Därför är jag ett stolt Vänsterpartist! Del 2

För några år sedan ställde jag upp och hjälpt till med en lokal ungdomsfestival, Sjuhäradsfestivalen. 7H festival var en folkhälsoprojekt där unga människor fick ansvar för det mesta men med vi ”gamla” som resurpersoner. Där träffade jag flera fina unga människor bl a. Som en del av festivalen ville vi ha representativer från alla politiska partier kom och berätta lite om sitt parti, dennes ideologi osv. Bara ett enda parti ställde upp: Vänsterpartiet! Det gjorde dom alla tre år att festivalen hölls. Och det kom flera partimedlemmar (inte bara 1 eller 2) och dom serverade frukost på söndagen och snackade politik med ungdomarna på deras vilkor. Häftig, eller hur? 


Det gjorde en superbra intryck på mig inte minst för att jag har några tråkiga minnes av ”ungdoms aktiviteter” där medelålders människor kontrollerade nästan allting.

Gör Sverige till världens mest jämlika land igen

Välfärdsstaten Sverige byggdes för att samhället i grunden var orättvist – och uppgiften var att göra det mer rättvist. Idag är det, absurt nog, inte längre så. Vänsterpartiet är det enda parti som vill ändra på det.

”Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.” Orden är Olof Palmes, och de uttalades i en tid när Sverige var på väg mot att bli världens mest jämlika land. Han såg klassklyftorna som fanns och valde att göra något åt dem. Klyftorna minskade och välfärden utökades i en tid då socialdemokratin både ville och vågade utmana det rika toppskiktet.

Man hade ambitionen att bygga ett Sverige för alla – inte bara de rikaste – och Sverige blev världens mest jämlika land. Det är inte så väldigt länge sedan. Men sen hände något. Istället för beslut som steg för steg gjort att ojämlikheten minskade så tilläts ojämlikheten skena. Och i Sverige har ojämlikheten ökat mest av alla jämförbara länder.

Beslut för beslut ökade klassklyftorna igen. Vårt skattesystem förändrades i grunden och blev mindre progressivt och omfördelande. Miljardärer kan idag betala mindre andel i skatt än vanliga arbetare – och de kan få tillbaka enorma belopp i avdrag. Vi har fått ett skattesystem som är riggat för de rika, men Socialdemokraterna vill låta ”lagt kort ligga”.

Olof Palmes arvtagare vill inte låtsas om att klassamhället finns. Istället kallar sig Socialdemokraterna nu för mittenparti och flörtar öppet med Centerpartiet och Liberalerna. Är det någon som för ett ögonblick tror att några av riksdagens främsta skattesänkare, Annie Lööf och Jan Björklund, kommer gå med på ett skattesystem som utjämnar klyftorna om de får något inflytande?

Visst, det går bra för Sverige – men det är många människor som inte märker av det. Fattiga pensionärer, sjuka, ensamstående mammor m fl får väldigt lite del av att vi som land är rikare än någonsin tidigare. Samtidigt är det uppenbart att sjukvård och annan välfärd behöver mer pengar. Pengarna finns som sagt, men de finns i fickorna hos ett fåtal.

Vänsterpartiet vill se en ny skattereform. Den reformen ska omfördela och bidra till att göra Sverige till världens mest jämlika land igen. Dess utgångspunkter vill vi ska se ut så här:

  • Säkra välfärdens finansiering genom att öka skatteintäkterna.
  • Ökad ekonomisk jämlikhet – omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik.
  • Lika skatt för lika inkomst. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk.
  • Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag.
  • ”Förorenaren betalar” ska gälla som grundprincip.
  • Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar måste utökas.
  • Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning.

Vi står inför ett vägval. Det går att göra Sverige till världens mest jämlika land igen. För samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det. Men det krävs politiker som vill och vågar utmana det rika toppskiktet. Det har Sveriges enda vänsterparti – Vänsterpartiet.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Folket ska bestämma – inte banker och storföretag

Vi vill öka människors inflytande över den egna livssituationen och skapa större möjligheter för  folkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vi vet att demokratiska samhällen är bättre samhällen. När folkstyret urholkas innebär det inte bara sämre beslut – det gröper också ur tilltron till demokratin.

Det finns en politisk kris i Europa och USA – tilltron till regeringar, institutioner och medier sjunker. De som vill tillskriva enskilda partier denna kris missar att den är grundad i verkliga problem. Allt färre upplever att samhället är byggt för dem.

På några årtionden har makten förskjutits från demokrati till en växande finanssektor. Beslut som tidigare kunde fattas av regeringar och parlament är nu inskrivna i handelsavtal. Betalda lobbyister och PR-företag har ofta mer makt över dagordningen än partier, en utveckling som påskyndats i takt med att EU:s makt har utvidgats. Det innebär att politiken i nästan alla länder har tvingats följa samma mönster: privatiseringar, fler osäkra jobb, rovdrift på miljön, sänkta skatter för de rika och större risker för oss andra.

Vi ser en oroande utveckling, där demokratin ifrågasätts av högerextrema krafter och urholkas av kapitalets makt. Vänsterpartiet vill minska finanssektorns inflytande över våra samhällen. De enorma värden som skapas av vårt arbete ska investeras i samhällsnyttiga saker som innovationer, i omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle och i förkortad arbetstid.

Vi vill använda AP-fonderna till produktiva och samhällsnyttiga investeringar, som upphör med fossila placeringar och respekterar Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Istället för att bara syfta till så hög avkastning som möjligt ska statligt ägda bolag användas aktivt i omställningsarbetet, för att öka jämlikheten och jämställdheten och stärka demokratin. Vi vill öka uttaget av skatter från banksektorn. Vi föreslår en bankdelningslag som syftar till att kraftigt minska bankernas risktagande samt en skatt på finansiella transaktioner för att minska kortsiktig spekulation.

Vänsterpartiet vill stoppa den förskjutning av makt från demokrati till storföretag som många av dagens internationella handelsavtal innebär. Till att börja med måste hemlighetsmakeriet kring dem upphöra. Det är helt orimligt att vanliga politiska beslut som påverkar vår ekonomi och välfärd avhandlas i komplett hemlighet och därefter inte kan påverkas. Företag ska aldrig ställas över staters demokrati.

Vänsterpartiet anser att de folkvaldas roll i demokratin är central. När de ses som – och ibland uppträder som – en elit snarare än folkets företrädare försvagas den demokratiska idén. När det uppdagas att politiker går direkt från sina uppdrag till välbetalda konsultjobb – eller att deras motioner egentligen är kopierade från lobbyisters texter, då blir politiken korrupt. De allra flesta förtroendevalda i Sverige sysslar med politik på sin fritid och har inga höga ersättningar. Ändå är det bara vi som säger ifrån mot elitväldet inom politiken. Vi står som enda parti för att sänka politikers arvoden. Det är ett stort problem att många politiska företrädare, som förväntas fatta beslut för hela befolkningens bästa, lever på en nivå som vanliga löntagare bara kan drömma om. [Detta är del 2 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018. Hela plattformen finns här.]

Satsning på avgiftsfri kulturskola i alla kommuner

Vi vill därför att kommuner ska ges ekonomisk kompensation för att slopa avgiften, så länge de finansierar hälften ur egen kassa. Detta innebär att de kommuner som idag tar ut högst avgift får störst stöd, men dessa behöver också skjuta till mer än andra. Samtidigt får de kommuner som tar bort avgiften – även de kommuner som redan idag har infört avgiftsfri kulturskola – rätt att söka utvecklingsstöd. Pengarna kan användas till att utveckla verksamheten, exempelvis när kommuner vill starta upp en ny ungdomskör på orten eller testa nya arbetsmetoder för att nå nya målgrupper och göra kulturskolan bredare och mer jämlik.

– Alla barn som drömmer om att lära sig spela gitarr, dansa eller spela teater ska ha möjlighet att göra det. För mig är det en fråga om mer jämlika villkor för barn och unga, ingen ska stängas ute från den glädje som kulturellt skapande kan ge. Inget barn ska behöva höra vid köksbordet att familjen tyvärr inte har råd att låta det lära sig spela musik, säger Jonas Sjöstedt.

Satsningen på kulturskolan som Vänsterpartiet gjorde tillsammans med regeringen 2016 är en bra början men inte tillräcklig. Då fick vi igenom ett stöd för att sänka avgifterna i kulturskolan – nu lägger vi alltså fram förslag för att unga i fler kommuner ska få tillgång till kulturskola utan avgift.

Satsningen är på 300 miljoner kronor per år och omfattar både avgiftsfri kulturskola och utvecklingsstöd.

Ta del av underlaget här.

För mer information
Vänsterpartiets pressjour: 070-620 00 64

Inlägget Satsning på avgiftsfri kulturskola i alla kommuner dök först upp på Vänsterpartiet.

Gardesanna? Gaddessanda? Gaddesanna?

”Gardesanna, Gardis eller Gaddesanna – badplatsen som är belägen vid randen av Halleberg har flera vedertagna namn.”

Så började TTELA recensionen av Sveriges finaste badstrand för några veckor sedan. Och det blev naturligtvis också inledningen till en namndiskussion. Igen. Vad heter badstranden egentligen? TTELA fortsatte att i artikeln kalla Gardis för ”Gardesanna”. Och det är vad de flesta ”ur-invånare” i kommunen kallar badstranden. Men så hade TTELA en artikel igår och då stavades namnet annorlunda. Och fel…. Eller? Då bestämde jag mig för att publicera följande blogg – en gång till. Bloggen publicerades första gången den 15 oktober 2015. Då diskuterades också namnfrågan. Och jag kan nog tycka att namnfrågan då visade sig vara avgjord.

=====

Sent omsider så fick jag äntligen ett mail från Lantmäteriet i Gävle. Det var ett svar på en fråga som jag ställde redan i början på augusti (se ”Gardesanna eller Gaddesanda?”):

”Vad heter egentligen Gardesanna officiellt?”

Lokalbefolkningen liksom stugägare från Trollhättan, Grästorp eller Vänersborg har som bekant alltid kallat badplatsen för Gardesanna, eller mer populärt – Gardis. Vänersborgs kommun använder däremot ett annat namn, ett namn som dessutom förekommer i två olika stavningar – Gaddesanda eller Gaddessanda.

Svaret från Lantmäteriet i Gävle var kort. Det stod:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

Intressant tänkte jag, har kommunen fel och folket rätt? Som det brukar vara i Vänersborg… Men någon mer ledtråd fick jag inte. Inte i själva mailet. Däremot medföljde det en bilaga till mailet. Och där visade det sig att min första tanke var fel.

Bilagan till mailet bestod av flera dokument. Några härstammade ända från slutet av det förra milleniet. Det visade sig nämligen, inte helt oväntat, att namnstriden hade pågått i flera år. Och alla som har protesterat har velat att det ska heta Gardesanna…

En person skrev redan 1998:

”När jag köpte min stuga 1947 var benämningen för området GARDESANNA.”

Brevskrivaren anförde diverse argument som bevis, till exempel:

”Från Kart-kort Halle-Hunneberg: särtryck ur koncept bl. 42 VÄNERSBORG NV av år 1927 framgår att den aktuella badstrandens namn är De la Gardies sandar.”

Fler har som sagt skrivit och klagat. Och breven, som var adresserade till kommunen, är bestämda. Ytterligare ett exempel:

”Vi reagerar mot att Ni försöker döpa om Gardesanna till ”Gaddessanda” vilket vi inte kan acceptera. Man ändrar inte namn som är inarbetade genom årtionden. Vi vill inte vara med om en sådan ändring av namnet.”

Ord och inga visor som synes.

Det tycks mig som att de som bor där ute, på Gardis, har en åsikt och att tjänstemännen i Vänersborgs kommun, som kanske varken bor eller har bott därute, eller kanske inte ens har växt upp i Vänersborg (eller Trollhättan eller Grästorp), en annan.

Den officiella namnfrågan avgjordes redan i januari 2003. Då skrev ”Lantmäteriverket Landskaps- och fastighetsdata” i Gävle följande, och jag citerar hela avsnittet:

”Namnet Gaddesanda, Gaddesanda [det måste ha blivit något fel här; min anm] eller Gaddessanda i Vänersnäs socken har behandlats i två uppsatser som finns tillgängliga vid SOFI i Upp­sala. I uppteckningar av namnet från 1927-1928, för övrigt gjorda av den sedermera berömda radiomannen Lars Madsén, framgår att ut­talet är ”gaddesanda” men att man i Trollhättan och Vänersborg ta­lar om ”garddis”. Madsén skriver ”På sista tiden allmänt besökt badort, kallas i Trollhättans och Vänersborgs slang för ”garddis”, vilket av de ortslärda o. tidningsskrivare tagits för det rätta namnet och satts i samband med de la Gardie, som en tid hade Frugården och Håberg. Därifrån skrivningen på G[eneralstabskartan]. Så långt Madsén. Inger Bengtsson tar ånyo upp namnet i en uppsats från 1941, betitlad Ortnamnen på Halleberg och i dess närmaste omgiv­ning. Bengtsson anger uttalsformerna ”garddesanna” och ”gaddesanna”, och skriver om namnet att ”förleden är genitiv av familjenamnet Gadd, se Gaddetorp”, samt att namnet ”sedermera omtytts till de la Gardies sandar. Magnus Gabriel de la Gardie ägde flera egendomar på V[änersnäs], och det k a n vara möjligt, att det är hans namn, som ingår i ortnamnet, men det är knappast troligt”. I en sakkunnigt diskuterande artikel om namnet i Elfsborgs läns annons­blad, nr 99, 27 augusti 1960, avfärdar signaturen Teng alla påståenden om ett samband mellan De la Gardie och Gaddesanna. Han visar i stället på det naturliga sambandet mellan Gaddetorp och Gaddesanna. Vid förstagångskartläggningen för den nya ekonomiska kartan vilket i detta område ägde rum 1961-1963, upptecknades för det aktuella området namnet Gaddesanda. Denna namnform har sedan språkligt granskats av dåvarande Svenska ortnamnsarkivet, föregångaren till SOFI, och därvid slutgiltigt godkänts för kartredovisning. Vid en se­nare revidering av samma kartblad utförd 1982, har namnet ånyo va­rit uppe för behandling, och vid en ny granskning har dåvarande Ortnamnsarkivet i Uppsala föreslagit en ändring av Gaddesanda med ett -s- till Gaddessanda med två -s-. Ortnamnfunktionen har mot bak­grund av ovan företagna utredning av namnet, och i samråd med SOFI, beslutat om att ändra den nuvarande stavningen Gaddessanda till Gaddesanna, vilket dels ger en tydligare samband med namnet Gaddetorp, och dels är mera överensstämmande med det genuina ut­talet.”

Det kan noteras, och det tycker jag är viktigt, att Lantmäteriverket medger och erkänner att i Vänersborg och Trollhättan säger man ”garddis”, dvs förkortningen av Gardesanna.

Och så skulle väl Gardis ha hetat om det inte hade varit för den här personen som skrev en artikel i TTELA:s föregångare ELA 1960. Vem nu hen var, denne person med signaturen ”Teng”… I varje fall har hen haft en väldig betydelse. Det tycks som om alla samband mellan De la Gardie och Gardesanna har avfärdats enbart på grund av dennes artikel…

Men som synes gör Lantmäteriverket en kompromiss. Det ska heta ”Gaddesanna”. Och orsaken är alltså att detta namn ”är mera överensstämmande med det genuina ut­talet”. Lantmäteriverket vet att de namn som lokalbefolkningen använder ofta är de riktiga. Här räcker emellertid denna vetskap bara till för en kompromiss. Varför bara till en kompromiss kan man undra… Jag ställde den frågan till Lantmäteriet:

”Om nu det genuina uttalet är så betydelsefullt så att det kan få er att ändra stavningen, varför går ni inte hela vägen och säger att det heter Gardesanna?”

Tyvärr har jag inte fått något svar.

Hur som helst, med ovanstående motivering så beslutade Lantmäteriverket, efter samråd med SOFI (Ortnamnsarkivet), att namnet skulle vara Gaddesanna. Utan ”r”. Och med ett ”s”. Och två ”n”, i stället för ”nd”.

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A

Så här ser beslutet ut från den 29 januari 2003:

Och en förstoring av det väsentligaste:

Inte för att jag är särskilt tillfreds med Lantmäteriverkets beslut, för mig kommer det nog ändå att heta Gardesanna… Men det är väl bara att acceptera beslutet.

Även om kommunen inte har gjort det.

Nu förstår vi i varje fall varför det stod följande i mailet från Lantmäteriverket:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

Vänersborgs kommuns envisa användning av stavningen Gaddesanda eller Gaddessanda är inte bara i strid mot det folkliga uttalet (och stavningen), utan också ett tämligen nonchalant åsidosättande av ett officiellt beslut. Och när, och vem, som har fattat det här beslutet i Vänersborg har jag inte lyckats få reda på. Det bara är så… Typ.

MEN!

Jag skrev till kommunen och påpekade att det fanns ett officiellt beslut från 2003 på namnet. Och, ser man på, kommunen ska ändra sig!

”vi ska nu ändra dessa [adressnamnen; min anm]. Det är ett par stycken som ska ändras, över 100 st när jag kollade snabbt och vi måste skicka ut brev till var och en.
Vi kommer att ta tag i detta så snabbt vi hinner men någon gång innan jul kommer detta ske.”

WOW!

Dagens tjänstemän medger att de ”gamla tjänstemännen” har gjort fel. Kommunens stavning och uttal är och har varit felaktigt. Kommunen ska ändra sig!

Sveriges vackraste strand kommer i fortsättningen att heta:

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A.

Även i Vänersborg.

Det tycker jag är fantastiskt.

Fast ett av ”d:en” borde bytts ut till ett ”r”…

Brandbekämpning och katastrofberedskap

Utveckla den nya värnplikten för brandbekämpning och katastrofberedskap

Elden far fram genom ett torrt Sverige och människor oroar sig för nära och kära och några förlorar också sina hem. En tragedi.

– Jag känner stor tacksamhet för all räddningspersonal och alla frivilliga som sliter i de stekheta skogarna, säger Jonas Sjöstedt.

Torkan, värmen och de omfattande bränderna ger oss en föraning om vad klimatförändringarna kan innebära. Utsläppen måste minskas snabbt.

Här och nu måste vi förbereda oss för en ny verklighet med större risker för den här typen av skogsbränder. Vänsterpartiet vill utveckla den nya värnplikten med en möjlig civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap.

– Så kan vi få mer utbildad personal och utrustning att kalla in när det vanliga brandförsvaret verkligen behöver stöd, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill också att Sverige ska överväga att köpa in flygplan för brandbekämpning tillsammans med nordiska och baltiska länder som är intresserade.

– Så kan vi hjälpas åt i krisläge med kapacitet och egna utbildade piloter när det behövs. Visst kostar det att köpa in nya plan men bränderna kostar troligen mer. Vi kan då också i framtiden hjälpa andra länder, precis som Italien nu hjälper oss, säger Jonas Sjöstedt.

Härlig stämning på Harmångersdagen

Valrörelsen har inte startat än – officiellt – men Vänsterpartiet fanns med på Harmångersdagen för att bjuda på fika – eller riktigt isande kallt vatten som var favoriten bland både människor och djur – berätta om vår politik och be besökarna hjälpa oss genom att skissa på hur DE vill att den nya skolan i Harmånger ska se ut.

 

Vi fick många kreativa förslag och vi hoppas få än fler som kommer på Bergsjödagen den 4 augusti för att rita det nya allaktivitetshuset.

Värmen var tryckande och därför är det ändå imponerande att det var så pass många som hade orkat sig ut i solen. Många av dem besökte vårt tält. De uppskattade både möjligheten att få sätta sig en stund i skuggan, dricka lite svalkande vatten och samtala om kommunens framtid.

Många besökare var även positiva till den investeringsplan som Vänsterpartiet tagit fram tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna för att få en långsiktigt stabil utveckling för kommunen.

För att Nordanstig ska utvecklas så måste vi investera i ALLA kommundelar. En ny, modern skola i Harmånger är en del i den investeringsplanen.

 

Varför tar du semester Ulf Kristersson?

Och Ulf Kristersson han har sin vackra 20-talsvilla i Strängnäs, där han kan påta i trädgården under semestern.

Vänsterpartiet missunnar ingen sin semester, men det är ändå häpnadsväckande att just moderater tar semester. De har ju varit emot semester i hela sin historia!

Semester för vanligt folk var ett påfund som skulle ruinera kapitalägarna. Och vad skulle arbetarna göra hela dagarna? Gå och slå dank!

” Vad detta betyder ifråga om konkurrenskraft på England, det säger sig självt” sa en riksdagsman Nisser 1938, då Högerpartiet gick emot två veckors semester.
” Vi får problem när det gäller att ge ett meningsfullt innehåll åt denna 4-veckorssemester” sa riksdagsman Hamilton 1963, då Högern sa nej till fyra veckors semester.

Med tanke på Moderaternas historia är det också konstigt att Ulf Kristersson åker till akuten om han sticker sig på en tagg eller ramlar ur hängmattan. Kristerssons parti var ju emot fri sjukvård!

Och när alla andra går hem på fredagar och tar fram chipsskålen och ölen borde moderater vara kvar och jobba, i konsekvensens namn. Hallå, ni var ju emot 40-timmarsvecka! Tänk på arbetslinjen!

Faktum är att Moderaterna har varit emot de flesta reformer som gjort livet bättre för vanligt folk. Moderaterna sa:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1931: Nej till sjukkassan.

1934: Nej till a–kassa

1935: Nej till höjda folkpensioner.

1938: Nej till två veckors semester.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1963: Nej till fyra veckors semester.

1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1976: Nej till femte semesterveckan.

2006: Sänk a- kassan.

2006: Sänk sjukersättningen.

2015: Nej till slopande av stupstocken i sjukförsäkringen

2017 Nej till avdrag för fackföreningsavgift

2018- Nej till att stoppa vinstjakten i välfärden

Jämlika samhällen som vilar på generella välfärdssatsningar har visat sig vara en stabil grund för ekonomisk tillväxt genom de möjligheter till utbildning och utveckling som skapas för alla. När Moderaterna försöker skriva om historien och framstå som om de har varit med och byggt den svenska modellen är det stötande.

Den har inte med Moderaterna att göra, annat än att partiet har varit emot i stort sett alla reformer som byggt upp välfärdslandet Sverige.

Och när det gäller det här med semestern; Timbro, högerns egen tankesmedja, är faktiskt fortfarande emot sammanhängande sommarsemester för alla.

”En kvarleva från 1900-talets industrisamhälle”, skriver Timbro på hemsidan. Och föreslår att semesterlagen rivs upp och istället ska var och en förhandla för sig om ledighet med arbetsgivaren.

Något att fundera på för Kristersson i hängmattan i sommar?

Läs debattartikeln på Aftonbladet debatt.

Ali Esbati, Arbetsmarknadspolitisk talesperson (V)

Inlägget Varför tar du semester Ulf Kristersson? dök först upp på Vänsterpartiet.

Alla kan få möjlighet att arbeta och tid att leva

Alla kan få möjlighet att arbeta och tid att leva – börja övergången till sex timmars arbetsdag

Vi måste bygga ett arbetsliv för alla. Ett arbetsliv där vi har makt och inflytande över våra jobb, där alla orkar jobba till pensionen och inte blir utslitna i förväg. Ett arbetsliv där alla ryms och där inte stora grupper hamnar utanför. Ett arbetsliv där det är självklart att vi vet våra scheman i god tid och inte tvingas vänta vid telefonen på tillfälliga inhopp. Vi behöver en stark arbetsrätt, en livaktig fackföreningsrörelse och förkortad arbetstid. 

Vänsterpartiet vill påbörja övergången till sex timmars arbetsdag. Sverige har, oavsett konjunktur, inte haft full sysselsättning på mer är 25 år. Socialdemokratiska och borgerliga regeringar har kommit att dela uppfattningen om arbetslöshet som något oundvikligt. Istället har vi en allt skarpare uppdelning av människor som arbetar för mycket och människor som arbetar så lite att de knappt kan försörja sig eller inte alls får jobb. Istället för arbetsglädje och utveckling sliter många ut sig långt före pensionen.

Vänsterpartiet är stolt över att ha drivit på för många försök med kortad arbetstid. De visar att det är praktiskt genomförbart och ger stora vinster för hälsa och arbetsklimat. Förkortad arbetstid måste införas stegvis och kombineras med stora insatser för utbildning i bristyrken. För att börja förbereda övergången vill vi starta direkt efter valet 2018 med en satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en arbetsplats inom varje kommun och landsting/region. Under mandatperioden vill vi också ta de första besluten om att börja korta normalarbetstiden. Vårt långsiktiga mål är 30 timmars arbetsvecka som det normala på arbetsmarknaden. Samtidigt vill vi sänka övertidstaket till 100 timmar och införa rätt till heltid som norm på svensk arbetsmarknad. På så vis blir arbetet mer rimligt fördelat i vårt samhälle.  [Detta är del 7 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018. Hela plattformen finns här.]