Kategoriarkiv: Lokalhemsidor

Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen

Det finns en stark rörelse och folklig opinion för att ta klimatförändringarna på allvar och påbörja en omställning mot ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Mot detta står en mäktig fossilindustri som gör enorma vinster på dagens beroende av olja, gas och kol, som prioriterar sina kortsiktiga intressen av vinster idag över de långsiktiga konsekvenser ett förändrat klimat kommer ha för oss alla. Vi vet att klimatförändringarna inte går att avvärja med individuella insatser, sopsortering och miljömedveten konsumtion, utan det krävs samhälleliga förändringar. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen.

Vänsterpartiet har en plan för ett fossilfritt Sverige. Vi vill ha nollutsläpp till 2040. Det är en nödvändig omställning som måste ske snabbt, i nära samarbete med miljö- och klimatrörelsen och genom gemensamma beslut. Vi vill att Sverige följer Kina och Tyskland i omställningen till sol- och vindkraft och beslutsamt ställer om transporter, bostäder, livsmedelproduktion och industri. Vi vill ställa om Sverige för att minska utsläppen. Bostäder behöver renoveras, transporter måste ställas om, ny järnväg byggas och fler investeringar i förnybar energiproduktion måste göras. Utsläppen från livsmedelskonsumtionen ska minskas genom minskad köttkonsumtion och ökade satsningar på hållbar växtbaserad mat. För att underlätta omställningen vill Vänsterpartiet före 2022 att Sverige ska ha inrättat en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder kronor i kapital. Ur den ska stora och små företag liksom regioner och kommuner kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta. Miljöskadliga subventioner ska fasas ut och pengarna ska istället investeras i det som ställer om.

Samtidigt som vi satsar på framtidens teknik och lösningar så ska gammal teknik som förstör klimatet avvecklas. Som ett led i det vill vi att allt pensionssparande som är offentligt kontrollerat ska sluta satsa på klimatfarlig verksamhet. Sverige ska inte tillåta utvinning av fossila bränslen i vårt land, alla investeringar ska ske i förnybar energi. Minerallagen ska ändras så att förbud mot brytning av alunskiffer införs och det kommunala vetot stärkas redan vid prospektering av uran och uran som biprodukt. Vänsterpartiet vill se en hållbar utveckling av nya samhällsnyttiga skogsbaserade produkter som ersätter fossilbaserade produkter och bränslen. Vi vill också se en stark basindustri och en modern fordonsindustri i vårt land. Därför vill vi göra det enkelt för företagen att ställa om. Industrin behöver tydliga mål och stöd till investeringar. Ett sådant mål är att inga nya bilar som drivs med fossila bränslen ska säljas i Sverige efter 2025.

Det är positivt om vanligt folk minskar sitt flygande, men först och främst måste toppolitiker och affärsresenärer som flyger flera gånger per vecka göra det. Det är de rikaste som genom sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. Därför är det de som måste ställa om sin livsstil mest. En del av kampen för klimatet handlar om att via en miljonärsskatt dra in pengar för privat konsumtion till gemensamma klimatinvesteringar. När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar och välfärd istället för ökad privat konsumtion för de som redan har mest blir det enklare att minska utsläppen.

Vänsterpartiet vill använda skattesystemet för att få ned utsläpp och skapa klimaträttvisa. Vi vill att det alltid ska vara billigare att välja det miljövänliga alternativet, exempelvis att ta tåget istället för att flyga. Därför är vi för att införa en träffsäker vägslitageavgift för tunga lastbilar och en flygskatt.

Inkomsterna från dessa skatter ska oavkortat gå till investeringar för billigare och bättre miljövänliga transporter för järnväg, kollektivtrafik, cykling och sjöfart. Privatiseringen av järnvägen har lett till minskat helhetsansvar och långsiktighet och bidragit till stora problem i tågtrafiken.

Det ska gå att lita på att tågen kommer i tid. Järnvägen måste snabbt byggas ut samt drift och underhåll återtas i statlig regi. Det ökar utrymmet för SJ att bedriva trafik på sträckor som enskilt inte är lönsamma men som är så i kombination med andra. Att privata operatörer, som i dag, kan plocka russinen ur kakan på lönsamma sträckor motverkar förutsättningar för klimatsmart resande i andra delar.

[Detta är del 5 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018. Läs hela valplattformen här eller som pdf.]

Kultur för alla – inte bara några få

Kultur är ingen lyx. Den är en av människans djupaste behov, nödvändig för att få oss att skratta, gråta och tänka efter. Kultur är inte heller främst en exportindustri – den är till för alla, inte bara några få. Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur. Riksteatern och turnerande utställningar ska nå ut i alla hörn av landet. Stora sportevenemang ska sändas i kanaler som alla har tillgång till. De ickekommersiella mötesplatser där vem som helst kan utöva och möta kultur måste bli fler. Vårt mål är att Kulturskolan för barn ska göras kostnadsfri före år 2022. Offentliga stöd ska inte styras av efterfrågan. Kulturpolitiken ska utgå från en helt annan logik.

Högern letar hela tiden upp nya välfärdsområden som företag kan göra vinst på. På flera håll i landet har biblioteken privatiserats. Men när vi går in på ett bibliotek ska vi inte vara kunder. Vänsterpartiet vill se en lag mot att lägga ut driften av folkbibliotek på entreprenad. Vi vill också se en utbyggnad av folkbiblioteken. Varje skola ska även ha tillgång till ett skolbibliotek bemannat med en skolbibliotekarie.

Kulturen ska vara fri och frispråkig. I dag händer det att kultur tystas och läggs tillrätta, ibland med goda föresatser, ibland med klassförakt, sexism eller hat som grund. De skyldiga är alla från konfliktskygga tjänstemän och klåfingriga politiker till de som inte tror att människor är kapabla att möta obekväma uttryck. Vänsterpartiet är konsekventa försvarare av konstnärlig frihet och yttrandefrihet. Där finns också en organiserad fiende: Idag angrips yttrandefrihet och det fria kulturlivet av extremhögern. Deras kulturkamp syftar till att tysta obekväma åsikter och föra oss tillbaka till en tid då kritik mot makten betraktades som illojalitet mot nationen.

Professionellt verksamma kulturskapare måste ha möjlighet att leva på sitt kulturskapande under rimliga förhållanden. För det krävs bland annat att kulturskaparna får en bättre ersättning för sitt arbete, att fler får fast anställning på kulturinstitutionerna och att socialförsäkringarna anpassas efter den verklighet som de frilansande kulturskaparna lever i. [Detta är del 15 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018.  Ladda ner hela valplattformen som pdf.]

Ett gott arbetsliv, av och för de många.

Debattinlägg i Knivstabygden den 11 juli 2018

Nina och Fredrik

Nina och Fredrik

Vänsterpartiet Knivsta vill se goda arbetsvillkor i kommunen och en sund ekonomi, som är sund just därför att den fungerar för de många.

Den växande ekonomiska ojämlikheten i Sverige och världen över oroar numera inte bara jämlikhetssträvande socialister utan också nyliberala bastioner som OECD och IMF. Otrygga anställningar, timanställningar och låga inkomster i framförallt den nedre halvan av inkomstfördelningsskalan är en hämsko för den ekonomiska utvecklingen. Lägre löneandel och ökad inkomstojämlikhet hämmar konsumtion och efterfrågan, och bygger upp stora systemrisker då man istället för lön blir beroende av lån för att hålla hjulen igång. OECD beräknar att ökad ekonomisk ojämlikhet har dragit ner tillväxten bland medlemsländerna med 8,5 procent ackumulerat mellan åren 1985 och 2010.

Vänsterpartiet vill se en sund ekonomi som fungerar för de många – och är sund just därför att den fungerar för de många, inte bara de få. Då måste otrygga anställningar och låga såväl som ojämställda löner bort.

I Vänsterpartiets Knivsta går det offentliga före och stärker lönearbetarnas rättigheter och inflytande. Här är den som arbetar inte ett redskap i arbetsprocessen, utan en aktiv deltagare i besluten. Här ställer kommunen krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsmotsvarande villkor i upphandlingar. Vi anställer inte under otrygga anställningsformer, allmän visstid ska bort, heltid – med teknikens utveckling kortad till 6 timmar – är en rättighet, vi använder inte bemanningsföretag och lönerna i kvinnodominerade yrken höjs. Så bygger vi en sund ekonomi, ett gott arbetsliv och ett jämlikare samhälle, av och för de många.

Nina Broman Costa (V)
fullmäktigekandidat Knivsta

Fredrik Rosenbecker (V)
fullmäktigekandidat Knivsta

Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter

Återupprätta den jämlika skolan

Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning.

Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.

Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste såväl kunna utveckla elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.

En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessionsfri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmas hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.

För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grundskolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.

Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Kunskap och lärande ska vara tillgängligt genom hela livet. Teoretiska och praktiska kunskaper är viktiga för alla. Social snedrekrytering motverkas genom att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet men också genom att bygga billiga hyresrätter så att den som vill kan ta steget och flytta till en högskoleort. Du ska kunna studera oavsett klassbakgrund. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att fler ska kunna studera på heltid. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande  för den enskilde ska andelen bidrag i studiemedlen öka, så kan samhället skapa möjlighet för att fler ska kunna studera.

Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Staten behöver återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var. Det är inte föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola – i Sverige ser vi till att alla skolor är bra.

Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen. [Detta är del 10 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018. Läs hela valplattformen.]

 

Debatten om Mora BB

Vänsterpartiets David Örnberg debatterar med Kristdemokraternas Birgitta Sakredius om Mora BB-frågan: REPLIK: Bilförlossningar sker även i Stockholm – och det skulle vara svårt för Sacrédeus att bemanna Mora BB

Ohälsan i välfärdsyrkena ​

I dagens DN har Ulla Anderssons debattartikel fått rubriken ”Tillsätt en kommission mot ohälsan i välfärdsyrkena”.

Ulla Andersson, som är Vänsterpartiets  ekonomisk-politiska talesperson, slår fast: ”De skattefinansierade välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg är de viktigaste för väljarna. De är också de viktigaste för att vårt gemensamma samhälle ska fungera.

Debattartikeln tar sin utgångspunkt i arbetsmiljön: ”Antalet sjukskrivna med utmattningssymtom har sexdubblats sedan 2010. De utbrända är numera yngre, man är borta längre och en stor majoritet är kvinnor. Sjukskrivningstalen är som högst i välfärdsverksamheter som vård, skola och omsorg. Det är dags att tillsätta en kommission som granskar bristerna i välfärdsyrkena.

Vänsterpartiets förslag är följande:

Tillsätt en kommission som får i uppdrag att göra en stor kartläggning av välfärdsverksamheterna i syfte att kartlägga vad dagens brister får för konsekvenser:
1 Vad är de totala kostnaderna för uteblivet arbete på grund av ohälsan?
2 Vad är kostnaderna för belastning på sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten?
3 Vad är kostnaden för samhället och den enskilde för utbildning av de arbetstagare som valt att sluta eller tvingats att sluta sina jobb på grund av för hög arbetsbelastning?
4 Hur stor påverkan har ohälsan på personalförsörjnings-behovet och möjligheterna att rekrytera personal i framtiden?
5 Vad behöver förstärkas för att arbetstagarna ska orka, kunna påverka, ha inflytande och deras kompetens kunna tas tillvara. Vilka olika stödorganisationer fungerar bäst, vilka nya befattningar behöver införas och vilka av de gamla behöver återinföras.
6 Ta fram goda exempel som till exempel hemtjänsten i Skönsmon i Sundsvall där arbetstagarna tillsammans med de gamla utformar verksamheten och sprid dem.

Lägre skatt för dig som är med i facket – Insändare

Från och med den 1 juli blir det lägre skatt för dig som är med i facket. Det är en jämlikhetsreform som inte hade kommit till utan Vänsterpartiet vid förhandlingsbordet. Vi vet att för många innebär det här skillnaden mellan att stå utanför facket och att gå med. En stark fackföreningsrörelse är inte bara avgörande för rimliga löner och arbetsvillkor på arbetsmarknaden utan också en hörnsten i arbetet för att öka jämlikheten i samhället.

För elva år sedan tog den förra regeringen bort möjligheten till avdrag för fackföreningsavgiften. Under tiden har andelen löntagare som är medlemmar i facket minskat. Samtidigt har arbetsgivarna behållit sin möjlighet att göra avdrag för delar av arbetsgivarorganisationernas medlemsavgift. Det har spätt på och cementerat en skevhet och maktobalans på arbetsmarknaden.

Med Vänsterpartiet blir det nu åter möjligt att göra avdrag och det i form av en skattereduktion på 25 procent av den sammanlagda medlemsavgiften som betalats in under ett år. Det kommer att ge tre miljoner vanliga löntagare mer i plånboken. För en undersköterska i Kommunal som tjänar runt 27 000 kronor i månaden betyder avdragsrätten att hen får tillbaka ca 1300 kr per år. För en butiksanställd medlem i Handels med en månadslön på 27 600 kronor, är summan ca 1500 kr per år.

Vår förhoppning är att fler nu ska ha råd att betala sin medlemsavgift och på så vis stärka den fackliga organisationsgraden. Den fackliga styrkan kommer med medlemmarna och en stark fackföreningsrörelse är nödvändig för att bygga ett jämlikt samhälle med en ekonomi för alla, inte bara några få.

Jerker Nilsson, Vänsterpartiet Älmhult/Kronoberg