Replik till L i Trollhättan

(L) påstår att man vill motverka klassamhället. Den avreglerade marknadsekonomin, som man är en ihärdig förespråkare av, leder dock till att klyftorna ökar vilket är precis vad som har hänt i Sverige och många andra länder. Kapitalets frihet är oförenlig med individens frihet och rätt till ett värdigt liv. Likväl hävdar man att en mindre stat med mindre skatteintäkter ökar den enskildes egenmakt. Men: Skatteintäkter och fördelningspolitiska reformer är själva förutsättningen för dels en resursstark vård, skola, omsorg, dels för ökad jämlikhet.

”En skola för alla” var det sena 1980-talets valspråk men utvecklingen efter kommunaliseringen 1991 och privatskolereformen 1992 (”det fria skolvalet”) har gått i motsatt riktning. Privatiseringar av offentliga verksamheter har dock det gemensamt att på marknaden förvandlas människor till varor. Skolinvesterare vill ha vinst, om så till priset av elevers olycka. Marknaden har alltid rätt även när resultatet blir fel och det går ut över människors livschanser och livskvalitet. Det som absolut inte får vara en klassfråga – tillgången till likvärdig utbildning – har i högre grad än någonsin tidigare blivit en klassfråga. Den björklundska klåfingrigheten i egenskap av utbildningsminister 2007 till 2014 förvärrade problemet.

Den ansvarige för PISA-mätningarna talar om växande klyftor inom det svenska skolsystemet, skillnader som har med föräldrarnas studiebakgrund att göra; det går fortsatt betydligt bättre för barn till akademiker än för barn till lågutbildade och skillnaderna har förstärkts! Barn till högutbildade får högstatusjobb och barn till lågutbildade får (i bästa fall) lågstatusjobb. Det råder inga gratis busskort bot på.

Fahimeh Nordborg (V)
kommunalråd
vice ordförande i utbildningsnämnden

 

Är mycket tid framför skärmen dåligt?

Beroendeproblematik är vanligt i vår samtid. Åtminstone för många diskussioner om det. Nuförtiden finns det mycket som anses vara potentiella missbruksformer, såsom shopping, spelmissbruk, att titta mycket på tv, och så vidare. Man hör ofta någon säga att han eller hon är ”helt beroende” av det ena eller andra. Men är det sant? Vad gäller egentligen för dem som brukar spendera mycket tid framför datorskärmar? När börjar det egentligen bli skadligt? Hur mycket är ett beroende? Vilka andra effekter bör man akta sig för? Dr Jaana Westman har forskat på ämnet.

Forskning styrker inte begränsad skärmtid

är det bra att begränsa skärmtid? Inte enligt Westman. Ingen forskning styrker påståendet. För mycket spelande blir ofta beskyllt för att orsaka koncentrationssvårigheter, övervikt eller humörsvängningar. Men forskningsresultaten pekar i en annan riktning. Dessutom visar forskning att en beroendeproblematik är något helt annat än att spendera mycket tid med något. En avgörande faktor är snarare vilken effekt till exempel spelandet har på det övriga livet, såsom sociala relationer. Det finns många aktiviteter vi gör mycket utav, till exempel tv-tittande, som inte automatiskt är ett missbruk. Vissa saker lägger vi helt enkelt mycket tid på, men får räknas som normala beteenden i en modern livsstil.

Blåskärmsljus skadligt för sömn

Dock visar ganska mycket forskning att det blåa ljuset från tv-, dator-, och mobilskärmar kan ha negativ påverkan på vår sömn. Sömnproblem är ofta en stor faktor till många andra problem, där både ångest och koncentrationssvårigheter får inräknas. Men här handlar inte rådet så mycket om att låta bli skärmtid, utan att planera den bättre. Att sitta framför en skärm för sent på kvällen, gör att den biologiska 24-timmarsrytmen för sömn kan störas. Den baseras på solljus, och rubbas lätt om den utsätts för för mycket artificiellt ljus. Hjärnan har inte än anpassat sig helt till våra nya levnadsförhållanden, och vi kan behöva se över hur mycket ljus från skärmar vi exponerar våra ögon för under kvällstid.

Vänsterpartiets vision för Västerviks kommun 2017

Vi vill göra Västerviksborna mer nöjda över sin stad, som bör bli mer jämlik, mer uthållig och med en god välfärd till alla oavsett boendeplats i kommunen. En mycket aktiv integration leder till att vår kommun utvecklas med jämn åldersfördelning istället för som nu med alltför hög andel äldre. Vi vill satsa pengar på kulturen, hyresrätter, cykelvägar och gångvägar. Föreningslivet vill vi stödja eftersom det är en dold viktig puls i kommunen. Vi vill ha en billigare och mer utbyggd kollektivtrafik inklusive skärgårdstrafik. En bättre trafiksituation förbi gamla Slottsholmen måste utredas och åtgärdas p.g.a. fortsatt exploatering av Norrlandssidan. I fiske- och skärgårdsstaden ska ett marint reservat inrättas för att komma på kartan som fiskekommun på nytt.

Det är okej att känna!

Här kommer en film som alltid berör mig lika djupt, som svider lika håla mycket i hjjärtat varje gång jag ser den. Med all tänkbar tydlighet påminner mig om det kaos av känslor som tar kroppen i besittning för de drabbade efter ett cancerbesked. Och det gäller inte bara den som blivit sjuk, utan alla som står den sjuke nära.
 
 

Transportköparnas gröna ansvar är stort

Senast 2030 måste nya slussar finnas på plats vid Trollhättan, skriver Vänsterpartiet i VG-regionen i en replik till Svensk Sjöfart.

Sjöfarten blir allt viktigare i framtiden och vi har stora möjligheter i Sverige att låta sjöfarten stå för en långsiktigt hållbar utveckling av transportsektorn. Föreningen Svensk Sjöfarts miljöchef Fredrik Larsson har replikerat på vår debattartikel i GT, med rubriken ”Hållbar sjöfart är ett måste”, och håller med oss i de övergripande frågorna. Vi hamnar i hållbarhetsfrågor på samma sida som Svensk Sjöfart i att agera blåslampa på regeringen för att skynda på utvecklingen. I riksdagen har Vänsterpartiet genom Emma Wallrup med flera, motionerat om hållbar sjöfart och tar upp frågor som kväverening, tonnageskatt och förbud mot att dumpa avfall.

Som vi skrev i artikeln eftersträvar vi ökad samverkan mellan de olika transportslagen. Transportköparna väljer ofta det billigaste alternativet för sin transport. Det kan vara ett hinder för en effektiv samverkan och motverka ambitionen om hållbarhet, och priset får inte vara det enda som styr transportvalet. Farledsavgifterna bör ses över så att handelssjöfarten har jämlika villkor med andra transportslag och Sjöfartsverkets avkastningskrav ska spegla samma syfte. Transportköparna har också ett ansvar för att värna miljön, att verkligen efterfråga ”gröna transporter” och inte bara söka lägsta pris.

Västra Götalandsregionen har under många år gett stöd till ”Clean shipping” som syftar till att skapa samverkan mellan företag för att gemensamt ställa krav på fartygstransporternas hållbarhet. Det är ett framgångsrikt koncept som över tid ökat hållbarheten i transportledet.   I Västra Götaland är frågan om nya slussar i Trollhättan mycket angelägen. Dagens slussar faller snart för pensionsstrecket och senast 2030 måste nya slussar finnas på plats. Vi i Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen har tagit initiativ inom vårt parti för att slussarna på allvar kommer på agendan, även i rikspolitiken.

Fahimeh Nordborg (V), ledamot i Miljönämnden
Sören Kviberg (V), ersättare i Miljönämnden
Jan Alexandersson (V), ledamot i Regionutvecklingsnämnden
Marie Lindén (V), ersättare i Regionutvecklingsnämnden

V: Viktigt att lyfta ekologiskt och närproducerat i livsmedelsstrategin

Vänsterpartiet har ställt sig bakom den överenskommelse om långsiktiga mål för den nationella livsmedelsstrategin, som förhandlats med regeringen och allianspartierna.
– Vi är mycket nöjda med att ha fått igenom värdet av mer vegetarisk mat och mer ekologisk. Vänsterpartiet ville ha en strategi som respekterar både människors behov och de ramar som vår natur satt upp och det tycker vi att vi fått gehör för, säger Håkan Svenneling, landsbygdspolitisk talesperson Vänsterpartiet.  

Vänsterpartiet har under arbetet med livsmedelsstrategin understrukit vikten av ekologiskt och närproducerat och prioriterat att det ska stå att naturens ramar sätter gränsen för en ökad livsmedelsproduktion. Den tredje prioriteringen handlade om matsäkerhet, att maten ska vara av god kvalitet och inget fusk tillåts.
– Vänsterpartiet har till skillnad från de borgerliga partierna påverkat hela livsmedelsstrategin. Vi är stolta över att ha bidragit till över 25 ändringar för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Den här breda överenskommelsen kommer att betyda mycket för hela landet. Nu kommer mer hållbar mat produceras, närmare oss själva. Vi blir mer självförsörjande med livsmedel. Det är bra för både människor och miljö, säger Håkan Svenneling.

För mer information:

Håkan Svenneling (V)
Landsbygdspolitisk talesperson
070-001 85 00

Åsa Mattsson
Pressansvarig (V)
070-338 25 39

SD frågar – vi svarar

I dagens lokaltidning TTELA ställer SD-företrädare Heikki Klaavuniemi, regionrådet, och Anders Strand, kommunfullmäktige Vänersborg, en fråga: ”Vems ärenden går M, V, KD och L i Vänersborg?

Vi kan inte svara för någon annan än Vänsterpartiet. Vårt svar är: Vi prövar varje enskild fråga och vi röstar i enlighet med det vi kommer fram till. Vi ser oss som förtroendevalda för Vänersborg som skall granska ett ärende och göra en klok bedömning. När vi har fått grepp om alla fördelar och jämfört med nackdelar (eller kostnader) ska vi ta ställning. I ärendet Nunntorp 1:14 såg vi december att många frågor förblev obesvarade och att tiden dessutom hade runnit ut för att hitta en godtagbar lösning.

SD skriver i sin debattartikel att de nämnda fyra partierna agerade ”av rent okynne”. Debattartikeln hänvisar till att SD har ett eget tilläggsyrkande i regionstyrelsen som sammanträder i morgon, tisdag. Där formulerar SD att partierna handlar ”helt utan saklig grund”. Påståendet saknar trovärdighet. Vet inte SD att kommunfullmäktiges sammanträden sänds i närradion och att en inspelning kan avlyssnas i efterhand? Det ställdes mängder av frågor, sakliga frågor, men svaren uteblev. Vad avses med okynne? Vilka frågor var utan saklig grund?

SD borde ställa en fråga när regionstyrelsen sammanträder i Göteborg. Regionens handläggare skriver i sitt underlag till styrelsen: ”Kommunens företrädare bedömer efter återremissen att kommunen inte kommer att genomföra ett köp av fastighet och lösöre.”  Och: ”Koncernkontoret gör efter beskedet från Vänersborgs kommun bedömningen …” Vem är ”kommunens företrädare”? Vem lämnade beskedet? På vilket sätt, skriftligt, muntligt, per telefon, per mail? Hur formulerades beskedet av kommunens företrädare?

God mat och givande seminarium om sex timmars arbetsdag

l1001072

Eva Kärrman, Helen Ericsson och Jennie Anttila.

Vänsterpartiet Biskopsgården-Torslanda bjöd i kväll på, frutom enormt god mat, ett mycket givande seminarium om projektet med sex timmars arbetsdag på Svartedalens äldrecenter. 

Först ut var Jennie Anttila, undersköterska på Svartedalens äldreboende samt fackligt arbetsplatsombud, och Helen Ericsson, Kommunal Västra Hisingen, som berättade om vad sextimmarsförsöket har inneburit på Svartedalen.

Den tidigare partistyrelseledamoten Ana Rubin, som nu är arbetsrättsjurist på vårdförbundet, berättade om rapporten Striden om tiden och varför det r nödvändigt med en lagstiftning om 30-timmars arbetsvecka.

Vänsterpartiets förre kommunalråd Mats Pilhem berättade om bakgrunden till projektet på Svartedalen.

I publiken fanns även Kommunal Västs ordförande Eva Kärrman som förklarade att förbundets medlemmar är mycket intresserade av projektet. Något som också framgår av den debattartikel Eva hade i GP häromdagen.

Alla föreläsningar finns på Vänsterpartiet Biskopsgården-Torslandas kanal på Bambuser.

Fler bilder:

Eva Kärrman, ordförande Kommunal Väst.
Mats Pilhem.
Eva Kärrman, Helen Ericsson och Jennie Anttila.
Ana Rubin.
Helen Ericsson och Jennie Anttila.
Ana Rubin.
Helen Ericsson och Jennie Anttila.
Jessica Wetterling medlem i Kommunal i Mölndal ställde frågor.
Eva Kärrman, Helen Ericsson och Jennie Anttila.

Läs alla mina inlägg om

Ny design

Några har säkert redan upptäckt, några andra har precis drällt in här och fått en smärre chock. Men jag tyckte det var dags att göra en rejäl förändring. Ska jag göra nya tag m,ed bloggandet, är det lika bra att även göra det rejält, eller hur?!
Så nu har det blivit även en ny design. Jag har länge tänkt att åtminstone ändra header och färger litegrann, men ju mer jag tittade och funderade, ju mer lockande blev det att göra en mer radikal förändring. Trots allt har jag haft ungefär samma tema genom de senaste åren och det kunde ju inte skada med en större förändring.
Det har tagit mig större delen av denna söndagsedtermiddag innan jag blev någorlunda nöjd, men det återstår fortfarande en hel del finputs.
Sen har jag ännu inte vant mig vid html-koderna riktigt än. Så det kommer ta ett tag innan allt är som jag vill ha det på bloggen. Men det känns bra med en nystart efter alla år med ungefär samma utförande på bloggen. Kom gärna med förslag om det är något ni saknar, något jag missat eller något som kan göras bättre.
En bild vid headern kommer i alla fall att dyka upp så fort jag hittat ett lämpligt motiv. Onekligen får man erkänna att även Blogg.se utvecklas och att de nya bloggmallarna som finns är långt mer lätthanterliga än den jag haft sedan flera år tillbaka. Plötsligt är det mycket lättare att göra bloggen personlig och man slipper ha en massa kunskaper och html-koder. Och nej, det här är ingen smygreklam utan en reflektion jag gjort när jag försökt designa om bloggen under eftermiddagen och kvällen.
 

 
Bilden lånad från Dragnet