Alla inlägg av abe bergegardh

Mer om gårdagens BUN

Det diskuterades mycket om lokaler på gårdagens (i måndags) sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Kris i lokalfrågan!”.) Men det pratades också om juridik och förhållandena ute på skolorna.

Kanslichef Katrin Siverby och kommunjurist Pernilla Bertilsson besökte sammanträdet och gick igenom förändringarna i den nya Kommunallagen som träder i kraft vid årsskiftet.

Det var, som vanligt, intressant. Den kanske viktigaste förändringen blir att kommunstyrelsen under vissa specifika omständigheter, om kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen denna befogenhet, ska kunna fatta beslut om andra nämnders verksamhet. Det kan i sådana fall handla om budgetbalans. Det kan också handla om ärenden som hamnar mellan två nämnder. Presidierna, dvs ordförande och vice-ordförande, kan också enligt den nya Kommunallagen ges beslutanderätt i vissa frågor. Detta kommer att tydliggöras i reglementen och delegeringsordningar som nu ska revideras.

Jag undrade om Kommunallagen hade förändrats när det gällde frågan om ansvarsfrihet, dvs om en ledamot är ansvarig för nämndens beslut fast hen röstar nej. Det var ju aktuellt för ett antal år sedan när kommunfullmäktige ansåg att jag var ansvarig för arenabeslutet trots att jag hade röstat nej till arenabygget. (Dessutom ansåg fullmäktige att ersättarna, som överhuvudtaget inte hade röstat, också var ansvariga.) Här hade inget förändrats. Lagstiftarna har helt enkelt undvikit denna fråga.

Kanslichef Siverby gick också igenom vad som gäller när ledamöter i en nämnd vill väcka/initiera ärenden. Här har inget förändrats i den nya Kommunallagen utan ledamöter har denna rätt precis som tidigare, 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen):

”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”

Och det var också vad Förvaltningsrätten i Göteborg hade fastslagit i sin dom när jag överklagade ett beslut häromåret. (Se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”.) Skillnaden nu är att ordförande Mats Andersson äntligen tycks ha insett att han tidigare handlade fel.

Nämnden fick lyssna till en verksamhetsuppföljning, som denna gång hade rubriken ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”.

Nämnden fick reda på att det framgick av skolsköterskornas hälsosamtal att ju äldre eleverna blir desto mer slarvar de med maten – många äter inte frukost, tycker inte om maten, konsumerar mer godis och läsk. De äldre eleverna ägnar sig också åt mindre fysisk aktivitet, tillbringar mer tid framför datorn och har större problem med trötthet och sömn än de yngre eleverna.

Det var väl ingen överraskning även om utvecklingen är både tråkig och oroande.

De flesta elever, från förskoleklass och framåt, trivs bra eller mycket bra i skolan. Och det trots att många uppger att lokalerna är både trånga och omoderna. Arbetsron skiljer sig mellan skolorna, och det beror på vilken lärare klassen har säger eleverna. I högstadiet blir det, i varje fall periodvis, stressigare. Det blir t ex fler prov och det är fler lärarbyten. Det finns en grupp elever som upplever att skolarbetet är för svårt och att de har svårt att klara av det.

Nämnden fick också en redogörelse för anmälningarna till Skolinspektionen.

Hittills i år har det varit 25 st anmälningar. Flera av dem står faktiskt samma förälder för. Påfallande ofta går anmälaren förbi huvudmannen och rektor och dessa ärenden ”studsar då tillbaka” från Skolinspektionen till huvudmannen. Anmälningarna gäller främst särskilt stöd och kränkande behandling mellan elever. Av anmälningarna har skolinspektionen gett kritik i ett (1) fall. (2016 var det 39 anmälningar och Vänersborg fick kritik i 9 fall.)

Anmälda kränkningar har ökat, i synnerhet i F-6, från 204 år 2016 till 270. Det innebär dock inte att det i alla fall verkligen har handlat om kränkningar, men ”allt som händer” och kommer till personalens kännedom måste anmälas.

Nämnden ägnade tämligen lång tid åt att diskutera verksamhetsuppföljningen. Det var många synpunkter som lämnades. ”Syftet är gott” med rättigheten att anmäla, dvs Skollagen vill stärka elevernas rättssäkerhet. Min uppfattning är emellertid att det i många fall har blivit alltför lätt att anmäla skolan. Det händer att föräldrar frånsäger sig sitt eget ansvar och lastar över ansvaret på skolan.

Jag anser också att en stor del av problemen i skolan i Vänersborg kan härledas till trånga och överfulla lokaler och på segregeringen som friskolor och profilklasser har bidragit till.

Alla anmälningar tar för övrigt väldigt mycket tid för rektorer och pedagoger. Det är mycket som ska dokumenteras… Dessutom är det ibland rektorer och pedagoger som råkar ut för kränkningar både av föräldrar och elever, t ex på Facebook.

Förresten är Skolinspektionen här i Vänersborg just nu – och inspekterar. De skolor som hittills har inspekterats klart har inte fått några anmärkningar. Det återstår några skolor och dessutom totalbedömningen.

Det var inte så många ärenden på BUN:s dagordning, men de som fanns diskuterades utförligt. Men det som ringer i öronen efter sammanträdet är en vädjan från en av tjänstemännen:

”Vi vill slippa det här med lokalerna. Vi hittar inga lösningar. Ni politiker kan göra nånting, inte vi tjänstemän.”

BUN: Kris i lokalfrågan!

Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har haft sitt sammanträde. Och det är mer regel än undantag nu för tiden att nämndens ledamöter och ersättare, och inte minst tjänstemän, lämnar mötena besvikna och uppgivna, med rynkade ansikten och nedslagna blickar. Det är lokalsituationen för kommunens förskolor och grundskolor som ger den effekten.

Det finns ett akut behov av lokaler:

”fram till 2020 finns [det] ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”

Det finns alltså gigantiska behov av lokaler. Och det är inte bara för att det behövs nya lokaler för både förskola och skola på grund av de senaste årens barn- och elevökning – och de kommande årens… Underhållet på flera förskolor och skolor är eftersatt sedan många år tillbaka och på snart sagt varenda förskole- och skolgård står det dessutom moduler. Just nu hyr BUN 15 moduler.

BUN har en ganska modest målsättning när det gäller lokaler:

”Det övergripande syftet är att alla verksamheter inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för alla barn och elever i kommunens verksamheter.”

BUN pratar om grundläggande behov – att alla barn och elever ska få plats i för utbildning ändamålsenliga lokaler. Det kan tyckas självklart, men så är det inte. Många skolor är dåligt underhållna och utrymmen används som inte är anpassade för undervisning. Förskolorna i Vänersborgs kommun har barngrupper, som i genomsnitt är cirka elva barn över siffran som Skolverket rekommenderar. (Läs här.) I lokaler som i flera fall bör renoveras.

Läget är inte ok. Studier visar att ju större barngrupperna är, desto större är risken för barnen att känna stress. Och om lokalerna är trånga så ökar det också risken för stress. I grundskolan ”backar” studieresultaten dramatiskt. Det rapporteras om bristande motivation både för lärare och elever, samtidigt som sjuktalen bland personalen ökar och skolnärvaron bland eleverna minskar. I februari kommer det inte att finnas några tillgängliga förskoleplatser i centrala Vänersborg, eller i Frändefors och Brålanda…

Och hur viktiga tror barnen och ungdomarna, föräldrarna och lärarna, att de är, när inte kommunen inte ens kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler?

Läget är kritiskt – och akut. Den lösning som BUN har använt sig av hittills, att hyra in moduler, kan inte fortsätta. Vi behöver riktiga förskolor och skolor till våra barn och ungdomar. Det finns knappt ytor kvar för att ställa upp fler moduler. Dessutom är det dyrt. Den senaste modulen som BUN har hyrt in, en modul för två klassrum i Brålanda, kostar 800.000 kr om året… Totalt kostar modulerna BUN bortåt 7,5 milj kr per år…

”Riktiga” förskole- och skollokaler brukar skrivas av under 25-30 år. 7,5 milj kr som årlig avskrivning skulle ge flera fina och rejäla byggnader…

BUN har ett uppdrag. Så långt tycks alla vara överens. Men BUN ges inte förutsättningar att genomföra uppdraget. Och det tycks allt för många inte vilja inse.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringspengar. Och då behandlas alla investeringsbehov tämligen lika. Blir t ex investeringsönskemålen och investeringsbehoven för stora, som de är just nu i Vänersborg, då får alla skära ner lika mycket. Det är därför som en kretsloppspark kan byggas samtidigt som barn står utan förskola. Kommunen måste prioritera investeringarna mycket tuffare.

Även när BUN får investeringspengar är det problem. Nämnden planerar, har önskemål och fattar beslut om renoveringar, nya förskolor och nya grundskolor etc. Men det är andra nämnder och förvaltningar som ska se till att det blir verkstad, att besluten verkställs. Och när det inte händer något, ja då står BUN där. Eller rättare sagt, barn, ungdomar och föräldrar.

BUN kan inte göra något…

På dagens sammanträde fick nämnden reda på att tiden bara går och det händer inget –med den planerade förskolan i Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler. BU-förvaltningen väntar fortfarande på bygglov…

En beskrivning av processen gavs, som jag tyvärr känner igen från andra håll. Byggnadsförvaltningen vill ha kompletteringar av barn- och utbildningsförvaltningen för att kunna behandla bygglovsansökan, och kompletteringar skickas in. Det går 10 veckor. Så vill byggnadsförvaltningen ha nya kompletteringar… Och kompletteringar skickas in. Det går ytterligare 10 veckor… Nya kompletteringar…

Och i dagsläget verkar det som det överhuvudtaget inte blir någon ny förskola på Vänerparken. Det är tydligen parkmarken nedanför huset som är det största problemet. Den kan inte användas till en ”förskolegård”… Och precis så är det vid Norra skolan. Det är enligt byggnadsförvaltningen omöjligt att utvidga en skolgård på parkmark. Även i Öxnered är det problem med detaljplanen på grund av en extra yta till skolgård (på andra sidan ”ravinen”).

Men det finns inga lagar eller principer som hindrar att parkmark görs om till skolgård. Det handlar om vilja. I Malmö gjorde man t ex en skolgård större genom att ta parkmark i anspråk. Man ändrade helt enkelt i detaljplanen. (Se ”Stadsbyggnadskontoret Malmö stad”.) (Det sades på mötet att det också fanns exempel från Göteborg.)

I Vänersborg går det inte…

Det tycks inte spela någon roll vad BUN har för behov, nämnden, och förvaltningen, jobbar hela tiden i motvind. Är det inte avsaknaden av investeringspengar och en bristande förståelse bland styrande politiker, så tycks det vara en tröghet och ointresse hos politiker i andra nämnder. Eller tjänstemän i andra förvaltningar. Det verkar fortfarande vara så att andra utanför barn och utbildning inte verkar inse att förskolans och skolans behov är på allvar.

Vänersborgs kommun måste bli EN kommun. Vänersborg måste inse att barnen och ungdomarna, liksom äldre och sjuka etc, är hela kommunens ansvar. Ansvaret ligger inte bara på en nämnd. Kommunen måste också prioritera hårt i alla investeringar. De investeringar som inte är akuta måste prioriteras ner. Dessutom behöver den här kommunen någon typ av lokalsamordning.

I november ska kommunfullmäktige anta investeringsplanen för de kommande åren. Det blir ett oerhört viktigt beslut. Jag hoppas att partierna kan komma överens om en gemensam färdriktning där förskolan och grundskolan prioriteras.

Barnbidrag till alla (barnfamiljer).

Inte sällan kommer förslag om att begränsa vilka barnfamiljer som ska få barnbidrag och på senare tid har jag noterat att det inte bara är från högerhåll. Barnbidraget är ett effektivt sätt att förbättra ekonomin för de som allra bäst behöver det. Barnbidragen är också ett bra exempel på den generella välfärden som varit en […]

Rapport från partistyrelsen 14-15 oktober 2017

Helgens partistyrelsemöte var förlagt till vackra Syninge kursgård. Det är Vänsterpartiets egen kursgård och du vet väl att du som vänsterpartist bokar med rabatt? Det rekommenderas verkligen! Och det är god mat och fika.

En busslast skarpa socialister och feminister är på väg mot Syninge.

Jag hade nöjet att tillsammans med Hanna Gedin sitta ordförande för mötet, så jag är glad över att vi inte hade någon textbehandling till detta möte. Däremot blev det flera långa, intressanta och bra diskussioner. Vi avslutade också lördagen med separata kvinno/mansträffar, vilket partistyrelsen beslutat om att ha några gånger per år som en del i vårt internfeministiska arbete.

Vi inledde helgen med en diskussion kring situationen runt konflikten mellan Katalonien och Spanien. Det blev en spännande och intressant diskussion som ändå landade i en stor samsyn i frågan. Vi har ju stort stöd i att vårt spanska systerparti Podemos varit en av få förnuftiga röster i denna fråga. De tar inte aktivt ställning i frågan om ifall Katalonien bör sträva mot självständighet eller inte.

Vår uppgift är istället att stödja de krafter som förespråkar förhandling framför konfrontation. Frågan om självständighet eller inte måste vara en fråga för folket i Katalonien och Spanien. Båda parter måste inleda dialog och avstå från våld och provokation och frågan om självständighet måste avgöras inom ramen för en demokratisk process.

Som aktuell politisk fråga diskuterades också LSS utifrån att Jonas under partiledardebatten bjöd in KD och övriga borgare att göra gemensam sak för att stoppa regeringens besparingar för kostnaderna för assistans. Det är viktigt att komma ihåg att dessa besparingar inte sker via det budgetarbete som Vänsterpartiet varit en del av, utan via regleringsbrev till Försäkringskassan.

Det har lett till att antalet beviljade fall har sjunkit från 43% förra året till 14% i år och att Försäkringskassan inte ens gör av med de anslag de tilldelats. Tyvärr fick Jonas kalla handen av borgarna. RBU plockade dock upp bollen och har bjudit in oss och borgarna till samtal för att leva upp till målet i LSS. Vi får hoppas att de lyckas bättre.

Aron Etzler redogör för hur planeringen inför valrörelsen ser
ut såhär långt.

Vi är ju inne på valåret och vi hade en inledande diskussion om partistyrelsens roll i valrörelsen. Vi kommer bland annat att vara en viktig del i valskolan som drar igång under senvåren. Just nu består valarbetet i att Jonas är ute på en lyssnarturné runtom i landet för att besöka arbetsplatser och skolor och hålla öppna möten för allmänheten med fokus på frågor om jämlikhet.

Efterlängtat är att det beslutades om direktiv för de social- och utbildningspolitiska program som förra kongressen beslutade om. Enligt tidigare PS-beslut behandlas programmet efter valet 2018. Vi förrättade också val av de grupper som ska arbeta fram de båda programmen ”utifrån våra socialistiska och feministiska utgångspunkter och målsättningar”.

Arbetet inför kongressen fortsätter såklart också. Detta möte beslutade vi om vilka som ska få äran att sitta kongressordförande och vilka vi ska bjuda in som gäster. Utgångspunkten har varit att hitta gäster som vi kan använda för att öka uppmärksamheten runt kongressen och som kan ge ombuden inspiration och nya intryck. Det tror jag vi har lyckats bra med.

Kongressen närmar sig med stormsteg och nästa möte är det motionsbehandling i tre dagar. Då blir det nog betydligt svettigare att hålla i mötet än det var den här helgen 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kretsloppsparken

I tisdagens TTELA kunde vi läsa om den nya kretsloppsparken som Vänersborgs kommun planerar att bygga vid Tenggrenstorp. (Se ”Kretsloppspark ska underlätta återbruk”.)

Förslaget på en kretsloppspark är ett resultat av en motion som Marika Isetorp (MP) och Anders Wiklund (MP) lämnade den 14 november 2011. Det var på den tiden som miljöpartiet fortfarande bedrev politik i Vänersborg…

Tanken med en kretsloppspark är att (citat från underlaget i ärendet):

”skapa bättre förutsättningar att använda befintliga resurser, minska avfallet och klättra högre på avfallstrappan.”

Som det är nu är det fortfarande mycket som skulle kunna återanvändas som slängs i t ex grovsopor. En ny tanke är att kommuninvånarna också ska kunna lämna in saker som man inte längre har användning för, men som fortfarande går att använda. Sådana saker ska sedan olika hjälporganisationer kunna ta hand om och sälja vidare. (Hur detta ställer sig till kommersiella företag som bygger sin verksamhet på återbruk och försäljning av begagnade varor vet jag inte, men jag förutsätter att kommunen gör det.)

En kretsloppspark är således något mer än en traditionell återvinningsstation.

Den konkreta anläggning, som förslaget har mynnat ut i, är tänkt att ha plats till:

”Byggnad för miljöfarligt avfall och återbruk, 1200 m2, personal- och utbildningsbyggnad i två våningar, 300 m2, garagebyggnad för arbetsfordon, 300 m2, eventuell framtida byggnader för t.ex. återbruk, försäljning, utställning och café, 1000 m2. Utöver dessa byggnader behöver kretsloppsparken även en upphöjd plattform och ramper omfattande ungefär 4200 m2.”

Alla är nog överens om att det behövs en ny anläggning i Vänersborg. Det finns dock kommuninvånare som i stället skulle vilja att kommunen byggde flera i mindre format ute i kommunens mindre tätorter. Det lämnades in ett medborgarförslag om detta förra året. Det är ju faktiskt en ganska lång väg från t ex Brålanda, Västra Tunhem eller Väne Ryr till återvinningsstationen inne i centralorten. Men å andra sidan, vill man ha en ”riktig” kretsloppspark, så måste den nog bli centralt belägen.

Bildförklaringar: 1. Infart 2. Förpackningsinsamling 3. Vitvaror 4. Miljöfarligt avfall 5. Elektronik 6. Återbruk 7. Yta för framtida expansion 8. Personalbyggnad 9. Plattform med 30 containerplatser 10. Rangeringsytor 11. Infart för arbetsfordon 12. Parkering för personal och arbetsfordon 13. Dagvattendamm 14. Befintliga industrilokaler.

Det saknas förutsättningar att utvidga den gamla återvinningsstationen vid Holmängen. Kommunens utredning har tittat på flera områden, men kommit fram till att ett område vid Tenggrenstorp är:

”det mest strategiska med hänsyn till behovet av yta, tillgänglighet och omgivningspåverkan.”

Det kan väl dock nämnas att miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter lokaliseringen:

”med tanke på närheten till bostäder och innanför begränsande broar.”

Jag vet inte om miljö och hälsa har något annat och bättre förslag.

I onsdags var detaljplanen för området på Tenggrenstorp, där anläggningen alltså är tänkt att placeras, uppe i kommunstyrelsen. Och kommunstyrelsen godkände som väntat detaljplanen. Den 25 oktober ska ärendet upp på kommunfullmäktige.

Byggnadsförvaltningen har tittat på det tänkta området. Det har bland annat genomförts undersökningar av marken:

”Inom ramen för planarbetet har det genomförts utredningar med avseende på geoteknik, markföroreningar och buller. Sammanfattningsvis visar resultaten av dessa att marken inom planområdet kan användas för det avsedda ändamålet och att verksamheten kan bedrivas utan överskridande av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller.”

Det är dock inte helt oproblematiskt att ta marken vid Tenggrenstorp i anspråk. Marken består till stor del av lera, som kan vara:

”benägen att ge sättningar, vilket innebär att alla belastningar måste beaktas.”

Därför måste en:

”särskild utredning kring påverkan av belastningar och grundläggningsmetoder … göras inför bygglov och markarbete, så att byggnader och anläggningar inom och utanför området säkras från sättningar.”

Det har också gjorts prover i marken efter föroreningar. Och:

”I ett av dessa prov påträffas även PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i halter något över riktvärdena för känslig markanvändning. Detta medför att eventuella överskottsmassor från kommande markarbeten inte kan hanteras fritt.”

Marken behöver dock inte, tror byggnadsförvaltningen, genomgå någon sanering.

Det finns en del andra aspekter på området, men byggnadsförvaltningen gör bedömningen att:

”det trots intrånget går att tillgodose strandskyddets syften om allmänhetens tillgänglighet till stranden samt skydd av växt- och djurlivet. Bedömningen är också att det angelägna allmänna intresse som ligger i kretsloppsparkens placering på denna plats motiverar intrånget.”

Så i det stora hela, trots vissa utmaningar, ska det tänkta området för den nya kretsloppsparken passa bra för ändamålet.

Men sedan har vi det här med riskerna för översvämning på markområdet…

”Marken där kretsloppsparken ska anläggas är ganska flack och svagt sluttande från nästan +48 m i nordöst till ner mot +46 m i sydväst.”

Det innebär, enligt prognosen, en risk på 60% att vattennivån inom en period på 1000 år kommer att nå denna höjd. Slutsatsen som byggnadsförvaltningen drar är att marken därför behöver måste höjas till +47,0 m. Och ska så göras enligt detaljplanen.

Kommer ni ihåg ”Arne” som ville bygga ett fritidshus på Nordkroken? ”Arne” ville bygga på höjden +47,06 m, men fick avslag av byggnadsnämnden. Nämnden krävde av ”Arne” att han byggde på +47,56 m…

Olika falla ödets lotter…

För övrigt föreslår Länsstyrelsen att marken på Tenggrenstorp höjs till +47,96 m. Men det tycker alltså inte byggnadsförvaltningen. Förvaltningen anser att det räcker med +47,0 m… Och det gör det väl egentligen också tycker jag. (Det borde räcka på Nordkroken också…)

En ny återvinningscentral kommer naturligtvis att kosta en del. Förutom själva kretsloppsparken, inklusive markuppfyllnad och grundläggning, ska en vattenledning flyttas (dock en mindre kostnad), nya gång- och cykelvägar anläggas och stråket längs kanalen rustas upp. Kostnaden beräknas i investerings- och exploateringsplanen till 22 miljoner kronor (12 milj kr år 2018 och 10 milj kr år 2019). Men då vet jag inte om allt ingår.

Alla partier är överens om att det behövs en kretsloppspark och att det liggande förslaget till detaljplan är bra. De problem som finns kommer att lösas och jag tror också att investeringskostnaderna inte heller är mycket att orda om, även om 22 miljoner är mycket pengar.

Det kommunen skulle kunna diskutera är emellertid hur akut den här investeringen är i ljuset av andra investeringar. Jag tänker då närmast på de enorma behov av lokaler som förskola och grundskola har. Kanske skulle kretsloppsparken kunna vänta några år och ”återvinningssituationen” eventuellt lösas så länge med att det uppfördes mindre och billigare stationer i några av kommunens mindre tätorter?

Som det ser ut nu så kommer kommunfullmäktige, kanske enhälligt, att besluta om att anta detaljplanen. Det innebär grönt ljus till byggandet av en kretsloppspark i Tenggrenstorp, även om en del återstår innan spadarna kan sättas i jorden.

Inför BUN 16 okt (2/2)

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder alltså nu på måndag. Förutom den juridiska informationen (se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”) ska nämnden också behandla en del andra ärenden.

Nämnden ska få en så kallad verksamhetsuppföljning. Denna gång om ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”. Det blir säkert intressant, men vad som tas upp i ärendet får nämndens ledamöter inte reda på förrän på sammanträdet.

Sammanträdet innehåller också ett ärende om budgetuppföljning. Det är det alltid på mötena.

Det beräknas att BUN kommer att gå med ett underskott på 4,5 milj kr i år. Det är samma prognos som presenterades för en månad sedan. Nämnden har som bekant begärt ytterligare 4,8 milj kr av kommunstyrelsen. Budgetbeslutet förra året innebar ju att nämnden skulle kompenseras för elevökningen under året.

BUN:s begäran behandlades i kommunstyrelsen igår onsdag. Och trots att det ett tag såg ut som om de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, inte skulle bevilja pengarna, så låg det faktiskt ett annat förslag på kommunstyrelsens bord – ett för BUN positivt förslag. Det innebar att kommunstyrelsen beviljade BUN pengarna. Det ”tackar” vi i nämnden för (i varje fall jag), trots att pengarna bara var tillfälliga för i år och inte ramhöjande.

Elevökningen fortsätter. Sedan september förra året har elevantalet i grundskolan ökat med 101 elever. Jag ser i diagrammet i det medskickade underlaget att antalet elever också har ökat sedan terminsstarten, men det är omöjligt att utläsa med hur många.

Vänsterpartiet föreslog innan sommaruppehållet att det skulle undersökas om det gick att utöka Norra skolans skolgård.

Utredningen kom fram till:

”Enligt Plan och bygglagen är park allmänplatsmark där allmänheten får vistas. En inhägnad skulle hindra allmänhetens tillträde. Skolan har därmed rätt att nyttja parken men inte privatisera den vilket görs genom inhägnad enligt uppgift från Plan- och bygglovschefen.”

Det känns väl inte riktigt som om flexibilitet är kommunens största kännemärke…

Ärende 7 har rubriken ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”. Det är en stor utmaning, som alla vet, för BUN att planera förskole- och skolsituationen i Vänersborg.

För något år sedan gjordes en skolutredning respektive en förskoleutredning, men utredningarna har varit tvungna att revideras. Det på grund av befolkningsökningen sedan dess och också en vilja att bygga bort alla tillfälliga lokaler.

”Utredningen visar att det finns ett behov av fler förskole- och elevplatser i Dalslandsområdet. De aktuella befolkningsprognoserna visar också på en större ökning av antalet barn och elever totalt i Vänersborgs kommun än i förskoleutredningen och skolutredningen. Någon större revidering av de föreslagna strukturerna i utredningarna är dock inte aktuell i nuläget utan förskolor och skolor behöver istället dimensioneras efter de nya prognoserna. Då behovet av fler och ändamålsenliga lokaler var stort redan i början av 2016 då förskoleutredningen och skolutredningen genomfördes betraktas behovet nu som akut.”

Det föreligger alltså ett akut behov. Och vad pratar vi om då? Jag citerar återigen från underlaget:

”Utifrån revideringen är slutsatsen att det fram till 2020 finns ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”

Det finns som synes ett mycket stort behov av lokaler och omfattande åtgärder behöver vidtas – och det snabbt.

Utredningarna har inför måndagens sammanträde med BUN också tagit vägen om Samhällsbyggnadsnämnden (SHB). SHB har yttrat sig och BU-förvaltningen har gjort en del ändringar utifrån SHB:s synpunkter, t ex så har vissa förtydliganden gjorts för att det ska vara lättare att följa med i resonemangen.

I Samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Tor Wendel (M). Det visste jag inte förrän jag fick handlingarna i måndags. Tor Wendel skrev:

”Som jag uppfattat det så finns det i Vänersborg politisk enighet om att ändringar i skolstrukturen skall beslutas i Kommunfullmäktige. Som jag förstått detta ärende så är det initierat av BUN utan diskussion/uppdrag från Kommunstyrelsen. Ingenstans i underlaget nämns att detta dokument ska fastställas av Kommunfullmäktige.”

Tor Wendel är en klok politiker.

För ett antal år sedan fattade kommunfullmäktige ett beslut om skolstrukturen, efter en tämligen engagerad och stundtals nästan hätsk diskussion (kommer ni ihåg?) där både politiker och kommuninvånare var involverade. Nu föreslår BUN att hela ”paketet”, dvs ”Skolutredningen av de centrala grundskolorna” samt ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun” jämte ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”, går via kommunstyrelsen hela vägen till kommunfullmäktige.

Det gör att hela frågan tar längre tid, men jag anser att det är rätt väg att gå. Förskole- och skolsituationen är en angelägenhet för hela kommunen, inte bara för Barn- och Utbildningsnämnden. Frågan är både alltför stor och alltför viktig för att inte gå till fullmäktige. Förutom då också på grund av de principiella skälen. Kommunfullmäktige är huvudman för skolan.

Vi hoppas bara att kommunfullmäktige tar sitt ansvar. Hittills har BUN jobbat i motvind gentemot de styrande…

Idag, torsdag, kom det ett nytt utskick från BU-förvaltningen. Det var ett extra ärende som ska behandlas på nämndssammanträdet, ett yttrande över ”Detaljplan för del av Lindås 2:2, Vargön”. Och det visar med all önskvärd tydlighet i vilken situation BUN befinner sig i.

Det ska byggas på Lindås i Vargön (se krysset på kartan). Det betyder att fler människor kommer att flytta till Vargön och det innebär naturligtvis också fler barn och ungdomar.

Förvaltningen skriver i sitt yttrande:

”De grundskolor för årskurs F-6 som ligger i Vargön har idag brist på lokaler och moduler har ställts upp på skolgårdarna vilket minskar friytan och påverkar skolornas utemiljö negativt. Från och med höstterminen 2017 hyr förvaltningen också lokaler för fritidshemmen i externa lokaler. Äldre elever i Vargön åker till årskurs 7-9 skolor i centrala Vänersborg och i nuläget råder det brist på lokaler även inom den verksamheten och vid byggnation i Vargön ökar trycket ytterligare.”

Det är alltså fullt i grundskolorna just nu och dessutom visar prognoserna att elevantalet kommer att öka ytterligare kommande år…

Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att detta:

”bör inkluderas i detaljplaneförslaget och den bör även belysa lokalproblematiken i konsekvensbeskrivningen.”

Det var alla ärenden på måndagens sammanträde med BUN. Jag saknar emellertid ett ärende på sammanträdet – ett ärende där de synnerligen alarmerande signalerna om situationen i Vänersborgs skolor, som har kommit från Skolverket (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och Lärarförbundets årliga skolranking, behandlas (se ”Vänersborg tappar i skolrankingen!”). Jag vet att förvaltningen inte är klar med sin analys än, men statistiken visade på en sådan allvarlig utveckling att nämnden borde ta upp det direkt. Om inte annat för att visa kommunledningen hur allvarlig situationen är.

För det verkar inte kommunledningen riktigt förstå. Ingen i kommunledningen, eller ordförande Mats Andersson (C) för den delen, har t ex kommenterat skolresultaten i media.

Konsten att sparka på dem som redan ligger ner

Det var inte långt ufrån att jag blev smått illamående och fick en påtaglig känsla av att middagen längtade upp från magen igen när jag igår såg nyhetsinslaget om Moderaternas skuggbudget. Jag förstår faktiskt inte alltid hur man om moderat politiker kan sova gott om nätterna med den politik man förespråkar, det enda parti som möjligen torde vara värre är väl Sverigedemokraterna.
Moderaterna satsar – föga förvånande – i första hand på att sänka inkomstskatten. Det handlar både om ytterligare ett jobbskatteavdrag och att höja gränsen för när man ska börja betala statlig skatt. Man vill sänka skatten på inkomster med cirka 24 miljarder kronor nästa år. Därutöver vill man införa ett särskilt jobbskatteavdrag för dem som är över 64 år på 2,6 miljarder kronor.
För att finansiera skattesänkningarna vill Moderaterna bland annat ändra rejält i bidragssystemen. A-kassan ska sänkas, taket i sjukförsäkringen återinföras och det så kallade aktivitetsstödet ska upphöra vid arbetslöshet som är längre än tre år. Man vill dessutom införa en andra karensdag som ska infalla på den 15:e sjukskrivningsdagen. Allt för att man anser att det ska löna sig mer att jobba än att gå på bidrag.
 
Till att börja med, självklart ska det löna sig bättre att jobba än att gå hemma. Självklart ska man som arbetssökande vara beredd att ta jobb som inte uppfyller alla ens krav och önskemål, för att komma ut på arbetsmarknaden igen. Och självklart ska man jobba för att få ner sjukskrivningarna.
Men att tro att folk blir friskare eller att det skapar fler jobb genom att dra undan mattan för de sjuka och arbetslösa är inte bara naivt ut rentav grymt. Självklart måste man komma åt dem som fuskar, men den stora majoriteten fuskar trots allt inte. Så det där med kollektiva bestraffningar känns rätt osmakligt. De flesta arbetslösa vill inget hellre än att komma tillbaka till arbetsmarknaden igen, men det måste finnas jobb att söka och det skapas inte genom att man plockar bort A-kassan. Ingen sjuk blir friskare för att de förlorar pengar, snarare tvärtom. Jag är knappast ensam om att verkligen dra ut på det hela innan jag bestämmer mig för att stanna hemma från jobbet. Istället går man till jobbet nästan oavsett vilket skick man befinner sig i. När man sedan väl stannar hemma, blir man kanske hemma längre än om man stannat hemma redan när man började känna sig krasslig. Något som både arbetsgivare, arbetstagare och samhället förlorar på…
 

 
DN 1
 
Bilden lånad från Aftonbladet
 

Inför BUN 16 okt (1/2)

Nästa måndag, den 16 oktober, är det återigen dags för Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) att sammanträda.

Det ser ut att bli ett hyfsat kort möte, eftersom det inte finns, vad jag kan se, några alltför långa eller komplicerade ärenden. Det finns emellertid ett informationsärende som tilldrar sig intresset…

”Juridisk genomgång – initiering av ärende samt ny kommunallag”

Kanslichef, och tillika jurist, Katrin Siverby ska föredra den nya kommunallagen och också ”juridik och regler kring väckande av nytt ärende i nämnd”.

Det sista blir särskilt intressant… Naturligtvis av den orsaken att jag den 23 november 2015 överklagade (se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”) ett beslut som barn- och utbildningsnämnden fattade den 9 november om att jag inte hade fått väcka ett ärende i nämnden. (Det handlade om flytten av Nattugglans förskola.) Förvaltningsrätten gav mig sedermera rätt. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)

Förvaltningsrätten upphävde det överklagade beslutet med motiveringen:

”Det finns ingen laglig rätt för nämnden att besluta om huruvida en ledamot får väcka ett ärende eller inte.”

Och så kom slutklämmen från Förvaltningsrätten:

”Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att nämnden genom sitt beslut i ärendet … har åsidosatt den i kommunallagen fastslagna initiativrätten då beslutet medfört att Stefan Kärvlings begärda ärende inte tagits upp och avgjorts i sak vid sammanträdet och inte heller bordlagts för avgörande vid annat tillfälle. Vad Stefan Kärvling anfört till stöd för sitt överklagande får således anses visa att beslutet strider mot 10 kap. 8 § KL. Beslutet ska därför upphävas.”

Det står nämligen i 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen från 2017):

”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”

Den här rätten kan alltså inte nämnden ta ifrån en ledamot, genom t ex en votering. Som faktiskt Mats Andersson hävdade då det begav sig. Det skrev alltså Förvaltningsrätten i sin dom.

Trots Förvaltningsrättens dom blev det återigen ”strul” på BUN:s sammanträde den 19 juni i år. (Se ”Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN”.) Ännu en gång ville ordförande Mats Andersson (C) ha en votering om ett nytt ärende skulle få initieras. Naturligtvis var det Vänsterpartiet som återigen ville väcka ett ärende. Det handlade denna gång om en utökning av skolgården på Norra Skolan. Ett ärende som för övrigt ska behandlas senare under sammanträdet.

Jag vet inte hur ordförande Andersson tänkte i juni… Han hänvisade till Förvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden. Men det var inte sant. Ärenden måste inte beredas. Däremot kan en nämnd fatta beslut om att ett ärende ska beredas innan beslut fattas. Men det är något annat.

Det fanns tidigare inte heller något beredningstvång i en nämnd. Faktiskt.

Förvaltningsrätten skrev:

”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”

Nu vet jag emellertid inte vad som gäller i den nya Kommunallagen. Men det berättar säkert kanslichef Siverby på måndag.

Jag ser fram mot denna punkt på dagordningen. Kanske leder föredragningen också fram till lite mer ”ordning och reda” på sammanträdena.

Ett ekonomipris i rättan tid….

”Den viktigaste insikten är att ekonomiska aktörer är människor”, det var ekonomipristagaren Richard Thalers beskrivning av sin forskning och resultat. Det kan låta väldigt självklart men bakom detta döljer sig en väldigt grundläggande kritik av ”nationalekonomins” grundläggande utgångspunkter. Såna utgångspunkter som att konkurrens och vinstjakt är bra för hela samhället för att bara nämna några […]

Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?

”Du behöver nog komma till Sikhall Stefan.”

Det var en uppmaning, eller kanske en vädjan, från en Sikhallsbo. Den framfördes på ett blogginlägg för ett tag sedan.

Det handlar om gång- och cykelvägen (GC-väg) mellan Sikhalls magasin och badplatsen. En väg som nu ser ut att inte bli av. Det är samma sträcka som Gunnar Lidell (M) ställde en fråga (interpellation) om i kommunfullmäktige senast. Den ska för övrigt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) svara på vid nästa sammanträde, dvs den 25 oktober.

Gunnar Lidell ställde fyra frågor:

  • ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
  • ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
  • ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
  • ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”

I söndags åkte jag upp till Sikhall.

Men först läste jag kommentarerna till bloggen ”Kommunfullmäktige 20/9” för att sätta mig in lite i frågan.

Magnus skrev i en kommentar:

”Jag har i 4 år försökt få till en samschaktning med kommunalt VA under en gång- och cykelbana på en trafikfarlig vägsträcka mellan Sikhalls magasin och badplatsen. I juni 2016 fick vatten och kretslopp markupplåtelseavtal. Vi blev då lovade att dom skulle förbereda för en framtida G.C. Istället förstör dom alla möjligheter.”

Anders som själv är markägare, precis som Magnus, menar att han skrev ett markupplåtelseavtal med kommunen om VA-dragningen bland annat för att möjliggöra en GC-väg. Precis som Magnus.

Anders skrev:

”Nu är VA-arbetet igång, vägen avstängd, alla maskiner är på plats, det sprängs och grävs, det finns överskott på sprängsten. Döm om min förvåning när VA-ledningar förläggs, sprängstenen körs bort och entreprenörerna istället för att avsluta med en plan yta för GoC-väg avslutar med ett … dike!”

Annica skrev:

”Då vägen är både krokig och smal hade det varit lämpligt att bygga en gång-och cykelväg i samband med framdragning av vatten och avlopp. Då hade kommunen sparat både tid och pengar. Det sker tillbud varje sommar som gör människor upprörda och oroliga. Detta har under många år varit ett problem som vi nu trodde skulle lösas i höst, men nu verkar det rinna ut i sanden.”

Helen skrev på Facebook:

”Ja det är så j-a urbota dumt tänkt att inte kunna samköra ett sånt projekt. Tänk vad mysigt och säkert med en sån väg där i dom kurvorna !”

Det är nog ingen tvekan vad svaret på Lidells andra fråga är – markägarna och invånarna i Sikhall vill ha en GC-väg. Helt säkert.

Det är inte heller någon som helst tvekan att det behövs en GC-väg längs denna vägsträcka. Vägen mellan badet/campingen och magasinet/segelsällskapet är både smal och krokig. Det är knappast några vuxna som vågar låta sina barn gå eller cykla ensamma på vägen. Eller ens cykla där själva. Jag tror att de flesta faktiskt tar bilen, typ när badgäster och campare vill till magasinet för att fiska eller någon besökare på segelsällskapet vill till kiosken.

En GC-väg har diskuterats i flera år och det ter sig totalt ofattbart att inte kommunen nu slår två flugor i en smäll när den ändå lägger VA längs sträckan. Kostnaden för en GC-väg skulle bli förhållandevis liten – maskiner och personal finns på plats, liksom ett överskott på sprängsten. Dessutom är vägen avstängd för genomfart. (Även om det går att köra igenom…) Det känns väldigt oförnuftigt att inte anlägga en GC-väg. Och faktiskt skulle det gå att räta ut vägen för en relativt liten summa.

Om bara viljan fanns. Och ett minimum av samplanering mellan kommunens olika delar.

Det är nog så att svaret på Lidells (M) sista fråga till Benny Augustsson (S), när det ska byggas en GC-väg i Sikhall, blir nedslående. Som det ser ut nu lär det dröja många år… Sättet som kommunen drar VA-ledningarna på verkar faktiskt omöjliggöra en framtida GC-väg på sträckan…

Eller finns det en chans för kommunen att snabbt ändra planeringen och utförandet? Jag tvivlar på det, tyvärr är det nog för sent. När Benny Augustsson ska vara på Lidells interpellation lär VA-ledningarna redan vara nedgrävda och klara…

Det föreligger nog en tämligen stor risk att vi återigen har sett en kortsynt och inkompetent planering och styrning i Vänersborg, där ”den ena handen inte vet vad den andra gör”.

Som Marie Dahlin (S) sa i TTELA häromdagen:

”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter.”

Det är val nästa år.