Lucia mördas än idag

feminism

Det är Lucia idag, 13/12 – 2016. Dagen då barn över hela Sverige lussar för sina nära och kära på skolorna. Med ljuskronor och långa vita linnen skrider de fram, högtidligt med pirrande känslor i magen. Efteråt blir det fika och beröm från föräldrar och vuxna som ihärdigt deltagit i planeringar och förberedelser.

Och så rullar det på. Den fruktansvärda historien om en lynchad,misshandlad och knivstucken flicka från Sicilien befinner sig långt borta begravd bakom tunga historieböcker som plöjs igenom under terminens gång.

Men idag skulle vi kunna ta chansen och fundera lite över den italienska ”ljusbärerskan”. Vem var hon och vad betyder hennes död för oss idag? Kan vi lära oss något av henne? Vad har en kristen symbol för relevans i ett sekulärt och ateistiskt samhälle?

Lucia bestämde sig tidigt för att avlägga ett kyskhetslöfte. I största hemlighet då förstås. Hon blev sedermera bortlovad av sin mor mot sin vilja. Hon avböjde giftermålet och efter att ha lett sin mor till tro och bot mot blödarsjukan så drog hennes familj tillbaka förlovningen. Friaren kände sig kränkt och angav Lucia till den romerska kejsaren som vid den tiden förföljde de kristna.

Lucia torterades i fångenskap men förlorade inte tron på Gud eller bröt sitt kyskhetslöfte. Hon dömdes sedermera till att bli glädjeflicka på en bordell. På vägen till bordellen mördades hon under fruktansvärda former.

Det berättas också att hon bar ner mat till människor som satt som fångar i mörka fängelsehålor. För att få med sig så mycket mat som möjligt satte hon ljus i håret för att kunna se bättre.

Berättelsen om Lucia är en berättelse om en kvinna som gick sin egen väg i ett patriarkalt samhälle. Hon valde ett liv som sin egen. Troende kristen i ett samhälle som förföljde kristna, trogen sina ideal i en omgivning som sexualiserade kvinnan hårt och som behandlade henne som sin ägodel. Hon stod upp för något, även när hon torterades och fängslades.  In i döden var hon den hon alltid velat vara. Det kunde inga män ta ifrån henne.

Lucia finns än idag och inte bara i de barn som ”lussar” för sina föräldrar. Utan hon finns där i varje mörk vrå där kvinnor lever i skuggan av vårt samhälle, där de torteras och mördas för att de vill leva sina egna liv. Lucias berättelse är inte unik. Den har genomlevts av miljontals kvinnor efter det och fortsätter att genomlevas av kvinnor även idag. Därför är berättelsen om Lucia en viktig symbol för tron på kvinnlig styrka och rätt att välja sin egen väg.

Vi lever fortfarande i ett patriarkalt samhälle. Kvinnor dör fortfarande av tortyr från mäns händer. Kvinnor stängs fortfarande in bakom låsta dörrar. De hindras från att leva sina egna liv och göra sina egna val. Det måste vi prata om. Lucia må vara en kristen symbol som firas av den kristna världen. Men hon kan också vara en annan sorts symbol. En symbol för idealism, kvinnlig styrka och rätt till sitt eget liv. Hon kan bli den feministiska martyr som unga flickor kan fundera över när de klär ut sig till henne. Att i symbolen sitter makten att få vara sin egen. I ljuskronan finns hoppet och solidariteten och kärleken. Styrkan.
Att säga nej.

David Sköld Sällström