Kategoriarkiv: Lokalhemsidor

Inte bakåtsträvande, bara undrande

Det kom en del kommentarer i anslutning till ett tidigare inlägg ”Är det så klokt att skynda på?” Nej, vi är inte bakåtsträvande! Men det finns nog med tankar och frågetecken för att vi inte hänger på när alla ropar: Se möjligheterna, glöm hindren.

Finns det en bostadsbrist i Vänersborg, i vår region? Utan tvekan är svaret ja. Vilken typ av bostäder behövs? I grunden, alla sorter: hyresrätter, bostadsrätter, villor – parhus, grupphus, punkthus, fristående – för ensamstående, för par med och utan barn – för äldre och för yngre. För många spelar dessutom priset på bostaden en stor roll: villapriserna har stigit, att köpa en bostadsrätt och betala en dyr månadsavgift, att se nästan halva månadslönen går åt för hyran i nyproducerade lägenheter.

Byggs det inte i Vänersborg? Görs det inget? Händer inget? Jo, det sker mycket på en gång, det har lossnat ordentligt. Det mesta sker här i centralorten, kommunens andra tätorter såsom Brålanda, Frändefors, Vargön, Väne-Ryr blir knappast delaktiga.

Det byggs, det kan man se på Holmängen, på Korseberg, på Nabbensberg, man har nyss haft inflyttning på Vallgatan/Drottninggatan. Det finns färdiga detaljplaner som nu har vunnit laga kraft efter avslag av alla inkomna överklaganden, för kv Misteln,och för kv Haren. Andra projekt har man kunnat läsa om i lokalpressen.

Kommunfullmäktige ställde sig i juni bakom förslaget till Riktlinjer för bostadsförsörjning. Där finns detaljerade uppgifter om vad som är på gång, vad som kommer därefter och vad som kan bli aktuellt längre fram.

När riktlinjerna klubbades, fanns det med en brasklapp från länsstyrelsen: ”I analysen redovisas ett antal konsekvenser av inte tillgodose bostadsbehovet av bostäder för vissa särskilda grupper. Även om dessa grupper nämns i planen så saknas konkreta förslag på hur Vänersborg ska komma tillrätta med dessa särskilda gruppers behov. Det står att resurser bör avsättas, men inte om det verkligen kommer att ske.” Och länsstyrelsen betonade: ”Flera av målen och riktlinjerna behöver förankras i kommunens kommande översiktsplan.”

Översiktsplanen är på gång, så här står det på kommunbens hemsida”En ny översiktsplan håller på att tas fram i Vänersborgs kommun som kommer att ersätta den tidigare översiktsplanen från 2006. Samråd om översiktsplanen genomfördes i början av 2016. Nu är förslaget omarbetat och just nu pågår en utställning av planförslaget mellan 19 juni och 18 september 2017.  En fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargöns tätorter är också under framtagande.” 

Vi får väl se i vilken utsträckning ovannämnd uppmaning från länsstyrelsen är vägledande när processen med översiktsplanen avslutas.

Sedan är det bara att konstatera att ”hela havet stormar” när det gäller frågor om relationen meden översiktsplanen och detaljplanen. Det finns ett pågående arbete som avrapporteras steg för steg. Det finns väl ingen som vågar vara säker på vad som gäller om något år, Plan- och bygglagen (PBL) ändras titt som tätt. Några önskar en ny PBL i grund och botten, andra välkomnar alla dessa mindre ändringar som görs.

För vårt ställningstagande kring projektet Sanden gäller dock att allt pågående planarbete och all tidskrävande hantering av bygglovsfrågor i Vänersborg inte ska behöva skjutas åt sidan. Invändningen från länsstyrelsen, som vi redovisade i vårt tidigare inlägg ”Är det så klokt att skynda på?”, väger tung.

Reklam

Vissa gånger får man faktiskt anstränga sig för att inte dra lite på munnen när vissa reklambanners ploppar upp på olika internetsidor. Inte minst när det är Googles annonser som svischar förbi.
Grejen med dessa annonser är ju att det går efter ens egen sökhistorik på internet. Det vill säga att om jag från min dator jag sökningar på till exmpel resor, kommer ofta reklamannonser för olika resebolag eller söktjänster för resor upp.
Men ibland undrar man ju faktiskt hur man programmerat det hela. För det är väldigt ofta det kommer upp annonser som har med helt annat att göra – ämnen som jag aldrig ens sökt på någon gång. Till exempel sexsajter och dejtingsajter.
Sex- eller porrsajter besöker jag aldrig och det är åratal sedan jag var med på en dejtingsajt. Men ändå ploppar det ofta upp reklam för sådana sajter.
Nu vet jag visserligen inte exakt hur dessa reklamannonser fungerar, det kan ju finnas andra aspekter än min sökhistorik som spelar in. Samtidigt kan det ju se lite komiskt ut om man som jag ofta har datorn med mig på bussar och tåg – och helt plötsligt poppar reklam för sexsajter upp.
Sen matas man ju överlag med otroligt mycket reklam på internet hela tiden. Jag avskyr verkligen fenomenet reklam värre än pesten och blir rätt trött på all köp- och konsumtionshysteri man ständigt matas med. Numera räcker det ju att man kollar mobilen så kommer reklamen. Det räcker inte längre med en lapp på dörren för att slippa pappersreklam eller att byta TV-kanal när reklamavbrotten kommer för att skydda sig. Men vore jag annonsör skulle jag nbog bli rätt besviken om jag trodde att jag betalade för riktag reklam och inte fick det…
 

 
Bilden lånad från Adweek
 

Är det så klokt att skynda på?

I maj gick flera omröstningar i kommunstyrelsen emot kommunledningen, en av dessa gällde Sanden.

”Ärende 13 gällde ”Sanden, söder om Dalbobron”. Kommunledningen ville se ett beslut i kommunstyrelsen som skulle gå vidare till kommunfullmäktige, där tanken var att godkänna ”Program för detaljplaner för Sanden söder om Dalbobron”. Vänsterpartiet hade lagt fram ett annat yrkande, kommunstyrelsen skulle besluta om samråd enligt PBL 5 kap 11 §. Eftersom den borgerliga gruppen M, L,KD men även SD biföll Vänsterpartiets yrkande, blev resultatet 7:8 och åter förlorade kommunledningspartierna S, C och MP en viktig omröstning.”

Därefter gick det i ilfart. ”Samråd med standard planförfarande enligt 5 kap 11 § plan- och bygglagen har skett från och med den 24 maj till och med den 30 juni 2017.

Därmed borde frågan sannolikt återkomma till kommunstyrelsen nästa vecka, vid kommunstyrelsens första sammanträde efter sommarpausen. Om ärendet denna gång ”går på räls” är det kommunfullmäktige i mitten av september som måste besluta om ett eventuellt uppdrag till byggnadsnämnden att gå vidare med fortsatt planarbete och att upprätta detaljplaner för området.

I maj månad ställdes ett antal frågor som inte besvarades varpå beslutet satte tillfällig stopp för kommunledningens ambition att driva på raskare. En av frågorna gällde motstridiga uppgifter om markägarnas vilja att medverka vid omvandlingen av områdets nuvarande användning med industri och handel till ett område planlagt för bostäder. Visst låter det som en vettig tanke. Och visst skulle man kunna förvänta sig bifall från alla sidor. Om det nu vore så att Vänersborg har brist på mark som kan planläggas för bostäder. Men det finns ett flertal färdiga detaljplaner, flera är under färdigställande och ännu fler stora områden ligger i pipeline.  Byggnadsförvaltningens planavdelning och bygglovsenheten arbetar på högtryck, bostäder behövs i vår kommun lika mycket som i de flesta andra större kommuner i Västra Götaland, mest där det är rimligt pendelavstånd till och från Göteborg.

Vad handlar tveksamheten om? Vi har inte fått underlaget inför kommunstyrelsen än, men flera yttranden som inkommit under den korta samrådstiden diariefördes. Här den inledande texten i ”länsstyrelsens samlade bedömning”:

”Länsstyrelsen delar fortfarande kommunens bedömning att en centrumnära utveckling av Sanden skulle sammantaget vara positivt och innebära en god hushållning med mark och vatten. Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området. ”

Det finns fler yttranden som också tar upp frågor som man anser behöver utredas först i ett sammanhang innan processen öppnas för markägarnas ansökningar om detaljplaner. Än har vi inte sett hur beslutsförslaget lyder, inte heller vet vi om byggnadsförvaltningen avser att stå kvar vid sin tidigare syn ”… frågan skjuts till kommande detaljplaner” eller ”… behöver utvecklas ytterligare i samband med de mer konkreta detaljplanerna som följer av programmet.”

Man kan också göra det enkelt för sig. Ett yttrande från en ”fastighetsägare på det gällande området” är kort och koncist: ”Förslaget som gått ut på samråd tycker jag är väl genomtänkt och innebär ett enormt lyft för Vänersborg. Antagligen har inge stad i Sverige en lika attraktiv yta för att utveckla en ny stadsdel.” Som tagen från kommunledningens vallöften från 2010 och 2014.

Vi får återkomma när vi vet vilket beslutsförslag som läggs på kommunstyrelsens bord, vad som förväntas av kommunfullmäktige. Sedan får vi lyssna om andra partier också vidhåller sin tveksamhet till projektet Sanden här och nu, om andra partier också tycker att andra, mindre komplexa detaljplanefrågor ska prioriteras. Vårt huvudintresse är fortfarande att råda bot på den stora bristen av hyresrätter till överkomliga priser. Som aldrig kommer att finnas på Sanden.

Nostalgi

För lite drygt 12 år sedan flyttade jag från området Hagängen i Upplands Väsby till Bagarmossen, där jag fortfarande bor kvar. De sista åren jag bodde kvar i den lägenheten mådde jag oerhört dåligt över min livssituation, inte minst med tanke mitt boende. Jag bodde minst 50 minuter från stan (beroende på när på dygnet jag åkte) och hyrde av en hyresvärd som överhuvudtaget inte brydde sig om sina hyresgäster. Det komiska i kråksången var att jag hyrde av det kommunala bostadsbolaget Väsbyhem, som inte alls tyckte det var några problem med mögel i lägenheten, skriande grannar, rostiga spisar, att termperaturen i lägenheten låg runt 16 grader vintertid – och så vidare. Hyresgästföreningen blev för övrigt eld och lågor när jag kontaktade dem och berättade hur vi hyresgäster blev behandlade – de hade nämligen redan tappat räkningen på hur många anmälningar de fått in mot detta företag och skulle ”med glädje krossa dem om de fick möjlighet” som handläggaren i telefon uttryckte det.
Men trots att jag regelrätt vantrivdes i både området och med hyresvärden, går det inte att komma ifrån att det är mycket nostalgi förknippat med åren i Upplands Väsby. Trots allt bodde jag ändå där i nästan sex år. När det väl var dags att flytta kändes det lite vemodigt att flytta från lägenhetenn där jag bott nästan sex år. Och fortfarande har jag någon konstig, nostalgisk koppling till Upplands Väsby utan riktigt förstå varför.
I år har vi bokat en hyrbil under semestern och det bästa priset fick vi av en hyrbilsfirma i just Upplands Väsby. Och det var inte några hundralappar, utan flera tusen det skilde i pris för tre veckors bilhyra.Och det fick faktiskt inte att stå emot att åka en vecka runt i Väsby bara för att se hur det ser ut just nu. Mycket har förändratas under de 12 år som gått sedan jag flyttade därifrån, det går inte att neka till. Det har tillkommit massor med flerfamiljershus om inte fanns när jag bodde där. Samtidigt kunde jag konstatera att det fanns industritomter och andra fastigheter som var förfallna redan 2005, men som förfallit ännu mer idag.
Jag skulle aldrig flytta tillbaka till Väsby igen, inte ens under pistolhot. Men det kan vara lite nostalgiskt att åka tillbaka dit emellanåt. Årets semesterpris fick vi till det absolut bästa priset på en hyrbilsfirma i just Väsby, så i fredags var jag där för första gången på flera år. Och jag kunde inte låta bli att göra en lite nostalgitripp och åka till områder där jag bodde och ta en vända i Väsby centrum. Mycket har ändrats under det 12 år som gått sedan jag flyttade därifrån och konstigt vore väl annars. På vissa ställen kände jag knappat igen mig när jag passerade.
Men hur mycket jag vantrivdes i Väsby, så har jag ändå bott där i flera år och har förstås en hel del minnen förknippade med den platsen. Så klart det blir lite nostalgiskt att åka dit… 
 

 
Bilden lånad från Jollyroom
 

Nya tag – höstens första medlemsmöte

Hängmattan i all ära, men nu är det åter dags att kolla almanackan och förbereda för möten och sammanträden. När kommunstyrelsens arbetsutskott samlas på måndag, är Vänsterpartiet inte med. Ingen av våra företrädare har en plats i utskottet, men tidigare var vi alltid med på annat sätt: Kallelsen och samtliga handlingar fanns på kommunens hemsida. Den som ville ”läsa på” hade möjlighet att göra detta. Sedan försvann först handlingarna, därefter även kallelsen. Hittills har ingen kommit med en förklaring varför kommunledningen valde att ändra på rutinerna. En märklig kontrast till öppenheten som kommunerna säger sig vilja eftersträva. Se t ex rapporten ”Öppenhetsindex 2017 – toppen och botten”.

När sommarpausen började var vi många som noterade på en egen ”2do-lista” vad som skulle behöva läsas. Vid vårt första medlemsmöte får vi väl förhöra varandra vad som har blivit gjort av alla goda tankar. Medlemsmötet på torsdag med start klockan 18:00 i vår lokal på Kronogatan 31. Vi ägnar kvällen åt planeringsarbete för hösten och för inledningen av valrörelsen inför valet 2018. Planeringen har sin utgångspunkt i tre utbildningslördagar för partiernas styrelser i Fyrbodal som ordnades i april och maj. Utbildningen var samordnad över hela landet. Vänsterpartiet har fått god ordning på samarbetet mellan den centrala, regionala och lokala nivån.

Läsningen då? Bland alla skrifter och rapporter finns flera underlag som kommer väl till pass vid kommande större beslut. Vänersborg förväntas besluta om en ny Översiktsplan innan årets slut. Dessutom beslutar kommunfullmäktige i november om investeringsdelen i mål- och resursplanen för 2018, det hade man tagit undan i juni när budgetbeslutet i övrigt klubbades. Här en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): ”Klimatet – så klart!”  Tankar kring ”Klimatanpassning” och ”Fortsatta steg mot minskad klimatpåverkan” bör finnas med när vi prioriterar vilka investeringar som ska komma först och vilka som måste anstå till senare. Detta gäller självfallet också för den slutliga utformningen av översiktsplanen.

Billigt flyg viktigare än klimatet?

Replik på debattartikel av Peter Eriksson(m) och Gunna Lidell (m) den 28 juli.

Peter Eriksson (m) och Gunnar Lidell (m) lägger stort krut på att attackera regeringens föreslagna flygskatt på in- och utrikesresor. Båda påstår att flygskatten är miljömässigt verkningslös, vilket strider mot Naturvårdsverkets egna beräkningar om en årlig utsläppsminskning på 180 000 ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar utsläppen för 100 000 bensinbilar under ett års tid. Inte illa jobbat av en liten extra avgift på 80 kronor för en inrikesresa!

Liknelsen med rätt lufttryck i däcken och rätt hastighet faller platt till marken om mängden bilar konstant ökar. Ju fler bilister på vägarna, desto större utsläpp när mer bränsle tas i anspråk. Trots flygets energieffektiviseringar har ändå utsläppen ökat på grund av fler resenärer. År 2050 förväntas en tredubbling av flygsektorns bränslekonsumtion och utgör då en femtedel av all användning av energi i transportbranschen. En av orsakerna är det löjligt låga biljettpriserna som i sin tur beror på flygets skatteförmåner (bland annat nolltaxa på flygbränslet). Detta är en trend som strider mot Parisavtalets målsättning att hålla världen under två graders global uppvärmning. Hur går denna utmaning ihop med ett billigt och skattebefriat flygåkande?

De flesta som reser från flygplatsen Trollhättan/Vänersborg är affärsresenärer och de har råd med att betala lite mer, men övriga majoriteten använder sig av kollektivtrafiken där tåget utgör en viktig spjutspets. Där behövs mer räls, fler avgångar, fler lok och förare och betydligt lägre biljettpriser som samhället verkligen är i behov av. Kommer moderaterna prioritera det kravet hårdare än sitt motstånd mot flygskatten eller är flygets framtid viktigare än hur vi ska lägga om våra resvanor i hållbar riktning?

Fahimeh Nordborg

Gruppledare för V i trollhättan

Jag vill höra era röster…

När jag var barn och gick på mellanstadiet hade några av killarna i klassen en tävling som gick ut på att de skulle kyssa alla tjejerna på skolan på munnen. Även de som gick på lågstadiet. Den som kysste flest vann.

På högstadiet hände det om inte varje dag så flera gånger i månaden att man fick en hand uppkörd mellan benen bakifrån eller blev tagen på brösten. Eller fick dom kommenterade. När vi var på badhuset kom dom simmande underifrån och tog oss mellan benen.
När jag var ung hände det att man fick betala för en skjuts i en raggarbil med ett ligg i baksätet.
När jag var ung blev jag tafsad på på konserter, på krogen och på fester.
Och tro mig, jag kunde försvara mig. En armbåge i maggropen, ett knä på ballarna, en knytnäve på kinden. Jag är uppvuxen med bara pojkar som lekkamrater så jag har lärt mig att slåss.
Men aldrig pratade vi om det. Det var bara sånt man fick finna sig i. Och det förekom. Ofta. Det är inget nytt fenomen.
Idag pratas det, och anmäls, och det är bra. Ingen man ska ha rätt att röra din kropp om du inte vill det själv.
Men det som oroar mig med den rådande debatten är att den ska komma att handla om fel saker.
Att min rätt till min kropp ska användas som ett argument i debatten om främlingshatet och rasismen. Att det fortfarande inte handlar om kvinnors rätt till sina kroppar utan bara ett nytt sätt att ge rasismen ett ansikte.
Ni män som upprörs över hur flickor blir trakasserade. Jag vill höra era röster i fikarummet när man drar plumpa skämt om kvinnor. Jag vill höra era röster när sexskämten haglar på festerna. Jag vill höra era röster i kampen mot pornografi och prostitution.
Jag vill inte höra samma röst som upprör sig över sexuella trakasserier på festivaler berätta kvinnoförnedrande historier på en fest någon dag senare. För då vet jag att det inte är mig ni försvarar. Ni använder mig bara som ett verktyg i en annan debatt. En som jag inte vill medverka i. En som handlar om alla människors rätt att få finnas och leva i fred. En som handlar om medmänsklighet och solidaritet.
För jag vet att det som börjar med nedsättande skämt om kvinnor det slutar med att kvinnor dödas. Det är en del i en samhällsstruktur där män är överordnade kvinnor. Där kvinnor inte räknas. Där kvinnor har lägre lön. Där kvinnor måste vara så jävla mycket bättre på arbetsmarknaden för att inte krossas. Och där kvinnor måste stå ut. Och hålla god min.
Idag håller vi inte god min. Vi protesterar och anmäler. Och vi som uttalar oss offentligt får utstå ett näthat som inte känner några gränser.
Ni män som upprörs över sexuella trakasserier. Jag vill höra era röster mot näthat.
Jag vill höra era röster ena er med de kvinnor som vågar ifrågasätta strukturen. Jag vill höra era röster stå bakom män som Simon Häggström, som kämpar mot prostitution och lagfäller torskar.
Jag vill höra era röster varje gång någon kallar en tjej hora eller luder. Eller att någon ska våldtas eller dödas.
Jag vill höra er säga att det inte är ok. Att ingen man, för det gäller alla män, inte bara män från andra länder, har rätt att på något sätt förnedra en kvinna varken fysiskt eller verbalt.
Jag vill inte användas som slagträ i en annan debatt. Jag vill att det ska handla om min rätt till min kropp. Jag vill höra att det räcker nu. Jag vill att det är på riktigt. Om våra röster tillsammans stiger starka, då och bara då kan vi börja förändra något.
Jag är klar. Varsågod och börja näthata mig nu.

Ingrid Nilsson, Distriktsordförande Vänsterpartiet Västernorrland

Vill SD-Älmhult spara på äldreomsorgen?

Börje Tranvik från SD-Älmhult argumenterar för att man inte ska höja skatten i Älmhult för att det för att det är högkonjunktur, skrämmer bort ”tillväxten i företagandet”, för att ett stort företag nyligen flyttade utomlands samt att pensionärerna drabbas.

Argumentet om högkonjunkturen och att man inte ”får” höja skatterna, som Tranvik lärt sig av allianspartierna, stämmer inte in på Älmhult. Älmhult behöver utvecklas snabbare än många andra på grund av den stora inflyttningen som Ikea och andra företag genererar, som i sin tur ställer krav på bostäder, skolor och vatten- och avloppsförsörjning. Om vi inte vågar satsa pengar nu, så finns risken att företag flyttar eller väljer att utveckla företagen på andra orter, för hur ska de få hit kompetent personal om det inte går att bo här? Vill inte Sd ha fler arbetsplatser i Älmhult och mer blomstrande företag?

Tranvik hänvisar till att ett större företag flyttat utomlands och verkar tro det har med skattesatserna i Älmhults kommun att göra. Jag utgår från att han syftar på Invacare, som ska flytta delar av verksamheten. Om Tranvik hade läst tidningen han skickar insändare till, så hade han sett att det inte har något alls med Älmhult att göra. Företaget är amerikanskt och har haft problem i USA, samt vill flytta en del av verksamheten i Diö närmare kunderna i Frankrike. I själva verket riskerar uteblivna satsningar på Älmhult att skrämma bort företag.

De gånger jag träffar de äldsta av våra medborgare så är en sak klar: De allra flesta vill hellre ha en fungerande äldreomsorg och bostäder anpassade till deras behov framför att de vill ha lägre skatter.

Tranvik nämner att vi ska trimma in budgetar som passar in i de förhållandena som råder. Det är exakt det som Vänsterpartiet, Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget gör.

Därför hoppas jag att Sd gör som i kommunstyrelsen, lägger ner rösterna och låter den budget som faktiskt satsar på kärnverksamheten, som äldreomsorgen och skolan, som Tranvik säger sig prioritera, bli den som vinner.

Om inte så får även Sverigedemokraterna stå till svars för de 19 miljoner som ska sparas in, och då blir det omöjligt att inte spara på äldreomsorg och skola.

Jerker Nilsson, Vänsterpartiet Älmhult

 

Vilket byggbolag köper en tomt där byggmöjligheterna tycks vara lika med noll?

En våt filt låg över Mejeritomten sedan en politisk majoritet sagt nej till Peabs planer på att bygga bostäder på tomten och de intilliggande odlingslotterna. Trots detta köpte Magnolia Bostad Mejeritomten av Peab i oktober 2016. Priset var 37 miljoner plus ytterligare en hemlig summa som Magnolia ska betala om de får en detaljplan för bostäder.

En märklig affär tyckte många. Men det var då det, i oktober 2016. Sedan hände saker snabbt. I januari 2017 presenterade de nya ägarna ett förslag för kommunen som inte bara omfattade området där det gamla mejeriet ligger, utan även odlingslotterna.

Vänsterpartiet har inget emot förtätning, men det måste också finnas gröna oaser, platser för rekreation och för att utveckla och bevara vårt natur- och kulturarv. Mejeritomten ligger kloss intill Fredriksdals museer och trädgårdar med dess unika genbank.

Tidigare när Peabs byggplaner diskuterades, så var Miljöpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna negativa. Men nu lyftes området ut ur Stadsplan 2017 och i stället hamnade ett nytt ärende relativt omgående hos stadsbyggnadsnämnden för ett avgörande i april. Vid det laget fanns det också en politisk majoritet för att bygga bostäder och skola på området.

Liberalerna och Miljöpartiet hade ändrat sig. De förra sa att det var därför att projektet nu omfattade även en skola, de senare därför att de som hade odlingslotter skulle erbjudas en ny plats. Att denna nya plats enligt Stadsplan 2017 endast tycks vara en kortsiktig lösning tog man inte så stor hänsyn till, inte heller till buller och troliga markföroreningar. När ärendet sedan skulle diskuteras i kommunfullmäktige lämnade en av kf-ledamöterna salen på grund av jäv (hen jobbar i byggbolaget). Det var nog fler än en som höjde ett förvånat ögonbryn.

Helsingborg växer och vi har en stor brist på både bostäder och mark att bygga på. Det senare inte minst på grund av att de styrande under en följd av år låtit marknaden bestämma, vilket lett till att alltför många en- och tvåplanshus byggts i stället för att man byggt på höjden och varit mer varsam med den mark som finns.

Vänsterpartiet vill gärna ha en skola på området vid Mejeriet. Men skolan kan lika väl byggas på den plats där det i dag finns en bensinmack, alltså utan att man rör kolonilotterna eller det område som är närmast Fredriksdal.

Koloniområdena inklusive odlingslotterna är ett grönt kulturarv med en stor biologisk mångfald, som har rötter i självhushållning, ökad urbanisering och en framväxande ny syn på fritid och rekreation.

Fredriksdal museer och trädgårdar har en ovanligt hög mångfald av vilda växter och djur. Där finns växtmiljöer som det har tagit 90 år att utveckla. Den genbank, som museet byggt upp för att skydda och bevara utrotningshotad flora och fauna kommer drastiskt att hotas av allt för nära bebyggelse av flerbostadshus med en ökad biltrafik, som ger avgasutsläpp och buller.

Vänsterpartiet vill ha en socialt, ekologiskt och ekonomiskt mer hållbar utveckling. Därför vill vi införliva Mejeritomten med friluftsmuseet, bygga en skola – gärna med miljöprofil – på den plats där macken i dag ligger, erbjuda mackägaren en alternativ tomt och låta koloniområdet/odlingslotterna vara kvar.

Så kom igen, blågröna, tänk om! Ta fasta på Vision 2035, där ni skriver att ”allt i Helsingborg görs med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus.” Visa att varken Vision 2035 eller Livskvalitetsprogrammet bara är tomma ord!

Ingrid Mattiasson Saarinen

vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige (v)

 

Insändare införd i Helsingborgs Dagblad 2017-07-29

https://www.hd.se/2017-07-29/lat-mejeritomten-bli-en-del-av-friluftsmuseet