jag har inga som helst åsikter om hans kompetens eller duglighet. Det kan jag helt enkelt inte uttala mig om. Vänsterpartiet skrev på sin hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):

”Vi vill också säga grattis till utnämningen, vi vill också ge uttryck för våra höga förväntningar.”

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har lämnat in en protokollsanteckning med anledning av utnämningen. Lidell skrev att:

”Jag tror Pascal Tshibanda kommer att göra ett bra jobb, han har gjort det bra som tillförordnad.”

Men Lidell ansåg att en annan sökande var ännu bättre lämpad. (Se TTELA ”Kommunalråden oense om direktören”.) Han förordade att denne sökande skulle få tjänsten som kommundirektör. Lidell skriver i sin protokollsanteckning att:

”Mitt ställningstagande till förmån för den andra sökande baseras på intervjuerna, referenstagande samt den sökandes CV.”

Den person som Lidell förordade har jag inte någon aning om vem det är och självklart inte heller om personens kompetens eller duglighet. Vänsterpartiet har, naturligtvis, inte varit med på anställningsintervjuerna.

Lidell har också en del synpunkter på rekryteringsprocessen:

”Från den politiska ledningen har det under rekryteringsprocessen försäkrats mig, att när vi anställer en så viktig tjänst som kommundirektör, så ska vi vara överens. En mkt god ambition, men tyvärr visade det sig vara just en ambition.”

Det är Marie Dahlin (S) som är ”den politiska ledningen”. Det är Dahlin ensam som fattar sådana här beslut. Det ska dock ske efter ”samråd” med de andra kommunalråden. Men som sagt, Lidell är inte nöjd med hur Marie Dahlin har handlagt processen. Hon har uppenbarligen inte tagit hänsyn till Lidells åsikter.

Lidell har också synpunkter på hur det har gått till tidigare. Han menar att det även tidigare har varit si och så med samrådet. Lidell skriver att det i och för sig var samråd när Tshibanda blev tillförordnad, men inte när det bestämdes hur länge Tshibanda skulle vara tillförordnad. Då blev Lidell inte tillfrågad.

Lidell skriver också att han rekommenderade att det skulle ske:

”en bred genomlysning/enkät bland ledande tjänstemän och politiker, för att därigenom ta fram en brett förankrad kravprofil i god tid innan annonsering.”

Det har inte skett och Lidell fortsätter:

”Min uppfattning är också att KSO (=kommunstyrelsens ordförande; min anm) var positiv till detta förslag, men det har sedemera visat sig att någon sådan enkät aldrig varken beställts eller genomförts.”

Lidell tycker också att det är märkligt att inte Marie Dahlin (S) informerat Tshibanda att det rådde oenighet vid tjänstetillsättningen:

”Enligt hörsägen hade den tillträdande kommundirektören inte informerats om den politiska oenigheten innan dagens KS (=kommunstyrelsen; min anm), vilket beklagas.”

Marie Dahlin har kommenterat Lidells protokollsanteckning. Hon säger till TTELA:

”Vi behöver inte vara överens men jag tycker att det är ganska löjligt att lämna en protokollsanteckning.”

När man som vänsterpartist och fritidspolitiker får stå utanför sådana här processer så hade man i varje fall hoppats att kommunalråden skulle vara överens om tillsättandet av en sådan här viktig tjänst. Efter valet i september kan det ju faktiskt också bli så att Gunnar Lidell (M) blir kommunstyrelsens ordförande.

Hur som helst, vi gratulerar Pascal Tshibanda till posten som kommundirektör. Och passar på att göra reklam för hans alldeles egen blogg ”Inquirere et immutare”. Bloggen innehåller de läs- och tänkvärda texter som Tshibanda publicerar som krönikor i Skaraborgsbygdens Tidning. Du hittar bloggen genom att klicka här.

Och jag avslutar med några ord från Vänsterpartiets hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):

”Börjar politiken samtala mera med varandra, då mognar också politiken. En mognare, viljestarkare och mer handlingskraftig politik behöver en förvaltning med struktur och med sting. Det kan bli riktigt bra, om var och en sköter sin sida för det gemensamma bästa.”

Nyhet: Solvarm får tillstånd!

I eftermiddags blev det klart. Med röstsiffrorna 4-3 gick politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden mot sina tjänstemän och gav familjen Solvarm tillstånd för sin VA-anläggning. Eller rättare sagt, sina VA-anläggningar. Både för det äldre ”System One” och det nya ”System Two”.

Beslutet innebär konkret att ”System One” helt enkelt godkändes, medan ”System Two” villkorades. Villkoret innebär att Solvarms ”System Two” får ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år. Under denna tid ska Solvarm upprätta ett kontrollprogram för provtagning – och om allt är i sin ordning lär ”System Two” efter dessa två få ett permanent tillstånd.

Majoriteten, som röstade för Solvarm och lösningarna i naturhuset, bestod av miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet. De ledamöter som röstade nej representerade moderaterna, liberalerna och sverigedemokraterna. (Jag är lite osäker om den andre personen var en liberal eller ytterligare en moderat.)

Det kan väl vara bra att komma ihåg i valet i september…

Du kan läsa mer om Solvarms naturhus på nedanstående länkar:

Det är en social bostadspolitik som behövs.

Replik på Martin Ådahls debattartikel i DN den 7 juni. DN sa nej till att ta in repliken: När Martin Ådahl beskriver krisen i byggandet så är det en kris som kommer efter drygt 25 års avreglering som satt negativa spår hela tiden men blommar ut för fullt när bostadsbehoven ökat lite snabbare. Dessutom gjorde […]